Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vände(l)rot (vend-) - Vänderotsfamiljen - Vänderotsläktet - Vändkretsar el. tropiker - Vändskiva - Väne härad - Väne kontrakt - Vänern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
543 Vänderotsfamiljen—Vänern 544
pener terpineol, borneol samt bornylestrar
med flyktiga fettsyror. — Små doser framkalla
excitation, stora verka förlamande. Preparat på v.
ha mest använts vid nervåkommor, bl. a. vid
hysteri, såsom efter omständigheterna stimulerande
el. lugnande och krampstillande medel, bl. a. i
form av Tinctura valerianae aetherea (v a 1
e-rianadroppar el.
vänderotsdrop-p a r), beredd med 5 dir Hoffmanns
droppar.
Vänderotsfamiljen, Valerianäceae, fam. bland
sympetalerna, med osymmetriska blommor och
undersittande, trerummigt fruktämne.
Hithörande omkr. 400 arter växa företrädesvis i Amerikas
och Gamla världens tempererade trakter och äro
vanl. örter med motsatta blad, kvastlika knippen,
femtalig blomkrona och 1—4 ståndare. Två
släkten, Valeriana och Valerianella (se
Vårsallatsläktet), tillhöra svenska flor an. Centranthus
odlas som prydnadsväxt.
Vänderotsläktet, bot., se Valeriana.
Vändkretsar el. tropiker, de 2 med
ekvatorn parallella cirklarna på himmelssfären el.
jordklotet, vilka äro belägna på ett avstånd från
ekvatorn lika med ekliptikans lutning (f. n.
230 27’). Den norra v. kallas Kräftans v., den
södra Stenbockens v. V. ha fått sitt namn
därav att solbanan vid tidpunkten för solens
största (sommarsolståndet), resp. minsta
(vintersolståndet) deklination tangerar n., resp. s. v.;
de båda solståndspunkterna äro belägna i
Kräftans, resp. Stenbockens tecken. De jordiska v.
begränsa ungefärligen den tropiska el. heta
zonen på jorden, belägen mellan de båda v.;
mellan vardera v. och närmaste polcirkel ligger
en tempererad zon.
Vändskiva, järnv., kring en tapp i underredet
vridbart horisontalt plan med järnvägsspår för
vändning av lokomotiv och järnvägsvagnar.
Analoga anordningar med samma benämning
användas även för vändning av bilar, bl. a. i vissa
garage och bilverkstäder.
Väne härad, i Älvsborgs län, kring
Vänersborg, Trollhättan och Götaälvs översta del,
omfattar kommunerna Väne-Ryr, Västra Tunhem,
N. Björke, Gärdhem och Väne-Äsaka. Häradet
är sedan Vi 1952 delat på Vänersborgs, Västra
Tunhems och S. Väne kommuner. V. tillhör
Flundre, Väne och Bjärke domsaga (tingsställe:
Trollhättan) samt Trollhättans fögderi.
Väne kontrakt, i Skara stift, består av följ.
9 pastorat: Vänersborg och Väne-Ryr; Västra
Tunhem, Gärdhem, Väne-Äsaka och N. Björke;
Trollhättan; St. Mellby, Magra, Erska och
Lag-mansered; Tengene, Trökörna, Hyringa, Malma
och Längnum; Särestad, Bjärby, Täng, Håle och
Flakeberg; Flo, Äs och Sal; Främmestad och
Bäreberg samt Vänersnäs.
Vänern, Sveriges största sjö och den 3:e
beträffande storleken av Europas insjöar; areal vid
lägsta lågvatten 5,425 km2, vid högsta högvatten
5,685 km2; 44 m ö. h.; längd i s. v.—n. ö. 140
km; största bredd c:a 75 km.
V. är belägen mellan Värmland,
Västergötland och Dalsland i en sänka, delvis begränsad
av förkastningslinjer. En sådan förkastningslinje
går tvärs över V. längs ö. stranden av halvön
Värmlandsnäs, Kållandsö och Kållandshalvön,
vilka jämte den mellanliggande Lurö skärgård
dela V. i två delar, S t o r a V. i n. ö. och D a
1-b osjön i s. v. Från spetsen av Värmlandsnäs
ligga i en linje åt ö. s. ö. Djurö skärgård,
Bromön och Fågelön-Torsön. Från Dalbosjön
avskiljes genom de av en ändmorän bildade Hindens
och Hjortens uddar en s. del, som i s. v. genom
Vänersnäs delas i två vikar, den mycket grunda
Brandsfjärden-Dettern och Vänersborgsviken, där
V. avrinner genom Götaälv. V:s största djup,
98 m, är uppmätt s. om Hammarön, och en
djupränna med intill 89 m sträcker sig ö. om
Värmlandsnäs. S. ö. delen av Stora V. och s.
delen av Dalbosjön äro relativt grunda.
Stränderna äro utom vid förkastningslinjerna relativt
flacka och utsatta för översvämningar. V:s
vattenområde är 46,830 km2, varav 7,390 km2 i
Norge. De största tillflödena äro Klarälven,
Gull-spångsälven, Tidan, Lidan, Nossan, Dalbergsån,
Upperudsälven, Byälven och Norsälven. V :s
storlek gör den naturliga avrinningen genom
Götaälv mycket j ämn. V: s vattenståndsväxlingar äro
kända genom observationer från 1807.
Karakteristiskt för V. är, att den årliga variationen i
allm. är liten och att hög- el. lågvatten ofta råda
under flera år i följd. Medelvattenståndet var
före regleringen 44,34 m ö. h., de högsta, resp.
lägsta vattenstånden 45,76 (1927) och 43,07 m
ö. h. (1934). Efter Trollhätte kanals
ombyggnad 1909—16 kunna 4 m djupgående fartyg
förmedla trafiken mellan V:s hamnar och
Göteborg samt utlandet. Genom Dalslands, Säffle
och Forshaga—Karlstad kanaler står V. i
förbindelse med sjösystemen i Dalsland och v.
Värmland. Sjöfarten på V. handhas och vårdas
av Vänerns seglationsstyrelse, en
1813 bildad förening med av K. m:t utfärdade
stadgar (säte i Säffle), dock med skyldighet
att betr, vissa frågor inhämta Lotsstyrelsens
godkännande.
V:s översvämningar ha sedan 1500-talet
föranlett flera förslag till sänkning av
högvattenstånden, men några åtgärder ha ej vidtagits
förrän i samband med V:s reglering för
vatten-kraftändamål. 1936 genomfördes en mindre
vec-koreglering, som ej påverkade vattenstånden i V.,
och 1938 den fullständiga regleringen.
Regleringen innebär, att vattenståndet får varieras på
lämpligaste sätt mellan en dämningsgräns av 44,85
m ö. h. under juni—dec. och 44,55 m ö. h. fl/3—
5/s, övriga tider mellan dessa värden, samt en
sänkningsgräns av 43,16 m ö. h., dock med hänsyn
till sjöfarten med viss inskränkning vid låga
vattenstånd. Stiger V. över dämningsgränsen,
tappas 900 å 1,000 m3 sek. varigenom de högsta
vattenstånden sänkas något. Kostnaderna för
V:s reglering uppgingo till c:a 18 mkr, varav c:a
7 mkr utbetalats i skadestånd. Vinsten av
regleringen har beräknats till minst 31 mkr.
Rättegången om V:s reglering är den största, som
förekommit i Sverige.
Litt.: A. Ekwall, ”V:s reglering” (i Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
