Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerhielm, 1. Samuel (af Margrethelund) d. y. - Åkerhielm, 2. Gustaf Fredrik (af Margrethelund) - Åkerhielm, 3. Gustaf (af Margrethelund) - Åkerhielm, 4. Annie (af Margrethelund), f. Quiding - Åkerlund, Åke - Åkerlund & Rausing ab. - Åkerman, 1. Joachim - Åkerman, 2. Gustaf - Åkerman, 3. Johan - Åkerman, 4. Richard - Åkerman, Åke - Åkerrast - Åkersenap - Åkers härad - Åkers kanal - Åkers krutbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
813
Åkerlund—Åkers krutbruk.
814
Samuel Äkerhielm
oppositionen mot
hattarna och blev en av
deras argaste
vedersakare. Särsk. motsatte
han sig
revanschplanerna mot Ryssland.
Å. hör till sin tids
märkligaste svenska
statsmän.
2) Gustaf
Fredrik A. (af
Mar-g r et h e 1 u n d), den
föreg:s sonsons son,
friherre, militär,
ämbetsman (1776—1853),
deltog med utmärkelse
i Finska kriget 1808—
09, tog avsked 1811 med överstes titel. 1818—23
var han dir. för K. m:ts hovkapell och
spektaklen 1826 blev han ordf, för den 1825
upprättade styrelsen över fängelser och
arbetsinrättningar i riket; i denna egenskap sökte han
hu-manisera fångvården. Följ, år blev han även
generaltulldir. 1831—40 var han statsråd.
3) Johan Gustaf Nils Samuel Å. (af M a
r-grethelund), den föreg:s son, friherre,
godsägare, politiker (1833—1900). 1870 började
Å:s långa bana som aktiv politiker. Han var
led. av A. K. 1870—75, av F. K. 1876—93, av
A. K. 1894—april 1895 och av F. K. 1895—1900.
1874—75 var han finansminister. Under
tullstriden var han som storgodsägare klar
protektionist. Efter ”systemskiftet” 1888 inträdde han
i juni 1889 som utrikesminister i Bildts ministär,
och efter dennes avgång i okt. s. å. blev han
statsminister. Han avgick som sådan 1891.
4) Anna (Annie) Vilhelmina Elisabeth Ä.
(af M a r g r e t h e 1 u n d), f. Q u i d i n g,
författarinna (f. 1869 18/ii). Å. har utg. ett stort
antal romaner och berättelser. I flera av dessa
har hon talangfullt hävdat konservativa ideal
under kritik av olika slags radikala strömningar.
Åkerlund, Äke Olof, läkare (f. 1887 V2),
prof. i röntgendiagnostik vid Karolinska inst.
och tillika överläkare vid Karolinska sjukhusets
röntgendiagnostiska avd. 1941—52. Å. räknas
som en av Sveriges skickligaste
röntgendiag-nostiker.
Åkerlund & Rausing, ab., Lund, grundat 1928
under namnet Lito & kartong, nuv. namn 1933,
äger bl. a. kartong- och förpackningsfabrik,
lito-grafiskt tryckeri samt vaxpappersfabrik i Lund,
utför marknadsundersökningar och driver
konsul-tationstj änst avseende förpackningsteknik.
Företaget driver även mekanisk verkstad för
tillverkning el. sammansättning av tryckeriutrustning
och förpackningsmaskiner av egna konstruktioner,
bl. a. ”Tetrapak”-maskiner.
Åkerman. 1) Gustaf Richard Joachim Å.,
militär, politiker och kommunalman (f. 1868
31/io), överste och chef för Västmanlands reg.
1915; generalmajor på reservstat 1919. Han var
borgarråd och chef för stadskollegiets
industri-rotel i Stockholm 1920—28 och blev 1928
generallöjtnant i armén och ordf, i Rikskommissio-
nen för ekonomisk försvarsberedskap, vilken
befattning han innehade till 1938. Å. var led. av
A. K. 1914—17 (högerman) och krigsminister
i Swartz’ ministär 1917. Å. har intagit ledande
poster inom en rad idrotts-, skytte-, militära,
turisttrafik-, försvars- och ekonomiska styrelser och
var ordf, i bl. a. 1929 års försvarsutredning.
2) Johan Gustaf Å., nationalekonom (f.
1888 %), prof. i nationalekonomi och sociologi
vid dåv. Göteborgs högsk. 1931. Å. har genom
sitt skarpsinniga arbete ”Realkapital und
Kapi-talzins” (2 bd, 1923—24) vidare utvecklat K.
Wicksells kapitalteori. Å:s senare skrifter syssla
framför allt med ekonomisk politik.
3) Johan Henrik Å., den föreg:s bror,
nationalekonom (f. 1896 31/s), sedan 1943 prof. vid
Lunds univ. Å. har i en rad arbeten behandlat
konjunkturteorien. Han har ofta arbetat på
gränsområdet mellan nationalekonomien o. a.
samhällsvetenskaper och har väckt frågan om
förhållandet mellan konjunkturväxlingar och
politiska valresultat.
4) Richard Oskar Roger Ä., son till Ä.i),
militär (f. 1898 6/?), chef för Krigshögsk. 1942,
överste 1943, chef för Östgöta luftvärnsreg.
1946, överste vid flygvapnet och inspektör för
luftbevakningen 1948 samt sedan 1951
generalmajor och chef för Försvarsstaben.
Åkerman, Ernst Åke, botanist,
ärftlighets-forskare och
växtför-ädlare (1887—1955),
fil. dr i Lund 1916,
prof:s titel 1933- Å.
blev 1915 avd.-f
öreståndare vid Sveriges
utsädesfören. och var
från 1939
föreståndare för
densamma. Å:s arbete inom
växtförädlingen har
givit mycket gott
resultat, bl. a. i form
av en rad
förbättrade havre- och
vetesorter.
Åkerrast, Lyco’psis (Anchüsa) arvènsis, ett
till fam. strävbladiga hörande, upprätt, 2—3 dm
högt, ettårigt åkerogräs med ljusblå blommor och
krökt kronpip. Se även Rastsläktet.
Åkersenap, bot., se Senapssläktet.
Åkers härad, i Södermanlands län, närmast s.
om Mälaren och omslutande Strängnäs stad,
består av kommunerna Helgarö, Fogdö, Vansö,
Härad, Strängnäs landsförsamling, Åker och
Länna. Tillhör Gripsholms fögderi och
Livge-dingets domsaga (tingsställe: Strängnäs).
Åkers kanal, kanalled i österåkers sn,
Stockholms läns Upplandsdel, mellan Garnsviken och
Trälhavet; längd 10,7 km, en sluss (c:a 2 m
djup). Anlädes 1825.
Åkers krutbruk. 1) Industrisamhälle,
uppvuxet kring Å.2), i Åkers sn i Södermanland,
n. ö. om Åkers styckebruk, 6 km v. om
Mariefred; 540 inv. (1951).
2) Under Försvarets fabriksverk lydande
krut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
