Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våg (redskap)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Våg
504
Fig. 3. Taffelvåg.
Fig. 4. Decimalvåg.
Fig. 5. Skjutviktsvåg (snällvåg).
Fig. 6. Godsvåg i
skjutvikts-konstruktion.
mikrovågar.
En dylik v. för
högst 20 g
belastning har
konstruerats av Holtz.
Relativt och
absolut största
noggrannhet uppnås
med H.
Petterssons mikrovåg,
förbättrad av R.
Strömberg, vid
vilken vägningen
äger rum i
vakuum. En
övergångsform till de
s. k.
pendelvågarna är Nernsts
mikrovåg. Vid
dessa v. utgöres
vågbalken oftast
av tunna glas- el.
kvartsstänger,
vridbara kring en
horisontellt spänd
kvartstråd. —
Till de
likarma-de balansvågarna
höra också de s.
k. t a f f e 1 v
å-garna (fig. 3).
Vågskålarna
endast parallellförskjutas, då v.
svänger. Dessa
v., som ha en
förhållandevis
ringa
noggrannhet, ha haft
stor användning,
särsk. som butiksvågar. — V., vid vilka de
båda hävstängerna ha olika längd, olikarmade v.,
äro de s. k. bryggvågarna. En sådan är d
e-cimalvågen. Av en av de många olika
konstruktionerna av dylika v. visar fig. 4 en schematisk bild.
Avståndet mellan eggarna b och a är 10 ggr så stort
som avståndet mellan eggarna c och b, dessutom gäl-
ler, att • Därigenom uppnås, att vågbryggan
ständigt förskjutes parallellt med sig själv samt att
vägningsresultatet blir oberoende av på vilken plats
på bryggan, som lasten placeras. För jämvikts
uppnående behövas då vikter, vilkas massa endast är V10 av
lastens. Man har även konstruerat c e n t e s i m a
1-vågar, vid vilka förhållandet mellan vågarmarnas
längder = V100, så att lasten uppväges genom vikter,
vilkas massa är
100 ggr mindre
än lastens. —
Vid en grupp v.
äro
hävstångsar-marna föränderliga. Hit höra [-skjutviktsvåg-]
{+skjutvikts-
våg+} a r n a (fig.
5 och 6), vid
vilka en vikt
förskjutes längs en
skala på balken,
tills denna blir
horisontell, el.
också v:s
upp-hängningspunkt
förskjutes längs
en skala, medan
föremålet, som
skall vägas,
placeras i den ena
ändan av
häv-stångsarmen och
en konstant
belastning finnes på
den motsatta
häv-armen. Av det
senare slaget är
besmanet,
under det att
pyndaren
Fig. 7. Brevvåg.
samt person- och barnvågar ofta äro av den
förra typen. Vid de senare förekomma i allm. 2 längs
skalor förskjutbara vikter, en större, som anger
kilotalet, och en mindre, som anger hektotalet.
En från de förut behandlade v. avvikande typ av v.
utgör pendelvågen, vid vilken icke några
vikter behöva användas. En vinkelböjd hävstång har i ena
ändan en konstant tyngd; den andra ändan uppbär en
vågskål. Då denna belastas, vrides hävstången, och
tyngden höjes, så att avståndet i horisontell led mellan
tyngdens anbringningspunkt och vridningsaxeln ökas.
Vridningen avläses på en empiriskt graderad
cirkelskala. Härvid är antingen
skalan fast förbunden med
hävstången och alltså vridbar med
denna, varvid avläsningen sker
vid ett index, ss. vid
brevvågen (fig. 7), el. också är
skalan fix, medan en visare,
fast förbunden med
hävstången, spelar över skalan. V. av
detta slag ha stor användning
i det praktiska livet, särsk.
som hushållsväg och
butiksvåg. De ha den
fördelen, att man snabbt får
en viktangivelse, medan
noggrannheten däremot ej är så
stor. Ofta förses butiksvågar
med en serie skalor, svarande
mot olika kilopris, vilket gör
det möjligt att direkt avläsa
det vägda föremålets pris. En
förbättrad typ av pendelvågen
har på senare tid fått allt
stör
re användning. Vid denna finnas 2 varandra
motverkande pendlar. Kraften, varmed lasten verkar,
överföres därvid genom stålband, lagda över cylinderytor.
Stundom kombineras pendelvågen med skjutviktsvåg.
Skjutvikten användes därvid till att tarera det vägda
föremålets emballage (fig. 8).
Till en serie v., som grunda sig på användning av
kroppars elasticitet, höra fjädervågarna (se
d. o.). De ge i
allm. ringa
noggrannhet, och
principen användes
därför nästan endast
vid enklare v. Det
finnes dock
känsliga mikrovågar,
grundade på denna
princip. På
kroppars torsionselasti-citet beror t o
r-sionsvågen
(se d. o.).
Förutom de
beskrivna allmänna
vågtyperna ha för
mera speciella
ändamål en mängd
särskilda
konstruktioner sett dagen.
Sålunda finnas en
mångfald olika
slags
automatiska v., t. ex.
vissa m j ö 1 k v
å-g a r för utvägning
av skum- och
kärn-mjölk samt vassle
vid mejerierna,
vilka automatiskt
avväga en viss
viktsmängd och därefter
likaledes
automatiskt sluta tilloppet
från den behållare,
från vilken utväg-
ningen sker. Analogt konstruerade automatiska v.
användas ofta vid vägning av spannmål. — Stundom
utrustas v., t. ex. vissa personvågar, med en
registre-ringsanordning, som automatiskt upptecknar
viktangivelsen. —■ Vissa v. för vägning av järnvägsvagnar
registrera direkt vikten av de olika vagnarna i ett
förbipasserande tågsätt.
Fig. 8. Visarvåg med kompense
rande dubbelpendlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
