Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västerås - Västerås-Barkarö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
665
Västerås-Barkarö
666
Konsums varuhus. N. om Fiskartorget märkes
på platsen för det medeltida helgeandshuset
Vest-mannias stora byggnadskomplex, V :s nästan enda
exempel på 1880-talets storstadsarkitektur, numera
inrymmande stadssparbank och vissa
förvaltningsorgan. Vid torgets s. sida ligger rådhuset (1857).
Det av en stor trädgård omgivna Västerås slott
strax v. om Fiskartorget och nära Svartåns
mynning har lokaler för residens, länsstyrelse och
länsmuseum. Det är således främst administrativ
verksamhet, som präglar stadsdelen kring
Fiskartorget, invid vilket ett nytt stadshus är under
uppförande (arkitekt: S. Ahlbom). Bland de
centrala parkerna må utom Slottsträdgården nämnas
Vasaparken framför järnvägsstationen, lärov:s
lilla botaniska trädgård ö. om domkyrkan samt
djäknarnas forna lekplats Djäkneberget, vid
1800-talets slut omskapad till en originell och
stämningsfull fritidsanläggning av kaptenen och
läraren Sam Lidman (1824—97). Bland
offentliga monument märkas C. Milles’ 1923 resta
Rud-beckius-staty vid domkyrkan (se bild 3 å pl.
vid Milles), C. G. Qvarnströms Gustav
Vasa-byst i Vasaparken, A. Zorns ”Morgonbad” ej
långt därifrån, C. Elmbergs fontän
”Vattenlek” i stadsparken vid ån, D.Wretlings ”Eva”
utanför konstgalleriet vid Stora gatan, O.
Fagerbergs relief ”Såningsmannen” på
Västmanlands läns sparbanks fasad och W. Aaltonens
byst av dir. J. S. Edström vid ASEA. I
anslutning till hamnen och järnvägen i s. ö. ligger
industriområdet. Bland hithörande byggnader må
nämnas ASEA:s kontorshus, skapat 1918 av E.
Hahr i tidens nationalromantiska tegelarkitektur.
Sedan slutet av 1930-talet befinner sig särsk.
bostadsbebyggelsen i stark tillväxt i de flesta
riktningar och har flerstädes nått 3 km från
stadens centrum. — Omkr. 1,5 km n. därom ligga
vid ån Vallby friluftsmuseum och Hovdestalunds
kyrkogård med V :s 1953 invigda krematorium
(arkitekt: R. Holmgren), till vilket höra 2 kapell,
kallade Korsets kapell och S :t Ilian. Vid
Mälaren avsattes 1954 ett fritidsområde,
”Lögar-ängen”. I s. v. V. ligger Lundby medeltida
grå-stenskyrka.
V. är i första rummet industristad. 1951 levde
50,8 °/o av den yrkesverksamma befolkningen av
industri och hantverk. Industrien omfattade 109
arbetsställen med sammanlagt 9,401 arb. och 3,874
tjänstemän. V. är näst Stockholm Sveriges största
centrum för elektroteknisk industri och säte för
det ledande företaget inom starkströmsindustrien,
Allmänna svenska elektriska ab. (ASEA; 4,600
arb. och 3,100 tjänstemän i V.), och för ab.
Svenska metallverken (1,400 arb. och 540
tjänstemän). Utom dessa dominerande företag märkas
Elektriska ab. Ergo, Västerås strå- och
hattfabrik ab., Myggbo såg ab., smärre mek. verkstäder,
gjuterier, bagerier m. m. samt det under Statens
vattenfallsverk lydande Västerås kraftverk,
Sveriges största ångkraftverk. I V. finnas även de
stora kooperativa grosshandelsföretagen ab.
