Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werfel, Franz - Verga, Giovanni - Wergeland, Henrik - Vergilius (Virgilius), Publius Vergilius Maro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Ver ga—Vergilius
176
Livsåskådningsfrågor och aktuella politiska
spörsmål, främst nationalsocialismen, upptogo honom
alltmer från 1930; vid Österrikes anslutning till
Hitler-Tyskland 1938 lyckades W. undkomma till
Frankrike, varifrån han 1940 flydde undan
tyskarna till U.S.A., där han tillbringade sina sista
år, under vilka han alltmer upptogs av religiösa
grubblerier och fördes nära katolicismen utan att
konvertera. Av hans produktion efter 1930, som
omfattar flera av hans mest betydande verk,
märkas romanerna ”Die Geschwister von Neapel”
(1931; sv. övers. 1934), ”Die 40 Tage des Musa
Dagh” (1933; sv. övers. 1935), ”Höret die
Stimme” (1937; sv. övers. 1944), en skildring av
profeten Jeremias, ”Der veruntreute Himmel” (1939;
sv. övers. ”Det förskingrade himmelriket”, 1940)
och ”Das Lied von Bernadette” (1941; sv. övers.
1942), i vilka hans anknytning till katolsk
religiositet tydligt framträdde, samt ”Stern der
Ungeborenen” (1946), en samtidskritisk
framtidsskildring, skådespelen ”Der Tag der Verheissung”
(1935) och ”Jacobowsky und der Oberst” (1944),
som handlar om rasförföljelse, samt den
resonerande prosaboken ”Zwischen Oben und Unten”
(1946). Postumt utkom ”Gedichte aus den Jahren
1908—1945” (1946). — Litt: Annemarie v.
Putt-kamer, ”F. W.” (1952).
Ve’rga, Giovanni, italiensk författare (1840
■—1922), bördig från Sicilien. Han började med
en historisk roman och skildringar ur det högre
sällskapslivet i Florens och Milano.
Kärlekslidel-sen, oftast tragisk, var hans huvudmotiv. Vid
1870-talets mitt påverkades V. av den franska
naturalismen och vände sin uppmärksamhet till
befolkningen på hemön, som han tecknade ur
verkligheten i romaner och noveller: ”Vita dei campi”
(1880), ”1 Malavoglia” (1881; sv. övers. 1926),
”11 marito di Elena” (1882), ”Novelle rusticane”
(1883), ”Mastro don Gesualdo” (1888) m. fl. och
”Drammi intimi” (1884). Av hans noveller ha
”La lupa” och ”La cavalleria rusticana”
dramatiserats (på den senare är en opera byggd).
Wergeland [vä’rgalan], Henrik Arnold,
norsk skald (1808—1845). Han blev student 1825.
Sommaren 1830 utkom W:s omfångsrikaste och
originellaste ungdomsverk, ”Skabelsen, mennesket
og Messias”. Upplysningstidens rationalism och
romantikens evighetslängtan mötas i denna dikt,
vars form genom sin måttlöshet utmanar alla den
Heibergska estetikens lagar. Welhavens kritik av
arbetet inledde en lång strid med denne, varunder
W. fördes in även på andra områden, särskilt
politiken samt ett omfattande socialt arbete. 1835
—37 redigerade W. tidningen Statsborgeren, och
från denna period har han i en samling
självbiografiska skisser, ”Hasselnödder” (1845), lämnat
en glänsande teckning. 1837 erhöll W. ett
heders-pris för sitt sångstycke ”Campbellerne”, som fick
sin premiär 24 jan. 1838 i Kristiania. W. blev
1840 riksarkivarie. 1839 fick han av Karl Johan
ett tvåårigt understöd ur konungens privata kassa;
i gengäld erbjöd han sig att utge ”fritvalgte
arbeider for almuens oplysning”. Detta blev
signalen till en häftig presskampanj mot W., som
av såväl fiender som vissa vänner beskylldes för
att ha sålt sig. W. slog dock friskt omkring sig
i en rad dräpande kvicka farser, t. ex.
”Stock-holmsfareren”. ”Engelsk salt”, ”Den
konstitutio-nelle” och ”Vinægers fjeldeventyr”. Om W:s
strävan att få förbudet mot judarnas bosättning i
Norge upphävt vittna bl. a. diktcyklerna ”Jöden”
(1842) coh ”Jödinden” (1844). Bland W:s
arbeten märkas f. ö.
”Den engelske lods”
(1844), som inrymmer
vackra reseskildringar
och även den kända
dikten ”Hardanger”,
vidare hans
frihetsdik-ter ”Det befriede
Europa” och ”Czaris”,
den uppseendeväckande
dikt, varmed han
hälsade Karl Johans intåg
i Kristiania 1838,
”Kongens ankomst”
(”Får en banlyst harpe
lyde?”), ”Jan van
Huysums blomsterstykke” och hans strålande
svanesång ”Til min gyldenlak”.
Litt.: W:s ”Samlede skrifter” utgåvos 1852—57
i 9 bd av H. Lassen och hans "Skrifter i udvalg”,
7 bd, 1896—97. En ny uppl. av W:s samlade
skrifter i 23 bd utgavs 1918—40 av D. A. Seip, H.
Jæger och H. Koht. Monogr. av H. Lassen (2: a
uppl. 1877), H. Möller (1915) och H. Beyer (1946).
Vergi’lius (V i r g i’l i u s), P u b 1 i u s V. M
a-ro, romersk skald (70—19 f. Kr.). Fadern ägde
ett jordagods nära Mantova, och sonen fick
undervisning i Cremona och Milano, Rom och
Neapel. Återkommen till hembygden, berördes V. av
de godsindragningar, som föranleddes av
jordutdelningarna till triumvirernas veteraner. Han
hölls dock skadeslös genom inflytelserika
förbindelser; till hans förmån ingrepo bl. a. Asinius
Pollio och Maecenas. V. levde sedermera i Rom
och Syditalien under lärda studier och poetisk
produktion samt umgänge med tidens litterära och
politiska storheter. På hemväg från en resa till
Grekland i sällskap med Augustus avled han i
Brundisium (Brindisi) och begrovs i Neapel.
Han författade i ungdomen smärre dikter,
varav något är bevarat. Det äldsta av hans större
arbeten är ”Bucolica” (Herdedikter), en samling
ekloger, författade åren 43—39. De utgöra en
latinsk motsvarighet till Theokritos’ idyller, av vilka
de delvis äro bearbetningar. Ett par av eklogerna
falla genom ämnet utom herdediktens sfär, t. ex.
den fjärde, det märkliga hyllningskvädet till
Asinius Pollio med förutsägelsen om en nära
förestående ny guldålder.
År 29 offentliggjorde V. sina Maecenas
tillägnade ”Georgica”, de fyra sångerna om
lantmannens uppgifter, liksom ”Bucolica” avfattade
på hexameter och behandlande åkerbruket,
fruktträds- och vinodlingen, boskapsskötseln samt
biodlingen. Från den didaktiska framställningen
ske växlande avvikelser. V:s sista och yppersta
dikt är ”Aeneiden” (”Aeneis”), sagan om Aeneas,
ett patriotiskt verk, som avsåg att anknyta romar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
