Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vågrörelse - Vågrörelser i atmosfären - Vågrörelser i havet, sjögången (sjöhävningen) - Vågsöy - Vågå - Wåhlin, släkt - Wåhlin, 1. Karl - Wåhlin, 2. Theodor - Wåhlstrand, Arne - Våla - Våla härad - Vålberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Vågsöy—Vålberg
512
ger, där det ofta bildas vågmoln. Dessa vågor ha en
längd av 10—100 km. De vågor, som uppkomma vid
lågtrycksbildningar, när en varmsektor utbildas, och
fortplanta sig längs polarfronten, ha en längd av
loo—i,ooo km. En typ vågor slutl., som kan urskiljas
på höjdkartorna, har på våra breddgrader en längd
av i,ooo—10,000 km, framträdande som lågtryckstråg
mellan högtrycksryggar.
Vågrörelsen i havet, sjögången (s j ö h ä
v-n i n g e n), vilken förorsakas av vinden i förening
med tyngdkraften, är ett mycket komplicerat fenomen,
som påverkas av många skilda faktorer. De enskilda
vattenpartiklarna röra sig i regel i banor (jfr
sp. 508 och fig. 1) i ett med vågens
utbrednings-riktning parallellt vertikalplan; denna s. k.
orbital-rörelse är cirkulär. Orbitalbanans radie minskas
snabbt med avståndet från ytan och är på ett djup
lika med våglängden blott 0,2 °/o av vad den är i
ytan; en ubåt i undervattensläge har därför föga
känning av sjögången. Om våglängden är stor jämfört
med djupet, är orbitalbanan elliptisk, och detta gör,
att djupet i sådant fall inverkar på vågens höjd
och hastighet. På djupt vatten bestämmes vågornas
hastighet av våglängden och är proportionell mot
kvadratroten ur denna: vid en våglängd av 50 m är
hastigheten 8,9 m/sek. På grunt vatten, d. v. s. om djupet är
mindre än halva våglängden, bestämmes hastigheten av
djupet och är proportionell mot kvadratroten ur detta;
på 4 m djup är hastigheten 6,s m/sek. Därför minskas
hastigheten och våglängden, då vågor rulla in mot en
långgrund strand, och samtidigt minskas i början även
våghöjden, som dock börjar växa igen, då djupet gått
ned till en viss bråkdel av den ursprungliga våglängden,
och kan bli avsevärt större än den ursprungliga
våghöjden. Detta leder småningom till att vågen mister
sin stabilitet och bryter. Den lägre hastigheten på grunt
vatten medför även, att vågor, som nalkas en långgrund
strand under sned vinkel, ändra sin riktning, så att de
nära stranden gå i det närmaste vinkelrätt in mot denna.
— Då vågor igångsättas av vinden på djupt vatten
långt från land, växa våglängd och hastighet i början
snabbt, sedan långsammare, till dess hastigheten blivit
lika med vindens el. möjl. något större. Våghöjden i
meter växer samtidigt till ung. hälften av
vindhastigheten i m/sek. el. möjl. något mindre vid svag vind och
något mer vid stark vind. Våglängden i oceanerna
ligger normalt vid 40—50 m, stormvågorna i genomsnitt
vid det dubbla. Stormvågor på 400 m längd ha
iakttagits i ”the roaring forties”. Våghöjden ligger
normalt avsevärt under 3-—4 m, och vågor högre än 6—8
m äro ovanliga (se tab.). Blott ett fåtal säkra
observationer finnas av vågor på 12 m höjd; rekordet
innehar en våg på över 30 m höjd, uppmätt av ett ameri-
Våghöjdsbeteckningar enl. den internationella
väderlekskoden.
Beteckning Våghöj d
spegelblankt ........................ —
lugn sjö ................ 1— 15 cm
smul sjö ................ 15— 60 ,,
svag sjö ................ 60—150 ,,
måttlig sjö ....................... i,5— 3 æ
grov sjö ................ 3 — 4,5 m
mycket grov sjö ......... 4,5— 7 ,,
svår grov sjö............ 7 —n „
mycket svår grov sjö . >11,,
våldsam sjö ............. (i tropiska
orkaner)
kanskt örlogsfartyg i n. Stilla havet efter långvarig
storm. Rekord i Östersjön (noggrant uppmätt 800 m
s. ö. om fyren Ölands s. grund) är 9 m våghöjd (130
m våglängd) vid en vindhastighet av 25—27 m/sek.
