Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ympning - Ympvax - Yngaren - Yngelröta - Yngeredsfors kraft-ab. - Ynglingasagan - Ynglingatal - Ynglingaätten el. Ynglingarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Y mp vax—Y nglingaätten
730
jordsdel kommer att bestå
av ympkvistens vävnader.
Fruktträd ympas dock ofta
uppe i kronan, o m f ö r ä
d-1 i n g el. o m y m p n i n g.
Enklaste sättet för y. är
barkympning (se bild,
z), varvid den snett avskurna
ympen med snittytan vänd
mot grundstammens ved
inpassas i en uppskuren springa
i barken av den tvärt
avskurna grundstammen.
Ympstället omviras och bestrykes
med ympvax. Vid y. av smala
grundstammar nyttjas ofta
skarvympning el. ko-
pulering (se d. o.). Triangulering
el. getfotsympning (2) och k 1 y v y
mp-n i n g (3) kunna båda användas, då y. skall
ske före trädens savning. Läggympning el.
sidoympning (4) utföres på
grundstammar, på vilka man av någon anledning ej
vill avskära toppen, förrän ympen vuxit fast.
En särskild form av y. kallas ablaktering
el. avsugning. Man planterar
grundstammar strax intill den växt, som skall
förökas, skär ett långt men grunt snitt i
grundstammen och ett annat i ett på moderplantan
sittande skott samt binder båda sårytorna intill
varandra. Först sedan man sett, att
förädlings-kvisten och grundstammen vuxit tillsammans,
skäres den förra loss från moderplantan, och
grundstammen kapas strax ovanför
sammanväx-ningsstället. Vid y. kunna genom
sammanväx-ningar av grundstammens och ympkvistens
vävnader uppkomma s. k. ympbastarder el.
chimärer. Dessa äro dock ej egentliga
bastarder, utan i dem förekomma ympens och
grundstammens vävnader oförändrade bredvid
varandra.
Ympvax, en blandning av harts, talg m. fl.
ämnen, som nyttjas till övertäckning av
snittytor på träd vid ympning o. s. v. (t. ex. 3 d.
harts och 1 d. talg). S. k. kallflytande
y. erhålles genom att till den varma massan
tillsätta 1 d. denaturerad sprit.
Yngaren, sjö i Jönåkers och Oppunda
härader, s. Södermanland, 15 km v. n. v. om
Nyköping; 19 m ö. h.; 50 km2. Y. genomflytes
av Nyköpingsån, här kallad Skräddartorpsån.
Yngelröta, zool., se Bin, sp. 55.
Yngeredsfors kraft-ab., bildat 1899, säte i
Mölndal, aktiekapital 15 mkr (1955), bedriver
distribution av elektrisk kraft inom ett område
på Västkusten, bl. a. till städerna Mölndal,
Kungsbacka och Varberg. Y. har i Ätran
Yngeredsfors kraftverk, byggt 1905—
06 och 1915—16 med 9,500 kW och 19 m
fallhöjd, Skogsforsens kraftverk, byggt
1937—38 med en turbin om 4,500 kW och 14 m
fallhöjd, samt Bällforsens kraftverk,
byggt 1947—50 med två turbiner om 7,400 kW
och 16 m fallhöjd. 1947 sålde Y. det 1918
byggda och 193® till 11,000 kW utvidgade Ätrafors
I barkympning, 2 triangulering el. getfotsympning, 3 klyvympning, 4
lägg-el. sidoympning.
kraftverk. I Varberg har Y. som reserv ett
ångkraftverk om 14,000 kW.
Ynglingasagan kallas den inledande delen av
det isländska historieverk om Norges konungar
av Snorre Sturlason, som går under namnet
”Heimskringla”. Y. är byggd på ”Ynglingatal”,
vilket citeras, och Are Frodes släkttavlor.
Prosatexten har ett visst värde som vittnesbörd om
hur ”Ynglingatal” tolkades på medeltiden, men
i de självständiga delarna vilar sagan på
kombinationer med danska kungasagor, möjl. på en
viss uttolkartradition samt slutl. på ren
uppfinning. I spetsen för Ynglingaätten sattes en
Yngve, utläst ur namnet Ynglingar; som
närmaste ättlingar sattes gudarna Njord och Frej.
Frej fattas som fader till Fjolner.
Ynglingatal, isländskt kväde, enl. traditionen
förf, av den norske skalden Tjodolf på 900-talet.
Y. ingår i den del av ”Heimskringla”, som
kallas ”Ynglingasagan”, och innehåller en
förteckning över dels sveakungarna i urtid,
folkvandrings- och merovingertid, dels medl. av en norsk
gren av ätten, de s. k. Vestfold-kungarna, som
levat in på vikingatid. 27 släktled avhandlas.
Dikten är till sin syftning ett slags lovkväde.
Det är varje kungs död, som omtalas, med
uteslutande av alla genealogiska precisioner (på tre
undantag när, Audun den gamle, Egil Tunnadolg
och Olof Trätälja, vilkas liv antydas). Varje
kung behandlas på högst 6 el. 8 rader.
Versmåttet är kviduhåttr, som genomföres med en
förfinad konst. Om berättelsernas historicitet
kan intet med säkerhet upplysas, men visst är,
att Ottar och Adils funnits till (se
Ynglingaätten). — Litt.: W. Åkerlund, ”Studier över
Y.” (1939); övers, av A. Åkerblom i ”Nordiska
fornkväden”, 1 (1899).
Ynglingaätten el. Ynglingarna, svearnas
gamla, från gudarna härstammande kungasläkt,
jämte Skjoldungaätten den mest frejdade i
Norden. Den omfångsrikaste och i nordisk
litteratur primära källan till kunskapen om Y. är
”Ynglingatal”. En latinsk parafras härav
förekommer i ”Historia Norvegiae”, vilken ger ett
par viktiga bidrag till fastställandet av den
ursprungliga namnlistan. Enl. den äldsta åtkomliga
versionen voro ättens medl. följ. Första serien:
Fjolner, Svegder, Vanlande, Visbur. Dessa ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
