Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytterlännäs - Ytterselö - Yttersta dagen - Yttersta domen - Ytterstfors-Munksund, ab. - Yttertjurbo härad - Ytterån - Yttrandefrihet - Yttre Mongoliet - Yttrium - Ytutvidgningskoefficient - Ytved - Yucatán - Yucca, palmlilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
749
Y tterselö—Y ucca
750
d. o.) municipalsamhälle, träindustriorterna
Boll-sta (se d. o.), Sandslån (med sorteringsbom för
Ångermanälven), Väja och Rossö. 1,422 har
åker. Y. har kommunal realskola (adr.
Bollsta-bruk) och två kyrkor, den äldre medeltida med
valvmålningar av norrlandsmästaren Egil från
1400-talets slut. Nya kyrkan uppf. 1854.
Pastorat i Härnösands stift, Ådalens kontrakt. Y.
bildar tills. m. Dal och Torsåker storkommunen
Ytterlännäs; 460,20 km2, 8,421 inv. (1955).
Ytterselö, sn i Södermanlands län, Selebo hd,
omfattar ö. hälften av den småkuperade Selaön
(jfr d. o.) i Mälaren samt omgivande småöar;
48,58 km2, 1,100 inv. (1955). 1,638 har åker.
Egendom: Mälsåker (se d. o.). Vid bron över
Kolström till fastlandet i s. ligger huvudsakl.
inom Y. Stallarholmens industrisamhälle
(800 inv. 1951). Kyrkan är från 1100-talet.
Ingår i överselö och Y. pastorat i Strängnäs stift,
Domprosteriet. Tillhör storkommunen
Stallar-holmen.
Yttersta dagen kallas på några ställen i
N. T. (Joh. kap. 6—7, 11—12) den dagen, då
Kristus skall återkomma i himmelsk härlighet
till dom över levande och döda. Dessa senare
skola uppstå för att mottaga sin dom, den nuv.
världen skall gå under i eld och ersättas med
en ny jord och nya himlar. Y. kallas även
”domens dag” el. ”vredens dag”, ”Herrens dag” el.
bara ”dagen”. Läran om y. har sin rot i
judendomens apokalyptisk-eskatologiska förväntningar.
Föreställningarna om y. äro i N. T. icke alls
systematiserade utan förete betydande
skiftningar. Utförligast skildras y. i de s. k.
apo-kalypserna, bland vilka Johannes’ uppenbarelse
är viktigast.
Yttersta domen (lat. iudi’cium extrèmum, den
sista domen), domedagen, enl. N. T:s lära
den slutliga domen över människorna (över
jordens folk), då Kristus vid sin andra
tillkom-melse skall döma alla människor. Huvudstället
för skildringen av y. är Matt.: 25: 31 ff.
Ytterstfors-Munksund, ab., se Munksunds ab.
Yttertjurbo härad, det sydöstligaste och minsta
i Västmanland, omfattar socknarna Ängsö,
Björksta, Tortuna och Sevalla. Y. tillhör
Västerås fögderi, Västmanlands mellersta domsaga
(tingsställe: Västerås).
Ytterån, stationssamhälle inom Näskotts,
Al-sens och Rödöns socknar i Jämtland, vid
stats-banelinjen Östersund—Storlien, mellan Alsensjön
och Storsjön; 631 inv. (1951). Här finnas
varmbadhus, sågverk m. m.
Yttrandefrihet, jur., befogenhet för envar att
med alla lovliga uttrycksmedel (tal, skrift, tryck,
bild etc.) inom lagens gränser offentligen fritt
framföra sin mening om allt inom mänsklig
kunskaps och erfarenhets område. Några allmänna
bestämmelser om y. har svensk rätt ej, men den
framgår av R. F. §§ 16 och 86 och är erkänd
som en självklar medborgerlig rättighet. Vissa
gränser äro dock dragna i lag. Dels finnas
allmänna inskränkningar, som i allmän
ordnings och säkerhets intresse drabba alla, t. ex.
vid hädelse, ärekränkning och uppmaning till
brott, dels finnas särskilda inskränkningar,
som åvila blott vissa enskilda i följd av deras
ställning, t. ex. tystnadsplikten i vissa fall för
tjänstemän el. för fria yrkesutövare, ss. läkare,
präster och journalister, el. förbudet att röja
vissa affärs- el. yrkeshemligheter o. dyl. För
parlamentarisk y. finnas särstadganden i
grundlagarna (R. F. §§ 90 och 107 samt R. O. §§ 52,
53 och 57). — I alla kulturländer har y. sedan
den stora franska revolutionen efter hand
blivit allmänt erkänd. I 1900-talets totalitära
regimer är det ej mer så.
Yttre Mongoliet, se Mongoliet, sp. 199.
Y’ttrium, se Sällsynta jordartsmetaller.
Ytutvidgningskoefficient, se Dilatation.
Ytved, se Trä, sp. 419.
Yucatån [jokata’n]. 1) halvö på
Mellanamerikas nordsida, omfattande de mexikanska
staterna Yucatån och Campeche samt British
Honduras och nordligaste Guatemala. Gränsen
mot s. är ganska obestämd. Y:s yta är c:a
180,000 km2. Befolkningen uppgår till c:a 700,000
inv. och utgöres till större delen av
mayaindianer (se Maya). Det vita inslaget är kraftigast i
n. v. Y. består huvudsakl. av avlagringar från
tertiär- och kvartärperioderna med utpräglade
karstbildningar. I n. saknas floder helt. Landet
höjer sig mot s. till högst 300 m, då däremot
n. Y. är nästan fullständigt plant. Under det
att n. Y. är täckt av snåriga torrskogar, äro de
högre partierna i s. urskogbevuxna, de lägre
däremot sumpmarker. Nyligen har en
järnvägslinje dragits från Mérida efter v. kusten, och
den står i förbindelse med landets övriga
järnvägsnät. Endast i n. v. är marken i större
utsträckning uppodlad och landet tätare befolkat.
Kulturväxter äro majs, kaffe, sockerrör, tobak
m. m. Sisalhampa, chicle (råämne för tuggummi)
och ädlare träslag äro de mest betydande
exportartiklarna. Trots hög medeltemp., 25^8 i
Mérida, är klimatet gott. Regn faller huvudsakl.
under juni—okt. — Y:s kust nåddes f. ggn 1517
av Francisco de Cördoba, och erövringen
påbörjades 1526 under Francisco Montejo. 1697 föll
den sista större mayastaden, Tayasal, belägen på
en ö i Peténsjön i Guatemala. Under mitten av
1800-talet lösgjorde sig Y.
för en kort tid från
Mexico, och 1847—1910
före-kommo flera ganska
svårartade uppror. Ända till
våra dagar ha en del indianer
i ö. bevarat viss
självständighet, och stora delar i
s. äro fortfarande
outforskade.
2) Stat i s. ö. Mexico,
omfattande n. delen av
Y. 1); 61,968 km2; c:a
517,000 inv. Huvudstad är
Mérida.
Yucca [jo’ka],
palmlilja, liljeväxtsläkte i
Nord- och Mellanamerika,
med vedstam och stora,
Yucca filamentosa,
palmlilja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
