Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Venedig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
149
Venedig
150
slutet av 1500-talet uppförda fängelset (I
Pri-gioni); byggmästare var A. da Ponte, som också
konstruerat Rialtobron över Canal Grande.
Mittemot åt v. vid Piazzettan ligger Libreria Vecchia
med Zecca (urspr. Myntverket), inrymmande
Biblioteca Nazionale Marciana, båda av J.
Sanso-vino (1500-talets mitt; se bild vid J. Sansovino);
bibi, har c:a 400,000 bd och 13,000 handskrifter,
många av högt, även konstnärligt värde, t. ex.
Brevarium Grimani; där förvaras även Fra
Mau-ros berömda världskarta av 1459.
Staden har ett 100-tal kyrkor, varibland några
tillhörande österländska trosbekännare, samt 7
synagogor. Bland kyrkorna härstamma några från
den äldre medeltiden, men de äro mestadels
ombyggda i gotik el. renässans. Bäst bibehållen är
katedralen på ön Murano. I Frari (Santa Maria
Gloriosa dei Frari) är, med sina praktfulla
monument, ett slags panteon för V.; bland dess
monument framstår det över dogen N. Tron av A.
Rizzo (1470-talet); två av Tizians mest berömda
tavlor pryda altaren: familjen Pesaros madonna
samt ”Marias himmelsfärd”. Santi Giovanni e
Paolo (”S. Zanipolo”), som var dogernas
gravhelgedom, inrymmer den vackraste saml. av V:s
renässansskulpturer; här märkas t. ex.
gravvårdar över P. Mocenigo (av P. Lombardi) och H.
Vendramin (huvudsakl. av T. Lombardi och A.
Leopardi). Utanför kyrkan är uppställd en av
konstens förnämsta ryttarstatyer, A. Verrocchios
(och A. Leopardis) B. Colleoni (se bild vid denne
och bild 13 å pl. vid Italiensk konst), en typisk
kondottiärgestalt från 1400-talets slut. Tidig, ännu
färgrik renässans präglar den av P. Lombardi
uppförda, rikt utsmyckade Santa Maria dei
Mi-racoli. Nämnde konstnär var också verksam vid
uppförandet och dekorerandet av San Giobbe.
Vidare märkas San Giovanni Crisostomo och San
Salvatore, där sonen T. Lombardi arbetade. I
San Salvatore står ett av V :s förnämsta
bildverk i senrenässans, J. Sansovinos monument
över dogen F. Venier. Den från Vicenza
inkallade store arkitekten Palladio uppförde bl. a. Il
Redentore på ön La Giudecca samt San Giorgio
Maggiore på ön med samma namn. Barockens
mästerverk på det kyrkliga området i V. är Santa
Maria della Salute av B. Longhena (se bild vid
denne) vid Canal Grandes mynning; den
centrala anläggningen behärskas av en skön kupol, som
stödes av volutformiga strävbågar.
Palatsen följa samma stilutveckling som
kyrkorna. De resa sig vid lagunens strand och
framför allt vid Canal Grande. Det förnämsta och
sirligaste av de gotiska palatsen är Cå d’Oro, så
kallat efter de en gång förgyllda detaljerna; det
tillkom under 1400-talets förra del, efter planer
av G. och B. Bono, och innehåller en värdefull
saml. tavlor av äldre venetianska mästare, jämte
palatset donerad till italienska staten av baron
G. Franchetti (1890-talet). Palazzo Foscari (nu
handelshögsk., grundad 1868) är också en gotisk
byggnad. Den tidiga renässansen är framför
allt företrädd av Palazzo Vendramin-Calergi,
fullbordat av P. Lombardi (se bild vid
denne), högrenässansen av Palazzo Comer della
Cå Grande (av J. Sansovino, nu prefektur)
och barocken av Palazzo Pesaro, en
imponerande byggnad av Longhena (färdig först
1710), vari nu en betydande saml. av modern
konst är inrymd, det största galleri av nyaste
tidens tavlor, också utländska, som finnes i Italien,
samt museet för orientalisk konst. — Av palats,
uppförda för andliga brödraskap, märkas Scuola
di San Rocco, en sirlig byggnad, påbörjad 1517
av Bartolomeo Bon men fasaden färdig först 1550
(i det inre ett stort antal tavlor av Tintoretto),
samt Scuola di San Marco, en av renässansens
vackraste skapelser med dekorativ skulptur av T.
Lombardi (nu sjukhus). Det forna tyska
köp-manshuset Fondaco dei Tedeschi är nu upplåtet till
postbyggnad. Fondaco dei Turchi, som förut
inrymt Museo Civico Correr, hyser nu det
naturhistoriska museet.
Jämte ovannämnda museer märkes Palazzo
Querini Stampalia, som innehåller ett större bibi,
samt värdefulla saml. venetianska målningar. Den
största saml. sådana finnes i Accademia di Belle
Arti (i den forna kyrkan och klostret Santa Maria
della Caritå), innehållande tavlor av de
venetianska mästarna fram till Tiepolo. — I det till I
Frarikyrkan hörande klostret är statsarkivet
inrymt, ett av de största i världen, innehållande c:a
15 mill. bd och urkunder. — Den gamla
Arsenalen i stadens ö. del bildar med sina murar och
tom en hel stadsdel; den grundades vid början av
1100-talet och sysselsatte under V:s storhetstid
ända till 16,000 arb. Framför renässansportalen
(från omkr. 1450) stå 4 marmorlejon, 1687
hit-förda från Pireus, ett av dem med runinskrift av
en svensk. Från 1924 är i Arsenalen Italiens
största marinmuseum (Museo Storico Navale)
upprättat. I Giardini Pubblici finnas stora
utställningslokaler. — V. var fordom berömt för
sin konstindustri. Vävnadskonsten stod högt;
särsk. märktes den fasonerade silkesammeten,
vars mönster framkom ur det tekniska
förfarandet. Om venetianska spetsar se Spetsar. Förorten
Burano i n. ö. har en berömd Scuola dei Merletti
(spetsskola). Under renässansen var också den
venetianska keramiken berömd. Glasfabrikationen
har i modern tid återvunnit sin forna betydelse.
Säte för densamma är sedan slutet av 1200-talet
(från 1700-talet till våra dagar särsk. ljuskronor
och speglar samt färgade glasplattor till mosaik)
förstaden Murano, som även har ett betydande
glasindustrimuseum. Bland byggnader i Murano
märkes utom katedralen renässanskyrkan San
Pietro Martire med dyrbara målningar (Giovanni
Bellini m. fl.). Om måleriet i V. se Venetianska
målarskolan, om musiken se Venetianska skolan.
V :s nuv. område synes redan under romersk
tid ha haft en gles fiskarbefolkning. Under
folkvandringarna, särsk. vid Attilas tåg mot Italien
452, befolkades lagunöarna av flyktingar från de
italienska inlandsstäderna, och sålunda uppstodo
12 små stadsbildningar, av vilka Heraclea, Jesolo
Rialto och Malamocco kunna nämnas. De styrdes
gemensamt av 12 tribuner, en vald från varje
stadssamhälle; 697 valdes en gemensam styresman,
en doge, för hela V. Under 700-talet sönderslets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
