Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vuokatti - Vuoksen - Wuolijoki, Hella - Wu Pei-fu - Wuppertal - Vurm - Wurm, Theophil - Vurst - Wurtzit - Wu-sung - W. Va. - V-vapen - VVK - Wyandotte (stad) - Wyandotte (höns) - Wyatt, Sir Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vuokatti—Wyatt
493
Vuokatti [vo’å-], berg i Finland, s. ö. om
Kajana; 351 m ö. h. Utsiktstorn.
Vuoksen [vo’å-], fi. Vuoksi, avloppsälv för
Saima vattensystem i ö. Finland och i
Sovjetunionen, mynnar genom två armar, vid Kexholm och
Taipale, i sjön Ladoga. V. är s. Finlands
vattenrikaste älv. Dess nederbördsområde är 68,800 km2,
varav 52,300 km2 i Finland och 16,500 km2 i
Sovjetunionen; vattenmängden vid utloppet från
centralsjön c:a 500 m3/sek., maximimängd 1,100
m3/sek., minimimängd 250 m3/sek., beräknad
me-delvatteneffekt 410,000 hk; i Finland utbyggd
effekt 211,600 hk (1952). Flodens längd från
utflödet vid Vuoksenniska till Kexholm 162 km,
till Taipale 150 km, vattnets nivå vid utflödet 76
m ö. h., vid mynningarna 5 m ö. h. De största
forsarna i V. bildas, där floden genombryter
Sal-pausselkäåsen: Niskakoski, längd 180 m, fallhöjd
1,8 m; Tainionkoski, längd 550 m, fallhöjd 5,8 m;
Imatra, längd 1,300 m, fallhöjd 18,3 m;
Vallin-koski, längd 120 m, fallhöjd 5,8 m;
Räikkölän-koski, längd 1,160 m, fallhöjd 8,9 m, och
Rouhia-lankoski, längd 1,000 m, fallhöjd 7,6 m. De tre
sistn. forsarna ligga i den sovjetryska delen av
floden. Av den utbyggda vattenkraften komma på
vattenkraftverken i Imatra 150,000 hk, på
Niskakoski 54,000 och på Tainionkoski 7,600 hk.
Vallin-koskis kraft har utnyttjats av Sovjetunionen vid
en utbyggnad av Enso kraftverk (Räikkölänkoski
fors), vilket jämte Rouhiala kraftverk avträddes
till Sovjetunionen vid Moskvafreden 1940 och
vapenstilleståndet 1944. Nedanför Rouhiala blir
flodens lopp lugnare, och den är där på en längre
sträcka farbar. Övriga viktigare forsar äro
Paak-kola, som är kanaliserad, samt Kiviniemi, ovanför
vilken V. delar sig i två grenar. Genom den stora
mängd elektrisk energi, som utvinnes från V., har
i övre Vuoksendalen uppstått Finlands största
industridistrikt med storartade träförädlings- och
metallindustrier. Bland de senare märkes särsk.
oy. Vuoksenniska ab. med c:a 2,000 arbetare.
Wuolijoki [vo’ålijåki], Hella Maria, f.
Murrik, finländsk författarinna och politiker
(1886—1954), av estnisk börd. 1904 flyttade hon
till Helsingfors, där hon blev fil. mag. 1908 och
framträdde som journalist och skribent. Under
1920- och 1930-talen var hon chef för skilda
företag, främst i trävarubranschen, och sysslade också
med jordbruk, från 1940 ägare av Jokela gård.
