Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapsakademien, Kungl. svenska (KVA) - Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg - Vetenskaps-societeten i Lund - Vetenskapssocieteten i Uppsala, Kungl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
217 Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg—Vetenskapssocieteten i Uppsala 218
medl. samt 108 utländska. De svenska och
utländska led. fördelas i 12 klasser med minst,
resp. högst följ, antal: 1) ren matematik (6 + 6),
2) tillämpad matematik och astronomi (6 + 6),
3) fysik (10 + 10), 4) kemi (10 + 10), 5)
mineralogi, geologi och fysisk geografi (8 + 8), 6)
botanik (9 + 9), 7) zoologi (9 + 9), 8)
medicinska vetenskaper (14 + 14), 9) tekniska
vetenskaper (8 + 8), 10) ekonomiska, statistiska
och sociala vetenskaper (6 + 6), 11) geofysik
(8 + 8), 12) övriga vetenskaper och framstående
förtjänst om vetenskaplig forskning (14 + 14).
Återstående 32 svenska led. hänföras till de
klasser, som äro i behov av förstärkning, med
iakttagande av att i varje klass antalet led. med en
levnadsålder under 70 år icke får överstiga det
för klassen bestämda lägsta antalet medl. V :s
inst. äro: Stockholms observatorium, Bergianska
stiftelsen, Kristinebergs zoologiska station,
Makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse,
Abisko naturvetenskapliga station, Forskningsinstitutet
för experimentell fysik (sammanhörande med
No-belinst., se nedan) samt bibi, (med rikhaltig
naturvetenskaplig litteratur och betydande saml.
handskrifter av bl. a. Berzelius, Linné och
Sweden-borg). Därjämte äger V. ett Berzeliusmuseum,
ett ”fysiskt kabinett” och ett museum för de
exakta vetenskapernas historia. Under V :s
inseende och vård äro ställda Naturhistoriska
riksmuseet och Statens etnografiska museum,
Nobel-inst:s avd. för fysik, som är upplåten åt
Forsk-ningsinst. för experimentell fysik, och avd. för
kemi. — V:s huvudbyggnad med bibi, ligger
sedan 1915 i Freskati på N. Djurgården.
V:s angelägenheter besörjas av dess preses,
tjänstemän och inspektörer samt av dess
berednings- och förvaltningsutskott. Preses, som
väl-jes på 1 år bland akad:s svenska led., för ordet
vid de allmänna sammankomsterna ävensom i de
utskott, i vilka han i egenskap av preses är led.
Akad:s egna tjänstemän äro: en (ständig) sekr.,
inst.-föreståndarna, astronomen, professorn i
ast-rofysik, observatorn, trädgårdsmästaren vid
Bergianska stiftelsen, kamreraren, notarien, red. av
Statskalendern m. fl. Akad:s sekr. och astronom
samt föreståndaren för Bergianska stiftelsen äga
prof:s titel. Akad. utser vidare bland sina led.
genom val 2 inspektörer för var och en av akad:s
inst. och för varje avd. av Riksmuseet. — Varje
år 31/3, V:s högtidsdag, håller V. offentlig
sammankomst med minnestal och föredrag. V.
håller ord. sammankomst minst 1 gång i månaden
utom i juli och aug. Vid dessa sammankomster
refereras avh. till intagande i akad:s skrifter,
väljas led., hållas vetenskapliga föredrag och
föredragas andra ärenden, som beröra akad:s
verksamhet. V. utger ett flertal publikationer. —
För att hedra hädangången led:s minne låter V.
årl. prägla en minnespenning. — V.
förfogar över ett stort antal donationer. Ang. de
viktigaste se Nobelstiftelsen, Letterstedtska
föreningen, Mittag-Leffler och
Hierta-Retziusstif-telsen samt Regnell, A. F.
V. stiftades 2/e (g. st.) 1739 av några för
inrättandet av ett sådant samfund intresserade män,
näml. M. Triewald, A. J. v. Höpken, C. v. Linné,
J. Alströmer, C. W. Cederhielm och S. C. Bielke.
De ämnen, som blevo föremål för denna akad:s
”uppmärksamhet”, voro experimentalfysiken,
na-turalhistorien, kemin, mineralogien, medicinen och
de matematiska vetenskaperna, vidare ekonomi,
”kommersen”, konster och manufakturer. Redan
samma år, som V. stiftades, beslöts utgivandet av
en publikation (Handlingar), av vilken h. 1 utkom
i nov. s. å., kungl. privilegium på deras utgivning
hade erhållits 5/9. V:s grundregler, uppsatta av
v. Höpken, fastställdes av konungen 31/s 1741.
V:s förste preses blev Linné, som vid sitt
presidiums nedläggande höll ett tal ”Om
märkvärdigheter uti insecterne”, varmed inleddes bruket
med dyl. presidietal. V :s förste sekr. blev v.
Höpken. 1747 erhöll V. privilegium på
uteslutande rättighet till almanackans ”utgivande och
författande”, vilket privilegium är dess
huvudsakliga inkomstkälla. Bland de tidigaste
donationerna till V. märkas kommerserådet S. Thams
redan före akad:s stiftande tillkomna donation,
vidare N. Sahlgrens (1773), C. A. Rosenadlers
(1777) och P. J. Bergius’ (se Bergianska
stiftelsen). V:s verksamhet blev särskilt
betydelsefull under J. Berzelius’ sekretariat (1818—48), vid
tidpunkten för de exakta naturvetenskapernas stora
uppblomstring. Ändringar i V:s grundregler ha
företagits 1820 (ny klassindelning, presidietid 1
år) och därefter flera gånger, senast 1947. —
Litt.: S. Sandel, ”Tal om Kongl. Svenska V:s
inrättning etc.” (1771); S. Rosenhane,
”Anteckningar hörande till Kongl. V:s historia” (1811);
B. Hildebrand, ”Kungl. Svenska V. Förhistoria,
grundläggning och första organisation” (1939).
Vetenskaps- och vitterhets-samhället i
Göteborg, se Göteborgs kungl. vetenskaps- och
vitterhetssamhälle.
Vetenskaps-societeten i Lund, vetenskapligt
samfund, på initiativ av Jöran Sahlgren
stiftat 1920, har till ändamål att främja
humanistisk forskning, främst genom tryckning
av skrifter inom de humanistiska vetenskapernas
fält. Samfundet består av högst 30 stiftande led.,
vilka visat intresse för humanistisk forskning
samt vilka erlägga en inträdesavgift å 1,000 kr
och under 5 år en årsavgift å samma belopp,
högst 55 arbetande inländska och högst 30
arbetande utländska led., vidare seniores, till vilken
grupp arbetande led. överföras vid fyllda 55 år.
Sällskapet utger Skrifter (1920 ff.), Årsbok
(1920 ff.) och Skånsk senmedeltid och
renässans (1947 ff.; hittills 6 bd).
Vetenskapssocieteten i Uppsala, Kungl.,
vetenskapligt sällskap, som räknar sin uppkomst
från det av Erik Benzelius 1710 stiftade
Colle-gium curiosorum, vilket emellertid ej visade sig
livskraftigt utan 1719 uppgick i det s. k.
Bok-vettsgillet, Societas literaria Sueciae, som 1720—
29 utgav sina handlingar, Acta literaria Sueciae.
Sällskapets verksamhet hämmades emellertid av
brist på medel och stöd från statsmakternas sida.
En bättre ställning för societeten uppkom, sedan
den intagit några högre ämbetsmän och
kanslipresidenten A. Horn 1728 valts till praeses il-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
