Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västmanland - Ekonomisk geografi - Kyrklig konst - Fornlämningar - Historia - Vapen - Litt. - Västmanlands flygflottilj, F 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
677
Västmanlands flygflottilj
678
Åkerjordens användning och skörden I9531}.
Växtslag Örebro län Västmanlands län
Bergslagen Bergslagen Slättbygden
Åkerareal Skörd i ton Åkerareal Skörd i ton Åkerareal Skörd i ton
i har •/, i har •/. i har •h
Höstvete .......... 916 2,5 1,650 672 4,2 1,170 13,028 8,s 31,660
Vårvete ......... 1,131 3,0 1,890 557 3,5 940 17,961 12,2 40,590
Råg ............... 515 1,4 1,010 86 0,5 120 1,184 0,8 2,520
Korn ............ 1,450 3,, 2,670 249 i,« 450 6,191 4,2 15,350
Havre ........... 8,376 22,5 14,490 3>837 24,2 7,290 24,311 16,s 55,43°
Blandsäd ........ 1,073 2,» 1,920 729 4,2 1,460 12,497 8,5 28,990
Baljväxter ......... no 0,3 170 m 0,7 150 2,742 1,3 4,090
Potatis ......... 1,245 3,3 10,380 340 2,1 3,890 1,891 1,3 17,980
Foderrotfrukter 98 o,s 3,400 12 0,1 260 107 0,1 3,230
Grönfoder av säd 1,300 3,5 289 1,» 1,006 0,7
Vall till slåtter 15,188 4O,8 6,025 38,0 34,45° 23,5
Annan vall .... 4>27° 11,4 *,955 12,4 12,645 8,3
Oljeväxter ........ *°4 o,s 124 o,s 3,779 2,3
Andra växtslag 87 0,2 21 0,1 no 0,1
Träda och obru-
kad åker ......... 1,371 3,?____________855 5,4________14,748 10,0
_________Summa 37,234 100,0___________15,862 100,0____ 146,650 100,0
*) Något mer än medelmåttig skörd.
kommun 15,570 ton manganmalm (69 °/o av hela rikets
produktion), vid Ljusnarsbergs gruvfält i Kopparbergs
köping 11,903 ton bly-, zink- och kopparmalm, vid
Yxsjö-bergsfältet 112,357 ton volframmalm (73 */o av hela
rikets produktion), vid Bonäsgruvan och Sala silvergruva
i Sala stad 6,978, resp. 3,114 ton zink- och blymalm.
Industrien är betydande i V., men är mycket
ensartad med malmbrytning och metallindustri som
dominerande gren; därav äro knappt 10 •/» av de
förvärvsarbetande sysselsatta med malmbrytning.
Inom järn- och metallindustrien funnos 1952 i V. ett
70-tal företag med minst 5 anställda, varav flertalet
tillhörde den tyngre branschen.
Sjöfart. V:s viktigaste hamnar äro Västerås och
Köping, där sl/i2 1952 6 fartyg om tillsammans 293
nettoton voro hemmahörande. Antalet ankomna och
avgångna fartyg i inrikes fart var 1952 8,780 om
tillsammans 3,2 mill. nettoton (därav Västerås med 7,114
fartyg om 658,943 ton) och i utrikes fart 831 om
tillsammans 669,928 ton (Västerås 557 st. om 469,276 ton).
Kyrklig konst. V. sammanhänger
byggnads-historiskt med Uppland, och medeltidens konst
representerar huvudsakl. gotiken. Kyrkor från
slutet av 1000- el. början av 1100-talet finnas
dock. Byggnadsmaterialet under gotisk tid är
gråsten och tegel, byggnadstypen är antingen den
med helt rektangulär plan (i regel den yngre)
el. också med lägre och smalare, rakslutet kor.