Förhållandet mellan vågornas höjd och längd är störst i
början av ett biåsväder, c:a 1:10, vilket innebär, att
unga vågor äro brantare än gamla, beroende på att
längden växer snabbare än höjden. En kort och hög
sjö säges vara k r a b b; sådan uppstår på grunt
vatten vid frisk vind el. då hög sjö kommer in från djupt
vatten. En motsatt riktad ström ökar vågornas höjd
och minskar deras längd och framkallar därigenom
krabb sjö. Även mötande dyning kan ge upphov till
krabb sjö. — Vågorna kunna undandragas vindens
in
flytande genom att vinden lägger sig el. genom att
vågorna avlägsna sig från det område, där vinden blåser.
I dyl. fall fortsätta vågorna som dyning och kunna
som sådan färdas tusentals kilometer. Därvid utbreder
sig dyningen med s. k. grupphastighet, vilken
är mindre än de enskilda vågornas hastighet. Dyningens
höjd minskas efter hand, och samtidigt antager den en
helt symmetrisk form i motsats mot de vågor, som
ännu äro utsatta för vinden, vilka äro brantare på
framsidan än på baksidan. Långa dyningar lämna med sin
högre hastighet korta bakom sig, och dyningar på över
1,000 m längd kunna därför vid kusterna förebåda en
annalkande stormdyning. Ute i stormfältet kunna dessa
långa, låga vågor icke iakttagas, men deras
uppträdande vid kusterna illustrerar förhållandet, att många
olika våglängder samtidigt förekomma i sjögången.
Vågsöy [-öi], ö s. om Stad i Sogn och
Fjor-dane fylke, v. Norge; 63,60 km2; 3,480 inv. (1946).
På ö. sidan av V., som består av Sör- och
Nord-Vågsöy herred, ligger tätorten Målöy (1,938 inv.
1950), som är en viktig centralpunkt för
fiskhandel och fiskeindustri.
Vågå, herred i Oppland fylke, ö. Norge; 1,313,06
km2; 3,946 inv. (1950). V. ligger kring ö. delen
av det långsträckta Vågåvatn (362 m ö. h.) och
nedersta loppet av Otta.
Wåhlin, svensk släkt, härstammande från
Andreas Jonæ W. (1661—1725), kyrkoherde i ö.
Stenby (Östergötland) 1710, som antog namnet
W. efter sin födelsesocken Vårdnäs
(Östergötland).
1) Karl Ludvig W., skriftställare (1861—
1937), amanuens vid Nationalmuseum 1890—
1930; fil. heders-dr 1927; led. av Samfundet De
nio, ordf, i Sveriges författarfören. 1920—22. W.
har bl. a. utg. monogr. över Carl Wahlbom
(1901) och Ernst Josephson (2 bd, 1911—12).
1892 grundade han Ord och Bild, som han
redigerade till sin död.
2) Hans Fredrik Theodor W., den föreg:s
bror, arkitekt (1864—1948), domkyrkoarkitekt i
Lund 1902—42. W. utförde ett flertal betydande
restaureringar, bl. a. av S:t Petri kyrka i Malmö,
klostret i Ystad, kyrkorna i Gumlösa, Vallkärra
och Hannas, samt uppförde inst.-byggnader i
Lund, Gustavskyrkan i Köpenhamn (1911),
domkapitelhuset i Lund (1928) m. fl. W. ledde
re-konstrueringen av Lunds domkyrkas märkliga
medeltida ur och utgav i anslutning därtill
”Horolo-gium mirabile lundense” (1923), ”Soluret” (1931)
m. m., för vilka arbeten han 1944 blev fil.
heders-dr.
Wåhlstrand, Robert Arne (f. 1903 12/s), fil.
dr 1941, doc. i statskunskap vid Uppsala univ.
1941—46, rektor vid Göteborgs socialinst. sedan
1946. Inom W:s produktion, som genomgående
avser svenskt författningsliv vid 1900-talets
början, märkas ”1905 års ministärkriser”
(gradual-avh., 1941) och ”Regeringsskiftena 1900 och 1902”
(1947). W. har också utg. den betydelsefulla
ur-kundssaml. ”Karlstadskonferensen 1905” (1953).
Våla, socknar, se Västervåla och Östervåla.
Våla härad i Uppland, Västmanlands län, vid
gränsen till Gästrikland med de av Dalälven
genomflutna Färnebo- och Hedesundaf järdarna. V.
omfattar socknarna Huddunge, Harbo, östervåla
och Nora. V. tillhör Sala fögderi och
Västmanlands ö. domsaga (tingsställe: Heby).
Vålberg, samhälle i Nors sn i Värmland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
