Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wigforss, Ernst - Vigg - Viggbyholm - Viggbyholmsskolan - Viggsläktet - Wight, Isle of - Vigilera - Vigilia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Vigg—Vigilia
274
säte i F. K. W. blev snart en av
socialdemokraternas främsta politiker och han inträdde som
konsultativt statsråd i Brantings 3æ regering
1924. I maj 1925 övergick han till posten som
finansminister efter F. V. Thorsson och behöll
denna i Sandlers regering jan. 1925—juni 1926.
W. var även finansminister i P. A. Hansons
1 :a regering sept. 1932—juni 1936 samt i hans
tre på varandra följande regeringar sept. 1936
—okt. 1946 och i Erlanders regering okt. 1946—
juni 1949. Under
ar-betslöshetskrisen, som
rådde vid tiden för
W:s tillträde som
finansminister 1932,
framlade han planen
att bekämpa
arbetslösheten genom att för
av staten upplånade
penningar igångsätta
stora offentliga
arbeten med tillämpande
av den fria
marknadens löner. Detta
genomfördes med
Bondeförbundets hjälp och
kom att bidra till konjunktursvängningen. Som
finansminister har W. i hög grad gett sin prägel åt
utformandet av den svenska budgeten och den
svenska finans- och skattepolitiken.
Skattereformen 1947 med dess införande av
kvarlåtenskaps-skatt och skärpt progressivitet i inkomst- och
förmögenhetsskatterna är ett utslag av W:s
strävan att nyttja beskattningen som ett
instrument för utjämning av inkomstfördelningen
mellan skilda socialgrupper. I utformandet av
Arbetarrörelsens efterkrigsprogram var han en av
de ledande. W. karakteriseras som politiker i
främsta rummet av radikalt ställningstagande i
de sociala frågorna, stor finansiell sakkunskap
och betydande dialektisk skicklighet. Bland W:s
politiskt orienterade skrifter märkas
”Materialistisk historieuppfattning” (1908), ”Två
radikaler, G. K. Chesterton och H. G. Wells” (1914),
”Världskriget och världsfreden” (1915),
”Industriens demokratisering” (1922), ”Från klasskamp
till samverkan” (1941) och ”Socialism i vår tid”
(1952). —• Som filolog har W. främst ägnat sig
åt de sydsvenska dial:s utforskande. Bland hans
skrifter på detta område märkas ”Södra
Hallands folkmål” (2 bd, 1913—18) och ”De korta
rotstavelserna i skånemålen” (1918). W. har även
utg. ”Minnen” (3 bd, 1950—54).
Vigg, zool., se Viggsläktet.
Viggbyholm, villasamhälle i Täby köping,
Stockholms län, vid St. Värtan och med station
vid linjen Stockholm—österskär av Stockholm
—Roslagens järnvägar. V., som började
bebyggas 1904 och i större skala, såsom
Viggby-holms trädgårdsstad, 1917, hade 1945
1,250 inv. och är nu sammanhängande med
Ros-lags-Näsby m. fl. samhällen; många
sommarvillor och sportstugor. V. är avsöndrat från
Vigg-byholms egendom, i vars herrgårdsbyggnad
Viggbyholmsskolan (se d. o.) är inrymd.
Vigg, Fuligula fuligula, hanne.
vid fjällsjöarna, dels utmed
Viggbyholmsskolan, saminternatskola i
Viggbyholm, Täby köping, 30 km n. ö. om Stockholm,
grundades 1928 av Per Sundberg och blev 1944
stiftelse. Gymnasium tillkom 1935, tekniskt
gymnasium 1944, och 1951 erhöll skolan
studentexamensrätt. Rektor (sedan 1952): fil. lic. T.
Ekström.
Viggsläktet, Fuligula (Nyröca), tillhör
under-fam. dykaränder bland andfåglarna och utmärkes
av att näbbnageln upptar mindre än halva
spetsen av den täml. långa och breda näbben. V i
g-g e n, F. fuligula, har hos hannen lång,
nedhängande nacktofs, hos honan kort. Hannen är i
vårdräkt svart på huvudet, halsen och i krävtrakten,
på ryggen brunsvart, under vit. Vingspegeln är
vit, omgiven av svartgrönt. I sommardräkt är
hannen lik honan, som har huvud, hals och
ryggsida svartbruna, undersidan gråvit-brun och
svartgrå vingar med vit spegel. Längden är omkr. 39
cm. Viggen
häckar vid sjöarna i
n. Sverige, vid
östersjökusten
och i några
insjöar i s. Sverige.
Brunanden,
F. ferina, är
brunaktig med
grå vingar samt
45—47 cm lång.
Den häckar i
grunda sjöar i
s. och mellersta
Sverige.
Berganden, F.
ma-rila, häckar dels
ö. kusten från Stockholms skärgård och norrut.
Hannen i vårdräkt har huvud, hals, kräva m. m.
svarta, undersidan vit. Huvudet har grön glans,
ryggen och skuldrorna äro vita och lätt vattrade
med svarta linjer. I sommardräkt liknar den
honan, som är övervägande brun med ett vitt band
kring näbbroten. Längden är 44—51 cm.
Wight, Isle of W. [ai’l av coai’t], ö,
utgörande eget grevskap, utanför Englands sydkust,
varifrån den skiljes av Solent-Spitheadsundet; 381
km2; c:a 96,000 inv. ön har rombisk form med
en största längd i ö.—v. av 37 km. Den
genomdrages av ett intill 214 m högt stråk av
kritkul-lar (se bild 6 å pl. vid Storbritannien); n.
delen uppbygges av tertiära lager. Högsta
punkten är Saint Boniface Down (240 m) nära den
höga abrasionskusten i s. Klimatet är särdeles
milt och vegetationen yppig. Talrika badorter
finnas. Viktiga näringsgrenar äro jordbruk, får
skötsel och stenindustri. Huvudstad och största stad
är Newport, förnämsta hamn Cowes. ön
erövrades 43 e. Kr. av romarna, som kallade den Vectis.
Vigiléra, eg. vara vaksam; låna pengar, vigga
(sv. ombildning av v.). — Vigi lans [-la’us],
vigg, handlån.
VigiTia, lat., ”vaka”, i rom.-kat. kyrkan dels
den med gudstjänster firade dagen före en större
kyrklig högtidsdag, motsv. vårt ”afton” i julafton,
påskafton, dels de dödsofficier (vigiliae defunc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