Hakon Swenson (”Hakonbolaget”; gr. 1917) med
vittförgrenad verksamhet i Mellansverige och
Norrland samt Arosbygdens lantmannaförbund
(gr. 1936) med bl. a. siloanläggningar och
reparationsverkstäder i V. Båtar i reguljära
förbindelser med Stockholm—kontinenten angöra V. vid
tillgång på gods. Gamla hamnen strax ö. om
åmynningen har en kaj längd av 1,160 m och ett
vattendjup av 4—5 m. Djuphamnen med
oljeham-nen 1,5 km längre åt s. v. avses huvudsakl. för
kol och malm samt massgodstrafik med större
fartyg och har efter senaste utbyggnad (1954)
en kaj längd av 465 m och ett djup av minst 6,5
m; med hänsyn till en framtida fördjupning av
farlederna i Mälaren har denna del av
Djuphamnen byggts för ett blivande vattendjup av 8,3 m.
Staden har tullkammare och handelskammare. —
V. var 1906—28 förläggningsort för
Västmanlands reg.; numera äro dit förlagda Västmanlands
flygflottilj (F 1; omfattande nattjaktflyg), vid
Hässlö, 4 km i s. ö., samt Centrala
flygverkstäderna och Flygvapnets centrala skolor,
omfattande trupputbildar-, signal- och tekniska skolor.
V. har högre allmänt lärov. (samlärov.),
handels-gymnasium, kommunal flickskola, praktisk
realskola, en i folkskola inbyggd realskolelinje,
statlig elektroteknisk fackskola samt yrkesskolor,
vilka tillhöra dels staden, dels landstinget.
Lärov.-och stiftsbibl., ett av rikets förnämsta bibi.,
leder sitt ursprung från domkyrkans medeltida
li-brarium. Bibi, har 1955 inordnats i det 1954
inrättade stifts- och landsbibl. liksom även
stads-bibl. (öppnat 1900 som arbetarinst:s bibi.).
Länsmuseet, som äges av Västmanlands
fornminnesförening, har arkeol., hist. och etnol. saml.
Friluftsmuseet vid Vallby har 1955 övertagits av
staden. V. har vidare länssanatorium,
länslasarett, epidemisjukhus med bl. a. avd. för kroniskt
sjuka, ett sjukhem för länet samt
fångvårdsan-stalt. 3 tidn. utges i V., Vestmanlands Läns
Tidning (Folkpartiet) och Västmanlands
Folkblad (socialdemokratisk), båda dagliga, samt
Västmanlands Nyheter (Bondeförbundet), veckotidn.
— V. är jämte Fagersta och Norberg tingsplats
för Västmanlands mell. domsaga samt säte för
dess kansli. I kyrkligt avseende består V. av
4 församlingar: Västerås el.
domkyrkoförsamlingen (43,23 km2, 59,102 inv. 1955),
L u n d b y (20,36 km2, 4,093 inv.), Badelunda
(45,94 km2, 2,574 inv.) och S k e r i k e (22,66 km2,
298 inv.); av dessa församlingar bilda de 2 förstn.
Västerås och Lundby pastorat, medan Badelunda
ingår i Irsta och Badelunda pastorat och
Ske-rike i Skultuna, Lillhärads och Skerike
pastorat; samtliga 3 pastorat ingå i Domprosteriet av
Västerås stift. — Litt.: ”Arosiana”, utg. av
föreningen Arosbröderna (1910 ff.); S. T.
Kjellberg, ”Det gamla V.” (1920); S. Drakenberg,
”V. genom tiderna” (1942); ”V.” (i ”Svenska
stadsmonogr.”, 1946); H. Settervik, ”V. som
sjöfarts- och handelsstad” (1947); Th. Öberg,
”V. stads kommunala historia 1863—1937” (2
bd, 1948); S. Dahl, ”V:s kontakter med landet
i övrigt” (1954). — 1953 anslogo
stadsfullmäktige 425,000 kr till utarbetande av en
stadsmono-grafi.
Västerås-Barkarö, sn i Västmanlands län,
Tuhundra hd, omfattar en nästan h. o. h. odlad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
