Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Whistler, James Mac Neill - Whitby - Whitechapel - Whitecoat - Whitefield, George - Whitehall - Whitehead, Alfred - Whiteman, Paul - White Mountains - White pine - White River - White Star Line - Whitlock, Anna - Whitlockska samskolan i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
231
Whitby—Whitlockska samskolan
232
James Whistler: Porträtt av Miss
Cicely Alexander. Tate Gallery,
London. Se även bild 10 å pl. vid
Förenta staterna, konst.
rosa”,
”variation i blått och
grönt”,
”harmoni i grått
och opal”,
”noc-turne i blått
och guld”.
Kritiken var
avvisande. 1879
begav han sig till
Venedig. Under
de följ, åren
tillkommo nya
porträtt. Hans
kontakt med
fransk konst
och franskt
kulturliv blev nu
åter intensiv.
Under
symbolismen fick W.
sitt egentliga
genombrott, då
hans
raffinerade och
”mystiska” valörkonst
nådde en
stormande uppskattning, främst i
F rankrike, och
blev en av de viktigaste utgångspunkterna för
1890-talets ”skymningsmåleri”, bl. a. också för
det svenska Konstnärsförbundet. Även som
grafiker fick W. en utomordentlig betydelse för
samtidens konst. — Litt.: Monogr. av E. R.
och J. Pennell (2 bd 1911) samt av J. Laver
(193°).
Whitby [æi’tbi], hamnstad och kurort i
York-shire (North Riding), n. ö. England, vid Esks
mynning i Nordsjön; c:a 13,000 inv.
Whitechapel [coäiTt/äpl], stadsdel i London.
Whitecoat [æäiTkåut], eng., se Pälsverk,
sp. 221.
Whitefield [<oal’tfild], George, engelsk
predikant, en av metodismens grundläggare (1714
—70). Han blev student i Oxford 1732 och
slöt sig där till den av Charles Wesley stiftade
”heliga klubben”. W. vann före kamraterna
evangelisk trosfrimodighet och började, efter 1736
mottagen ordination, under stor anslutning
predika rättfärdiggörelsen genom tron. W. blev
metodismens störste väckelsepredikant. En samlad
uppl. av W:s predikningar, brev m. m. utgavs
i 7 bd 1771—72. — Biogr. av L. Tyerman (2 bd,
1876—77) och V. Wanqvist (1937).
Whitehall [æai’thä’1], gata i London,
uppkallad efter ett där beläget kungl. palats, förstört av
eld 1697 (se London, sp. 944). Vid W. med
bigator ligga de flesta stadsdep. och centrala
ämbetsverken, varför namnet W. även nyttjas som
kollektiv beteckning för ämbetsmannakåren som
sådan.
Whitehead [æäl’thed], Alfred North,
engelsk matematiker och filosof (1861—1947). Han
var univ.-lärare i Cambridge 1885—1910, sedan
vid Londons univ. till 1914, då han blev prof.
i tillämpad matematik vid Imperial College of
Science and Technology. Efter uppnådd
pensionsålder var W. 1924—37 prof. i filosofi vid
Harvard Univ. W. har haft utomordentlig betydelse
för utvecklingen av den symboliska logiken. Tills,
m. B. Russel utgav han ”Principia mathematica”
(3 bd, 1910—13; se Logik och Logistik).
Betydande bidrag till den
matematiska fysikens
filosofi utgöra ”An
inquiry concerning the
principles of natural
knowledge” (1919),
”The concept of
na-ture” (1920) och
”The principle of
rela-tivity with applications
to physical Science”
(1922). — Litt.: ”The
philosophy of A. N.
W.”, utg. av P. A.
Schilpp (i ”The
Li-brary of living philo-
sophers”, 3, 1941; 2:a utvidgade uppl. 1951;
huvudarbetet om W. med självbiogr. och
utförlig bibliogr.).
Whiteman [ioai’tman], Paul, amerikansk
dirigent (f. 1891). Som ledare för sin 1919
bildade orkester blev W. vida berömd genom
stilistisk anknytning av jazzmusiken till den
symfoniska konstmusikens uttrycks- och
framställningsmedel, den s. k. symfoniska jazzen, speltekniskt
och till sitt väsen skild från den äkta jazzen.
White Mountains [coai’t mau’ntinz], en del
av Appalacherna, se d. o., sp. 654.
White pine [<aai’t päi’n], bot., se Tall.
White River [coai’t ri’va], floder i U.S.A. 1)
Högerbiflod till Mississippi i staterna Arkansas
och Missouri, 1,290 km lång, segelbar c:a 610
km. — 2) Högerbiflod till Missouri i Nebraska
och Syd-Dakota; c:a 600 km lång.
White Star Line [æai’t stä’ lai’n], Vita
stjäm-linjen, engelskt rederi, grundat 1869. W.
sam-manslogs 1934 med Cunard Line till Cunard
White Star Line (se d. o.).
Whitlock [vi’t-], Anna, pedagog (1852—
1930). Hon genomgick Högre lärarinneseminariet
i Stockholm och grundade 1878 en skola,
sedermera Whitlockska samskolan (se d. o.), där hon
kunde praktiskt tillämpa tidens pedagogiska
reformidéer. I flera avseenden blev hon en
ban-brytare inom undervisningen. Hon intog en
ledande ställning även inom rörelsen för
kvinnans politiska rösträtt, grundade
andelsföreningen Svenska hem och medverkade vid tillkomsten
av de första skollovskolonierna i Sverige. Sin
skolas ledning lämnade hon 1918. — Biogr. av
Sigrid Björklund (1931).
Whitlockska samskolan i Stockholm
[vi’t-], leder sitt ursprung från en 1878 av Anna
Whitlock (se d. o.) grundad och ledd flickskola,
som 1893 ombildades till samskola. För denna
lyckades dess ledare skapa en garantiförening,
som 1903 överlämnade skolan till A. Whitlock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
