- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
319-320

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wilmington (Delaware) - Wilmington (North Carolina) - Vilna - Vilnafrågan - Viloperiod - Vilske - Vilske härad - Vilske-Kleva - Wilson, Mount - Wilson, Charles (industriman) - Wilson, Charles (fysiker)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

319

Wilmington—Wilson

320

koncernen E. I. du Pont de Nemours Co.
huvudkontor och stora forskningslaboratorier samt
Cur-tiss Wright Corp. stora flygplansfabriker.
Tre-faldighetskyrkan uppfördes 1698 av svenskar. I
W. firades 1938 300-årsminnet av Nya Sveriges
grundande och avtäcktes Carl Milles’
Delaware-monument.

Wilmington [æidmbjtan], stad i s. ö. North
Carolina, U.S.A., vid Cape Fear River, nära
mynningen; 45,043 inv. (1950), 40% negrer. W. är
den nordligaste bomullshamnen.

Vilna [vjidjna], po. Wilno, litauiska Vilnius,
huvudstad i Litauiska SSSR, på ömse sidor om
Njemens biflod Wilija, 30 km från gränsen till
Vitryssland; 208,770 inv. (1939), c:a Vs judar. V.
är knutpunkt på järnvägen
Warszawa—Leningrad. Säte för en romersk-katolsk och en
grekiskkatolsk ärkebiskop; flera synagogor. V. blev 1323
storfurstendömet Litauens huvudstad och hade
under medeltidens sista århundraden en
blomstrings-tid. Efter den polsk-litauiska realunionen 1569
blev det starkt poloniserat. Vid Polens 3:e
delning kom det 1795 till Ryssland, vid vars
sammanbrott det efter många växlingar 1920 tillföll
Litauen, 1922 Polen. 1939 kom V. åter till
Litauen och med detta 1940 till Sovjetunionen. —
Gamla staden med sina trånga, krokiga gator har
en mycket ursprunglig prägel, medan de nyare
stadsdelarna äro regelbundna. I V. finnas flera
gamla och konsthistoriskt intressanta byggnader;
från medeltiden kvarstå på slottsberget i stadens
mitt ruinerna av den litauiske fursten Gedimins
borg samt av de gamla stadsbefästningarna ett
porttorn, Ostra B rama, som innesluter ett kapell
med en undergörande madonna. Som landets
främsta kulturella centrum har V. univ. (gr. 1578
som jesuitiskt kollegium, stängt av ryska
regeringen 1832, åter öppnat 1919), är säte för
Litauiska vetenskapsakad. samt har flera museer
och botanisk trädgård.

Vilnafrågan, politisk tvist under
mellankrigstiden mellan Polen och Litauen, gällande staden
Vilna med område. Staden själv hade en
befolkning av övervägande polacker och judar, medan
omgivande landsbygd var befolkad av vitryssar
och litauer. Efter i:a världskriget framförde
både Polen och Litauen anspråk på Vilna, som
under upplösningen i Ryssland 1919—20 upprepade
gånger växlade ägare. Under det rysk-polska
kriget 1920 blevo litauerna herrar i staden.
Emellertid ryckte en polsk frikår under general
Zeli-gowski in i Vilna i okt. 1920 och proklamerade
den oavhängiga staten Central-Litauen,
omfattande Vilna med landområde. Dess representation
uttalade sig för anslutning till Polen, och 1922
införlivades området med Polen.
Ambassadörkonferensen godtog 1923 det skedda, men Litauen
proklamerade, att Vilna var dess huvudstad,
protesterade mot Polen och bröt alla förbindelser med
denna makt. Den polsk-liauiska gränsen spärrades
och förblev spärrad intill 1938, då Polen kort
efter Österrikes anslutning till Tyskland i ultimativ
form krävde, att Litauen skulle ge vika. Denna
makt fogade sig i de polska kraven, och normala
relationer återställdes. I samband med Polens 4:e

delning 1939 under 2:a världskriget överlämnade
ryssarna staden jämte en mindre del av det
omtvistade området till Litauen, som dock 1940
införlivades i Sovjetunionen.

Viloperiod, bot., regelbundet återkommande
tillstånd hos en växt el. växtdel, då livsprocesserna
äro mycket nedsatta. V. infaller under perioder
av ogynnsamma yttre livsbetingelser, i
tempererade och arktiska trakter under vintern, i
subtropiska och tropiska zoner under torrperioder. V.
måste även inträffa vid en viss tidpunkt i växtens
utveckling. De vilande delarna skola vara byggda
för att kunna motstå köld, torka o. s. v. under v.
— Ettåriga växter vila som frön. Den egentliga
v. varar blott så länge fröet efter mognaden icke
är grobart, därefter inträder d v a 1 a, som helt
beror på de ogynnsamma förhållandena; då v. är
slut och dvala inträtt, gror fröet, så snart det
ut-sättes för lämpliga fuktighets-, temp.- och
belys-ningsförhållanden. Normalt inträffar detta först
om våren. — Fleråriga växter vila även som
ovan- el. underjordiska knoppar, skyddade av
förvedade el. håriga knoppfjäll. Knoppar ingå i
vila av inre orsaker under sommaren det år de
anläggas, och v. slutar normalt följande år.

Vilske, storkommun i Skarabygdens domsaga,
Skaraborgs län, bestående av socknarna
Trävatt-na, Hällestad, Floby, Sörby (de 2 sistn. med Floby
municipalsamhälle), Gökhem, Ullene,
Vilske-Kle-va, Marka, Göteve, Gr olanda och Jäla. 306,04 km2,
5,364 inv. (1955)..

Vilske härad, i Skaraborgs län, mellan Lidan
och Mösseberg, består av socknarna Ullene,
Vilske-Kleva, Marka, Gökhem, Sörby, Trävattna,
Floby, Göteve, Grolanda och Jäla. V. utgör ett
tingslag i Skarabygdens domsaga samt tillhör
Falköpings fögderi.

Vilske-Kleva, sn i Skaraborgs län, Vilske hd,
n. v. om Falköping; 43,00 km2, 536 inv. (1955).
Omfattar n. v. delen av Mösseberg och de odlade
sluttningarna nedanför dess brant. 1,502 har åker.
Egendom: Sjögerås. Kyrkan är huvudsakl.
medeltida. Ingår i V., Ullene och Bjurums pastorat i
Skara stift, Vånga kontrakt. Tillhör
storkommunen Vilske.

Wilson [æi’lsn], Mount, bergstopp, se Mount
Wilsonobservatoriet.

Wilson [coi’lsn], Charles Erwin,
amerikansk industriman och politiker (f. 1890), urspr.
elektroingenjör, chefsingenjör för General
Motors Corp. 1919, dess vicepresident 1928, dess
president 1940. Under 2:a världskriget spelade W.
en betydande roll inom krigsproduktionen. Han
blev i jan. 1953 försvarsminister.

Wilson [æi’lsn], Charles Thomson Rees,
skotsk fysiker och meteorolog (f. 1869), prof. i
fysik i Cambridge 1925—34. W. är som fysiker
mest känd genom sina arbeten (1897—99) över
vattenångans kondensation kring gasjoner som
kondensationskärnor, undersökningar, som i flera
avseenden blevo av grundläggande betydelse. W:s
metod att synliggöra snabba, elektriskt laddade
partiklar och kortvågig elektromagnetisk strålning
(se Wilsonkammare) är en direkt konsekvens
därav, likaså de första metoderna att bestämma den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free