Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vermehren, Frits - Vermiceller - Wermlands enskilda bank - Vermont (Vt.) - Vermut el. Vermouth - Vernalisation - Verne, Jules - Werner, Alfred - Werner, Donovan - Werner, Gustaf - Werner, Aug. & co. ab. - Werners, Gustaf, institut för kärnkemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
183
Vermiceller—Werners, Gustaf, institut för kärnkemi
184
1870-talet målade han huvudsakl. porträtt. På
gamla dagar återvände han till genremålning
(”Schackspelare”, 1890; Nationalmuseum i
Stockholm). V. var prof. vid modellskolan 1873—1901.
— Monogr. av Th. Faaborg (2 bd, 1923—24).
Vermice’ller, se Makaroni.
Wermlands enskilda bank grundades i
Karlstad 1832 under namn av Wermlands
provincial-bank (1856 ändrat till W.), aktiebolag 1934.
Aktiekapitalet uppgår till 17,5 mkr. Övriga egna
medel S1/i2 1953 utgjorde 15,8 mkr, inlåningen från
allmänheten 389,7 mkr och omslutningen 445,8
mkr. W. har kontor p? 47 platser i Värmland
utanför Karlstad samt i Stockholm, vilket senare
förvärvades 1951 genom köp av ab.
Diskontobanken.
Vermont [vämå’nt], förk. Vt., en av Nya
Englandsstaterna i Förenta staterna (se kartan
vid d. o.), mellan Lake Champlain och
Connecticut River; 24,887 km2; 377,747 inv. (1950). V.
ligger inom Nordappalacherna och genomdrages
i n.—s. av parallella bergskedjor, bland vilka
Green Mountains (se bild 11 å pl. vid
Nordamerika; Mount Mansfield 1,339 m ö. h.)
med branta sluttningar ned mot Champlainsänkan
äro de mest framträdande. — V. har
inlandskli-mat med stränga vintrar. På de lägre
sluttningarna förekomma ek, alm, lind, ask, hickory
och poppel, medan björk och bok gå något högre.
Framför allt är sockerlönnen karaktärsträd. 1950
utgjordes befolkningen av 377,188 vita, 443
negrer, 48 asiater och 30 indianer. De största
städerna äro Burlington (33,150 inv. 1950), Rutland
(17,659), Barre (10,992) och huvudstaden
Mont-pelier (8,599). Bland högre undervisningsanstalter
märkes Univ. of Vermont i Burlington (gr. 1791).
— Jordbruk och boskapsskötsel med
mejerihantering är huvudnäring. V. har de största
bearbetade asbestfyndigheterna i U.S.A. Andra
produkter äro granit (centrum Barre), marmor
och talk. Viktigast äro emellertid livsmedels- och
textilindustrierna. — Statslegislaturen består av
en senat med 30 och ett representanternas hus
med 246 medl. Till unionskongressen sänder V.
2 senatorer och 1 representant. — Den första av
vita bestående bosättningen inom V. ägde rum 1724
nära nuv. staden Brattleboro. V. upptogs i
unionen 1791 som första stat efter de ursprungliga 13.
Ve’rmut el. V e’r m o u t h, ett med droger och
örtextrakt (bl. a. malört) kryddat vin, som
hu-vudsakl. tillverkas i
Frankrike och Italien.
Stommen utgöres av
vita viner. Dry
Marti-ni (mycket torr) är den
mest berömda bland de
italienska v.-sorterna.
Vernalisatiön, dets.
som jarovisering.
Veme [vä’m], J
u-1 e s, fransk författare
(1828—1905), började
1863 ge ut fantastiska
”naturvetenskapliga”
reseskildringar, som
gåvo honom världsrykte. Med realistisk suggestiv
uppfinningsförmåga förenade han stor
berättar-förmåga och begagnade sina stora insikter i
geografi, teknik, fysik o. s. v. till att ge sina
romaner sken av trovärdighet. På svenska föreligga
bl. a. ”Från jorden till månen”, ”En
världsom-segling under havet”, ”Till jordens medelpunkt”,
”Kapten Hatteras reseäventyr”, ”Jorden runt på
80 dagar” och ”Tsarens kurir”. V :s samlade verk
utkommo i 82 bd 1878—1910.
Werner, Alfred, schweizisk kemist (1866—
1919), från 1895 prof. i kemi vid univ. i Zürich.
W. utförde
synnerligen omfattande, i viss
mån banbrytande
undersökningar inom
me-tallammoniakförening-arnas kemi. På
grundval av dessa
undersökningar uppställde han
en koordinationsteori,
som kunnat förklara
komplexa föreningars
konstitution, vilket
icke valensläran
kunde. W. har med sin
teori även visat, att
det existerar stereoiso-
mera oorganiska föreningar. Han erhöll 1913
Nobelpriset i kemi.
Werner, Dono van Ragnar Efraim,
betongtekniker (f. 1902 17/2), examen från Tekniska
högsk. 1925, var 1928—35 föreståndare för
Ingen-iörsvetenskapsakad:s cementlaboratorium, 1934—
39 verkst. dir. i ab. Vibrobetong, 1940
överingenjör vid Skånska cement ab:s fabrik i Limhamn,
1942—46 vid bolagets huvudkontor i Malmö samt
1946—48 vid dess tekniska avd., Stockholm;
teknisk dir. i bolaget sedan 1948. W. blev 1950 led.
av Ingeniörsvetenskapsakad.
Werner, Gustaf, industriman (1859—1948),
ingick vid unga år som delägare i en textilfirma,
Aug. Werner & Co., där han kvarstod till 1885.
Tills, m. Wilh. Carlström grundade W. 1889 ab.
Werner & Carlström, som han småningom
upparbetade till ett stort holdingföretag. Koncernen
omfattade vid W:s frånfälle Göteborgs
kamgarns-spinneri ab., Gårda fabrikers ab., Aug. Johansson
Mark & co., ab. Lana, ab. Kamgarn och Aug.
Werner & co. ab. Förutom som framgångsrik
af färsledare har W. gjort sig mest känd som
mecenat och donator. Han har frikostigt
understött bl. a. Göteborgs konstmuseum, Hallands
hushållningssällskap, Oceanografiska inst. och
Uppsala univ. Sammanlagda värdet av W :s donationer
har uppskattats till minst 12 mkr.
Werner, Aug., & co. ab., Göteborg, grundat
1895, driver bomullsspinneri, vaddfabrik, färgeri
och beredningsverk vid Anderstorps fabriker i
Anderstorp, Lindome (Hallands län). W.
tillverkar bomulls- och rayonullsgarner samt täckvadd,
tyger av bomull m. m. Antal anställda c:a 400.
Werners, Gustaf, institut för kärnkemi
grundades 1949 vid Uppsala univ. under ledning av
prof. The Svedberg. Grundstommen utgjordes av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
