Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åbo domkyrka - Åboland - Åbom, Johan Fredrik - Åbo och Björneborgs län - Åborätt - Åbo slott - Åbo universitet - Åbrodd - Åby (Kalmar län) - Åby (Östergötland) - Åbyfältet - Åbylund - Åda - Ådalen - Ådalens kontrakt - Ådalskonflikten - Ådals-Liden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
805
Äboland—Ådals-Liden
806
kyrkan. Under 1460-talet förhöjdes mittskeppets
väggar. Den forna hallkyrkan ombildades till en
basilika av det utseende den ännu har.
Endast oansenliga rester av Å:s rika
medeltida inventarium återstå, främst den helige
Hem-mings med målningar prydda relikskrin av trä.
Åboland, benämning närmast avseende de
svenskspråkiga delarna av landskapet Egentliga
Finland.
Åbom, Johan Fredrik, arkitekt (1817—
1900). Å:s arkitektur skapade på 1850- och
1860-talen ett markant inslag i Stockholms stadsbild.
Bland hans verk märkas Kungl. myntets
byggnader, Mus. akad., Berns’ etablissemang i dess
äldsta skick, Hasselbackens restaurang och Stora
sällskapets hus.
Åbo och Björneborgs län, i Finland, omfattar
Egentliga Finland samt större delen av
Sata-kunda; 23,014 km2, 639,785 inv. (1954), av vilka
5,7% svensktalande, återstoden finsktalande.
Residensstad: Åbo. I länet finnas 5 städer (Åbo,
Björneborg, Raumo, Nystad och Nådendal).
Åborätt, ständig och ärftlig besittningsrätt till
jordbruksfastighet (huvudsakl. kronojord). Man
skiljer på äldre å., s. k. stadgad å., och en
nyare typ, fixerad i lag 1926. Enl. denna lag
må kronojord för bildande av
jordbruksfastigheter upplåtas mot avgäld under ärftlig och
för-ytterlig besittningsrätt för brukaren på
obegränsad tid.
Åbo slott, det främsta medeltidsslottet i
Finland, vid Aura ås utlopp, anlagt vid 1200-talets
slut. Under 1300- och 1400-talen utbyggdes Å.
till en sluten borg. Under 1500-talet tillkom det
nya slottet (i ö.) kring en borggård med tre
torn och en större rondell. Detta inrymmer nu
Åbo stads historiska museum. — Se bild 1 å pl.
vid Finlands konst.
Åbo universitet, off. Turun yliopisto, privat
men statsunderstött finskspråkigt univ. i Åbo,
stiftat 1920. Å. har humanistisk,
matematisk-naturvetenskaplig och medicinsk fakultet. C:a
1,000 studenter.
Åbrodd, bot., se Malörtsläktet.
Åby, sn i Kalmar län, N. Möre hd, vid
Kalmarsund, n. om Kalmar; 126,58 km2, 1,794 inv.
(1955). Vid kusten bördig slätt, som i v.
övergår i jämn skogsbygd. 2,963 har åker.
Egendomar: Stävlö, Björnö, Svartingstorp och
Läcke-by. Kyrkan av sandsten är från 1774. Pastorat
i Växjö stift, N. Möre kontrakt. Tillhör
storkommunen Läckeby.
Åby, stations- och industrisamhälle i Kvillinge
sn i Östergötland, 5 km n. om Norrköping, nära
Bråvikens innersta del; med förorter 2,217 inv.
(1951). Å. är knutpunkt för statsbanelinjerna
Norrköping—Katrineholm och
Norrköping—Nyköping—Stockholm. Flera större industriföretag.
Åbyfältet, trav- och galoppbana invid
Mölndal, invigd 1936; äges av ab. Åbyfältet.
Åbylund, gods i Strå sn, Östergötlands län,
strax s. om Vadstena; 300 har, därav 285 åker.
Skänktes 1329 av Anund Sture till Alvastra
kloster, tillhörde på 1600-talet släkterna Hård och
Printz, senare bl. a. von Kothen och Rehbinder.
Åda, zool., namn på ejderhonan.
Ådalen, Ångermanälvens dalgång ung. från
Junsele till havet.
Ådalens kontrakt, i Härnösands stift, består
av följ. 9 pastorat: Nordingrå; Ullånger;
Vi-byggerå; Nora och Skog; Bjärtrå; Gudmundrå
(Kramfors stad); Högsjö och Hemsö; Torsåker
och Dal; Ytterlännäs.
Ådalskonflikten, sammanstötning 1931 i
Ådalen mellan militär och demonstrerande arbetare,
det enda större blodiga intermezzot i den
svenska arbetarrörelsens historia, orsakades närmast
av en strejk vid Graningeverken. För att ilasta
sålda produkter lät företaget anskaffa
arbetsvil-liga, vilka förlädes till Lunde vid
Ångermanälvens mynningsvik. De utsattes emellertid för
svåra handgripligheter och misshandel av
strejkande demonstranter. Länsstyrelsen i Härnösand
rekvirerade skyndsamt militär till platsen, och
ett demonstrationståg mot de arbetsvilliga 14Æ
möttes av en beriden patrull men lät ej hejda
sig av denna, ej heller av den militäre chefens
varningar. Militären gav då eld, varvid 10
personer träffades, 5 dödligt, de flesta av
rikoschet-terande kulor. Demonstranterna drogo sig genast
tillbaka. Följ, dag utfärdade länsstyrelsen
arbetsförbud för de arbetsvilliga; militär och
ordningsmakt hemsändes. Ådalen var i en vecka
under de strejkandes egen kontroll, och stora
kommunistdemonstrationer höllos. Även på andra
håll, bl. a. i Stockholm, ägde demonstrationer
rum, ställvis av elakartad karaktär. I riksdag
och press förde talesmän för arbetarpartierna ett
våldsamt språk mot regeringen Ekman samt de
i Ä. närmast engagerade civila och militära
myndighetspersonerna. Dessa ställdes efter särskild
utredning under åtal men frikändes; några åtal
mot demonstranterna 14/s förekommo ej, men
fällande domar avkunnades mot de för
misshandeln 13/s skyldiga, likaså i flera tryckfrihetsåtal
med anledning av Å. Sistn. domar upphävdes
dock genom amnesti.
Ådals-Liden, kommun i Ångermanlands v.
domsaga, Västernorr lands län, kring
Fjällsjöälvens sammanflöde med Ångermanälven; 528,8»
km2, 3,954 inv. (i955). Utom de djupt nedskurna,
tätt bebyggda älvdalarna omfattar Å. kuperade
skogsplatåer i v. och ö. med åtskilliga höjder
över 400 m ö. h. (Nävernäsan i ö. 505 m) och
sjöar, ss. Storsjön (238 m ö. h.) och Ottsjön
(230 m ö. h.). Nästan halva socknen äges av
storbolag. Ådalslidens stationssamhälle
bildar tills. m. kyrkbyn och N ä s å k e r, som båda
äro belägna på ö. sidan av älven, en tätort med
560 inv. (1951). Betåsens stationssamhälle
med anslutande bebyggelse har 805 inv.
Näm-forsens kraftverk fullbordades 1947 och
Kilforsens kraftverk 1954 (se dessa ord). Ett tredje
stort kraftverk är f. n. (1955) under byggnad vid
Lasele ovanför Holaforsen. Nuv. kyrkan, av
trä, byggdes 1817—20. Pelle Molins stuga på
Prästnipan i Näsåker är av Ådalens
hembygds-och turistförening iordningställd och underhållen
som museum. — Pastorat i Härnösands stift.
Ramsele kontr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