Medeltida torn äro vanliga, ehuru även den
tornlösa kyrktypen med fristående stapel av trä är
täml. allmän. De äldsta gotiska kyrkorna — från
1200-talets senare hälft — hade sannolikt
innertak av trä, plant el. tunnvälvt. De flesta
kyrkor försågos emellertid på 1400-talet med
stjärn-el. kryssvalv av tegel, de förstnämnda från årh:s
senare hälft, de senare i allm. äldre.
Fornlämningar. N. kan uppvisa ett fynd från
tidig litorinatid, näml, ett hackliknande redskap.
F. ö. präglas V:s stenålder liksom Upplands
av de starka nivåförändringarna. Av de c:a 1,400
stenredskapen utgöras nära 500 av lihult- och
trindyxor, funna i ö. V. ovan en nivå av c:a
70 m ö. h. De yngre stenåldersfynden, bland
vilka märkas boplatser, äro spridda över lägre
nivåer, endast undantagsvis nedanför 25 m ö. h.
Något längre ned gå en del av bronsålders-
fynden, endast ett 30-tal
med c:a 50 föremål. Från
Kungsåra och Björksta
socknar, vid gränsområdet mot
Uppland, äro några
hällristningar kända. Den
förromerska järnåldern är
svagt företrädd, från romersk
märkas en skatt av denarer
samt det åt Apollo
Gran-nus helgade bronskärlet från
Fycklinge i Björksta sn.
Till folkvandringstiden höra
sannolikt en
fornminnes-grupp, ”Anundshögen” (se
bild vid d. o.) jämte två
skeppssättningar och ett
flertal mindre gravar vid
Långby i Badelunda sn. Från
vikingatiden märkas en
silverskatt från östjädra i
Dingtuna sn samt talrika
gravfält av vanlig uppsvensk
typ. Runstenarna uppgå till
ett antal av c:a 30, fornborgarna till c:a 40, och
av trojeborgar finnas närmare ett halvt dussin.
Historia. V. skildes under medeltiden från
Uppland av Sagån, medan Noraskog hörde till
Närke och Skinnskattebergs och Norbergs
bergslager till Dalarne. V., särsk. den s. delen, hörde
till den centrala bygd kring Mälaren, som
utgjorde det svenska rikets egentliga kärnbygd och
var för utgörande av leding indelat på samma
sätt som Uppland. Under 1300-talet blomstrade
gruvdriften upp i de bergslager, som höra till
nuv. V., vilket ledde till att V:s städer vid
Mälaren erhöllo betydelse som utskeppningshamnar
för malm och handelscentra för det inre landet.
Detta kom särsk. Västerås och Köping till godo.
V. var under medeltiden förenat med Dalarne
i kyrkligt avseende till ett stift och i
världs-ligt-administrativt avseende till ett län, bägge
med centrum i Västerås; blott Åkerbo hd
bildade ett särskilt län med Köping som
medelpunkt. Under Gustav Vasa blev V. uppdelat
mellan Västerås’ och Strömsholms län; det
senare användes upprepade gånger som livgeding
åt änkedrottningar och förenades 1719 åter med
Västerås län. Noraskog kom 1579 att tillhöra
Västerås stift och därmed V. 1634 införlivades
V:s bergslager med Västerås län, och 1714
erhöll gränsen mellan V. och Uppland sin nuv.
sträckning.
Vapen. Enl. k. br. 3% 1943: ”1 fält av silver
ett blått, uppskjutande treberg med tre röda
lågor”. Det brinnande berget är avsett att
symbolisera malmförekomster i landskapet. — Se
färgpl. vid Landskapsvapen.
Litt.-. ”Svenska turistfören:s årsskr.”, 1918;
”Svenska turistfören:s resehandböcker.
Mälarlandskapen” (1939). — S. Kjersén m. fl., ”V.”
(2 bd, 1922—25); P. E. Lindmark, ”V.” (1928).
Västmanlands flygflottilj, F 1, Hässlö,
Västerås, beslutad enl. 1925 års försvarsordning,
uppsättning påbörjad 1929. V. benämndes från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
