Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wordsworth, William - Worksop - Vorkuta - Vorma - Worm-Müller, Jacob - Worms - Wormsö, Vormsö - Vornedskab - Voronezj - Voronov, Nikolaj Nikolajevitj - Voronov Sergij (Serge) - Vorosjilov (stad; Nikolsk-Ussurijskij) - Vorosjilov, Kliment Jefremovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
459
W orksop—V orosjilov
460
Knight (3 bd, 1876). — Litt.: G. MacLean
Har-per, ”W. W., his life, works and influence” (3:6
uppl. 1929); Greta Hedin, ”Natur och politik i
W:s ungdomsverk” (1951); L. Abercrombie, ”The
art of W.” (1952). Av stort biografiskt intresse
äro även systern Dorothy Wordsworths
”Journals”, utg. av W. Knight (2 bd, 1897; sv. övers.
1940) och W:s brevväxling med henne, utg. i 6
bd av E. de Selincourt 1935—39.
Worksop [æä’ksåp], stad i mell. England, 40
km n. om Nottingham; c:a 31,000 inv. Centrum
i n. Nottinghamnshires jordbruksområde (”the
Dukeries”). Livligt besökt sommarort.
Vorkuta [varkota’], nyanlagd stad och
gruvsamhälle i nordostligaste delen av Komi ASSR,
RSFSR; c:a 100,000 inv. (1953). V. ligger n. om
polcirkeln inom Boljsjezemelskaja-tundraområdet
på v. stranden av Usas biflod Vorkuta och är
ändpunkt för den i dec. 1941 färdigbyggda
järnvägen från Kotlas (Nord-Petjorajärnvägen).
Stadens uppbyggande är baserat på
arbetskraft av tvångsförflyttade. Centrum för
sten-kolsindustrien inom Petjorabäckenet; mek.
verkstäder, som tillverka utrustning för bergsbruk;
tegelfabriker.
Vorma, Mjösas avlopp till Glömma, Norge.
Worm-Müller, Jacob Stenersen, norsk
historiker (f. 1884), sedan 1928 prof. vid univ. i Oslo.
I sin dr-avh. ”Norge gjennem nödsaarene” ger
han en bred skildring av Norges historia under
åren 1807—10. W. har härvid bl. a. framhävt de
ekonomiska faktorer, som påverkat
händelseförloppet. Denna inriktning mot den ekonomiska
historien framträder även i flera av hans senare
arbeten, ss. i ”Christiania og krisen efter
Napoleons-krigene” (1922) och i hans skildring av den
norska sjöfartens utveckling under 1800- och
1900-talen i hans bidrag till verket ”Den norske
sjöfarts historie” (1923—51), för vilket W. även
var huvudred. Sedan 1925 är W. red. för tidskr.
Samtiden. W. är sedan 1945 ordf, i Norges
venstrelag. Under kriget 1940—45 var W. knuten
till den norska Londonregeringens
informationstjänst och spelade som radiotalare och
föredragshållare en viktig roll.
Worms [-å-], stad i Rheinland-Pfalz i
Tyskland, på v. Rhen-stranden, 15 km n. om
Lud-wigshafen; 54,400 inv. (1952). Järnvägsknut,
flodhamn. W. har livlig handel och industri. — W.
är en av Tysklands äldsta städer, av keltema
kallad Borbetomagus och av romarna C ivitas
Van-gionum. Under folkvandringstiden var W.
huvudstad i det av hunnerna förintade riket Burgund
och var under medeltiden säte för nära 100
riksdagar. I mitten av den under 2:a världskriget i
ruiner lagda gamla stadskärnan reser sig den
likaledes svårt skadade men nu delvis reparerade
domkyrkan, som är en av Rhen-traktens mest
berömda katedraler (se bild 8 å pl. vid Romansk
konst). Den tillkom vid 1 ooo-talets början
men ombyggdes (i senromansk stil) vid 11
ootalets slut. Det polygonala koret tillkom 1234.
Den blev under 1800-talet nästan helt
förnyad; kvar står den gamla sydportalen i
sengo
tik. I det inre märkas, jämte några medeltida
stenskulpturer, det ståtliga högaltaret i barock
(1738, av B. Naumann) och vackra korstolar. Av
stadens övriga kyrkor må nämnas de under
romansk tid tillkomna Pauluskyrkan och
Andreas-kyrkan; i stiftsbyggnaderna vid den senare är
W:s rikhaltiga museum inrättat. Vid
Lutherplat-sen n. ö. om domkyrkan står Luther-statyn (av
Rietschel) till minne av Luthers framträdande
inför riksdagen i W. 1521. N. om W. vid den till
Mainz ledande vägen ligger den sengotiska
Lieb-frauenkirche (1400-talet), omgiven av vingårdar,
varifrån den berömda vinsorten Liebfraumilch
härstammar. — Om konkordatet i W. 1122 se
Investitur.
Wormsö, Vormsö, estn. Vormsi, estnisk ö,
se Estlandssvenskar, sp. 896.
Vornedskab [vå’rneÖ-], i Danmark
benämning på den beroende ställning, vari den vornede
(av fda. warthæ, värna, vårda)
bondebefolkningen stod till godsägarna. V. innebar från mitten
av 1400-talet på den själländska ögruppen, att den
manliga bondebefolkningen var bunden till sin
födelseort och skyldig att där övertaga en ledig
arrendegård. V. upphävdes 21/z 1702, men
böndernas frihet inskränktes över hela riket 1733 av det
då införda stavnsbaandet.
Voronezj [varå’njej], huvudstad i
Voro-nezj området (68,400 km2, 3,450,000 inv.
1947) inom Centrala svart jordsregionen, RSFSR,
flodhamn vid Dons biflod Voronezj och knutpunkt
för järnvägarna Moskva—Rostov och från Kiev;
326,800 inv. (1939; 121,600 1926). V. är ett
viktigt ekonomiskt, kulturellt och administrativt
centrum.
Voronov [vå’ranaf], Nikolaj
Nikolaje-vitj, rysk arméofficer (f. 1899), chef för ryska
art. 1938, ledde under 2:a världskriget
organiseringen av det starka ryska art. och skapade
metoderna för dess massutnyttjande; marskalk 1943.
V. ledde personligen vid flera tillfällen, bl. a. vid
Stalingrad 1942 och på ukrainska fronten våren
1944, insättandet av art.-koncentrationer samt
anges ha uppfunnit den fruktade art.-pjäsen
”Sta-linorgeln”.
Voronov [vå’ranaf, fr. utt. vårånå’f], S e
r-gij (Ser ge), rysk-fransk kirurg (1866—1951),
med. dr 1893 i Paris, 1917 chef för laboratoriet
för experimentell kirurgi vid Collège de France.
V. är mest känd genom sina försök att genom
transplantation av könskörtlar från apor till
människor genomföra en slags föryngring.
Vorosjilov [vara/yRaf], före 1936 Ni kols
k-Ussurij skij, stad i Primorskijområdet,
Fjärran-Östern-regionen, RSFSR, knutpunkt vid
Transsibiriska järnvägen, 112 km n. om
Vladivostok; 70,600 inv. (1939). Mångsidig industri;
stenkolsgruvor.
Vorosjilov [varaj/laf], Kliment J e f r
e-movitj, rysk militär (f. 1881), urspr.
verkstadsarbetare från Ukraina, anslöt sig tidigt till
bolsjevismen, deltog i revolutionen 1905. V.
förvisades flera gånger före 1 :a världskriget till
Sibirien men återkom och deltog med framgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
