Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktor Emanuel III (konung av Italien) - Viktoria (vagn) - Viktoria (drottning av Sverige) - Viktoria (drottning av Storbritannien)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Viktoria
290
1900 efterträdde. V :s regering blev ytterst
händelserik för Italien, som därunder förde fyra krig
— Tripoliskriget, 1 :a världskriget, Etiopienkriget
och 2:a världskriget — och upplevde den
fascistiska diktaturens upprättande och fall. V. själv
spelade en ytterst obetydlig roll i detta
händelseförlopp, och endast vid enstaka tillfällen ingrep
han aktivt i utvecklingen. Så var fallet, då han
1922 inför fascisternas marsch mot Rom vägrade
att proklamera undantagstillstånd och i stället gav
Mussolini i uppdrag att bilda regering. Under den
fascistiska eran framträdde V. föga, och om
meningsmotsättningar
funnos mellan V. och
Mussolini, blev intet
härom känt. Säkert
var V. emot Italiens
inträde i 2:a
världskriget, och i juli 1943
spelade han en aktiv
roll vid Mussolinis
störtande och
bildandet av ministären
Ba-doglio. Men V.
ansågs vara svårt
komprometterad på gr. av
sin hållning under
fascismen, och han
måste i april 1944 lova att efter Roms befrielse
utse sonen Umberto till regent, vilket verkställdes
i juni s. å. I maj 1946 abdikerade han definitivt
till förmån för Umberto III. Han dog 1947 i
landsflykt i Egypten. — V. ägnade sitt
huvudintresse åt sin stora myntsamling, och han var
verksam som numismatisk forskare.
Viktoria (eng. victoria, efter drottning
Viktoria av England), öppen, bekväm, 4-hjulig
promenadvagn; inga vagnsdörrar, bekvämt framsäte,
mindre, nedfällbart baksäte, med el. utan sufflett,
hög kuskbock.
Viktoria, furstinnor.
Sverige. Viktoria (Victoria Sofia Maria),
drottning (1862—1930), prinsessa av Baden,
dotter till storhertig
Fredrik I av Baden,
dotterdotter till kejsar
Vilhelm I, dotterson dotter
till Gustav IV Adolf,
1881 förmäld med dåv.
kronprins Gustaf av
Sverige, blev, vid
dennes tronbestigning
1907 som Gustav V,
svensk drottning. V.
var starkt politiskt
intresserad och
påverkade sin gemål i
konservativ och
tyskvänlig riktning. Även
ägnade sig V. åt en omfattande välgörenhet (se
Drottningens centralkommitté). Hennes ohälsa
tvingade henne emellertid att långa tider vistas i
Södern; från 1926 var hon bosatt i Rom, där hon
avled.
Storbritannien och Irland. Viktoria
(Alex-NF XXII — 10
andrina Victoria), regerande drottning av
Storbritannien och Irland, kejsarinna av Indien (1819
—1901), dotter till Georg HI:s fjärde son, hertig
Edvard av Kent, och prinsessan Viktoria av
Sach-sen-Saalfeld-Koburg. Hon erhöll en synnerligen
vårdad uppfostran under uppsikt av modern och
morbrodern prins Leopold av Koburg (sedermera
konung Leopold I av Belgien). Efter sin
farbroder Vilhelm IV:s död besteg V. 1837 tronen. Jämte
premiärministern Lord Melbourne kom Leopolds
förtrogne, tyske baronen Chr. F. v. Stockmar, att
öva stort inflytande på hennes politiska
åskådning. I febr. 1840 ingick V. äktenskap med prins
Albert av Sachsen-Koburg och Gotha, som blev
hennes intimaste politiske rådgivare; hans
strävanden och ideal blevo normgivande för henne
även efter hans död. V. ägnade sig under hela
sin regering med outtröttlig flit åt
regentplikter-na, förbehöll sig rätt till detalj granskning och
kritik av alla viktigare statsakter men böjde sig
alltid för folkviljan, när hon fann denna tydligt
uttryckt. Sitt livligaste intresse ägnade hon
utrikespolitiken. Med Peel kom hon väl överens, men
med Palmerston hade hon ständiga slitningar,
främst på grund av hans tendenser att självrådigt
bestämma över utrikespolitiken utan att
underrätta henne om sina avsikter. Då prins Albert i
dec. 1861 avled, var V :s sorg gränslös. Hon bar
sorgdräkt till sin död och undandrog sig under sitt
återstående liv i möjligaste mån offentligt
uppträdande.
V:s ej minst av familjeskäl påverkade
partitagande för Preussen i den slesvig-holsteinska
frågan 1863—64 bidrog till att hålla England
utanför dansk-tyska kriget. Disraelis rösträttsreform
1867 stödde hon under inflytande av sin tidigt
förvärvade whiguppfattning om
rösträttsrefor-mens förmåga att stärka monarkiens ställning.
Hennes efter hand framvuxna sympati för
Dis-raeli fördjupades under hans premiärministertid
1874—80 till varm beundran och tillgivenhet.
Därtill bidrog såväl hans ridderliga hållning mot V.
personligen som hans fantasifyllda imperiepolitik.
Hon accepterade
därför med förtjusning
hans förslag att antaga
titeln kej sarinna av
Indien (1877). Hennes
lidelsefulla krav på
upprätthållandet av
Englands anseende och
tillvaratagandet av
dess intressen gjorde
henne ofta till en mera
impulsiv än klokt
försiktig förespråkare
för en kraftfull
hand-lingspolitik. Till det
tyska kejsarriket
sök
te hon upprätthålla ett i möjligaste mån
intimt förhållande men hyste djupt rotad motvilja
mot Bismarck. Hennes förhållande till Gladstone
präglades med åren av tilltagande kyla, och till
slut hyste hon stark antipati mot honom. På äldre
dagar kom V. att av hela det brittiska rikets
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