W. visade också tidigt politisk aktivitet och blev
en av de ledande personligheterna i det radikala
socialistiska lägret, medl. av folkdemokratiska
partiet. Hon hörde till dem, som under 2:a
världskriget sökte kontakt med Sovjetryssland för att
lösgöra Finland från Alliansen med det nazistiska
Tyskland, blev 1943 häktad för lands förrädisk
verksamhet och dömdes till livstids tukthus men
lösgavs 1944. Hon var led. av Finlands riksdag
1946—48 samt generaldir. för Finlands rundradio
och ordf, i dess programråd 1945—49. W.
framträdde tidigt som skönlitterär förf. Hon ägnade
sig främst åt dramatiskt författarskap och skrev
ett 20-tal skådespel, av vilka en del haft framgång
även utomlands. Hon framträdde till en början
under pseud. Juhani Tervapää. Hon slog
494
igenom med ”Niskavuoren naiset” (”Kvinnorna på
Niskavuori”, 1936; uppf. i Stockholm 1937).
Under fängelsetiden skrev W. skisser från fångarnas
liv, ”Enkä ollut vanki” (1945; sv. övers. ”Fånge
var jag aldrig”, s. å.), och påbörjade en brett
upplagd serie självbiografiska arbeten, av vilka
första delen föreligger i sv. övers., ”En
skolflicka i Dorpat”, 1946.
Wu Pei-fu, kinesisk general (1873—1939),
var, sedan han 1922 drivit sin främste medtävlare
om makten, Chang Tso-lin, ur egentliga Kina till
Manchuriet, nära nog Kinas diktator fram till
1924, då han störtades genom förräderi av en
hans undergeneral, den ”kristne generalen” Feng
Yü-Siang. W. levde sedan tillbakadraget som
buddistmunk.
Wuppertal [vo’partäl], stad i
Nordrhein-West-falen i Tyskland, vid floden Wupper, närmast
s. om Ruhrområdet; 375,100 inv. (1952; 401,700
1939). W. sträcker sig 17 km längs den lilla
floden Wuppers trånga, 98 km långa dal och är
sedan 1930 namnet på de där sammanslagna
städerna Elberfeld-Barmen, Ronsdorf, Vohwinkel,
Beyenburg och Cronenberg. W. är en av
Tysklands mera betydande industristäder och ett
centrum för framställningen av konstsiden och band;
dessutom finns textilförädlings- och
beklädnadsindustri. Även jäm- och metallindustrien samt
tillv. av maskiner, kablar, gummivaror och
kemiska produkter är ansenlig. W. skadades svårt
under 2:a världskriget. Vid ett allierat bombanfall
Ws 1943 ödelädes 4 km2 av staden. Elberfeld var
urspr. bebott av vävare och blev stad 1610, men
utvecklingen tog fart först efter 1760, då
industriella anläggningar, främst för sidentillv.,
började grundas.
Vurm, överdriven lust för något (t. ex.
spel-vurm, läsvurm); person med en sådan (t. ex.
bokvurm). — Verb: Vurma.
Wurm [vo’rm], T h e o p h i 1, tysk kyrkomän
(1868—1953), biskop i Heilbronn 1927, president
för den evangeliska kyrkan i Württemberg 1929,
lands biskop där 1933—48, ordf, i Evangeliska
kyrkorådet i Tyskland 1945. W. var en av de
ledande gestalterna i den tyska kyrkokampen
under nazistregimen och spelade en betydande roll
i det kyrkliga återuppbyggnadsarbetet i Tyskland
efter 2:a världskriget.
Vurst, en långsträckt, fyrhjulig, öppen vagn
med säten längs vagnskorgens långsidor.
Wurtzit, en hexagonalt hemimorft
kristalliserande form av den dimorfa zinksulfiden, ZnS.
Färgen är brunsvart och spec. v. 4. W. liknar
zinkblände.
Wu-sung, uthamn till Shanghai.
W. Va., förk. för West Virginia.
V-vapen, se Vedergällningsvapen.
VVK, förk. för Väg- och
vattenbyggnadskåren.
Wyandotte [coai’andåt], stad i staten Michigan,
U.S.A., vid Detroit River, s. s. v. om Detroit; c:a
37,000 inv. Stora kemiska fabriker; saltgruvor.
Wyandotte [æåiGndåt], se Höns, sp. 791 f.
och bild 2 å pl.
Wyatt [coåiGt], Sir Thomas, engelsk skald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
