Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångermanälven - Ångestneuros - Ångfartyg (ångare, ångbåt) - Ångfartygs-ab. Gotland - Ångfartygs-ab. Göta kanal - Ångfartygs-ab. Tirfing - Ångkol - Ångmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Ångestneuros—Ångmaskin
832
mast efter Luleälv och Indalsälven i fråga om
vattenkrafttillgångarnas storlek. Före 1944 var
endast en liten del härav utbyggd, men sedan
dess byggas stora kraftverk i hastig takt. Staten
äger Nämforsens och Forsmo kraftverk i
huvudflöden mellan Fjällsjöälvens och Faxälvens
inflöden samt Kilforsens kraftverk i
Fjällsjöälvens nedersta del. I huvudfloden ovanför
Fjäll-sjöälvens inflöde (Åseleälven) äro 1955 under
byggnad Edensforsens, Gulsele och det staten
tillhöriga Lasele kraftverk. I Faxälven nedom
Vängelälvens utflöde ligga Storfinnforsens,
Edsele, Forsse och Hjälta kraftverk samt är
Ramsele kraftverk under byggnad. I Faxälvens övre
del bygges därjämte Blåsjöns kraftverk mellan
Blåsjön och Jormsjön. En betydande
utjämning av vattentillgången med starkt ökad
vat-tenföring under vintern har i samband med
kraftverksbyggen skett genom att ett stort antal
sjöar reglerats. Å. är segelbar från mynningen
upp till Sollefteå.
Ångestneuros, den form av neuros (se d. 0.),
vid vilken ängslan och ångest äro dominerande.
Ångfartyg (ångare, ångbåt). Det första
praktiskt användbara å. var bogserbåten
”Charlotte Dundas”, konstruerad av skotten William
Symington och byggd 1802. Den var försedd
med ett akterhjul, drivet av en horisontell,
direkt verkande ångmaskin. Nästa märkligare
händelse i å:s utveckling inträffade 1819, då det
med sidohjul försedda segelfartyget ”Savannah”
delvis med användande av ångmaskin gjorde
resan över Atlanten. Till slutet av 1830-talet
användes uteslutande skovelhjul för å:s
framdrivande. Genom svensken John Ericssons och
engelsmannen F. P. Smiths uppfinningar började
vid denna tid propellrar komma till användning.
1843 byggdes det första större propeller-å. av
järn, ”Great Britain”, konstruerat av
engelsmannen Brunei. Ä:s utveckling har på senaste
tid förbättrat ångmaskinens konkurrenskraft i
förhållande till motordrift, vid mindre
kraftbelopp genom införande av ventilångmaskiner
samt luftförvärmnings- och
överhettningsanord-ningar på pannorna, vid större kraftbelopp
genom användande av utväxlade turbiner och
hög-trycksångpannor med oljeeldning och c:a 50 atö
(Benson, Wagner, Velox m. fl. pannor). —
Ångdrift användes fortfarande i största
utsträckning för krigsfartyg utom ubåtar. — I
och med den från 1910 påbörjade större
användningen av motordrivna fartyg har å:s betydelse
successivt minskats. För fartyg med mycket
stor maskinstyrka (mer än 30,000 hk) kvarstår
emellertid ännu behovet av ångturbindrift, ss.
för de stora linjefartygen i trafik Europa—
Amerika.
Ångfartygs-ab. Gotland grundades 1865 och
upprätthåller trafik året runt på linjerna
Nynäshamn—Visby för passagerare och gods och
Stockholm—Visby för enbart gods. Sommartid
trafikeras även Oskarshamn och Kalmar. Å.
äger (1955) 6 fartyg om sammanlagt 5,944
bruttoregisterton.
Ångfartygs-ab. Göta kanal, rederibolag,
hem
mahörande i Göteborg. Bolagets tonnage, som
består av 5 mindre passagerar- och lastångare
med ett sammanlagt tonnage av c:a 1,400
bruttoregisterton, sysselsättes uteslutande i kanal- och
insjötrafik.
Ångfartygs-ab. Tirfing, bildat 1890 i
Göteborg av kapten Axel Broström. Å. utvecklades
genom inköp och nybyggnader av fartyg och
ägde % 1954 24 fartyg på sammanlagt 106,412
bruttoregisterton, varav 61,803 i Svenska
Orient-linjen. Ä. ingår i Broströmskoncernen.
Ångkol, stenkol, som är lämpligt för eldning
av land- och sjöångpannor, i sistn. fall benämnt
bunkerkol. Härtill användas ett flertal olika
kolkvaliteter av relativt sen geologisk ålder,
flertalet kännetecknade av en täml. hög halt av
flyktiga ämnen (33 å 55%), i regel något högre än
hos gaskol.
Ångmaskin, eg. dets. som ångmotor, i dagligt
tal och i numera vanlig inskränkt mening
liktydigt med kolvångmaskin.
En populär men felaktig föreställning är, att James
Watt skulle ha varit ”å:s uppfinnare”. Tanken att
låta ånga, el. rättare vakuum efter kondenserande ånga,
verka på en rörlig kolv torde i stället först ha
formulerats av holländaren Chr. Huygens och dennes lärjunge
fransmannen D. Papin (omkr. 1690). Den första
egentliga å. för tekniskt bruk uppfanns omkr. 1705 och
utfördes omkr. 1712 av engelsmannen Th. Newcomen
och var avsedd för vattenuppfordring ur gruvor.
Maskinen var av balanstyp och kännetecknades av att
ångpannan utgjorde ett från arbetscylindern skilt kärl,
avstängbart medelst en till balansrörelsen kopplad
ventil. Den var av atmosfärisk typ, d. v. s. arbetade
utan övertryck. Kraftverkan åstadkoms genom att den
i cylindera inneslutna ångan bragtes att kondensera,
sedan förbindelsen med ångpannan stängts. Efter
mönster av Newcomen-maskinen byggde svensken Mårten
Triewald för Dannemora gruvor (1726—28) en ”eld och
luft machin”, Sveriges första å., som gjorde c:a 15
pumpslag per min. Omkr. 1769 konstruerade James
Watt sina första enkelverkande pumpmaskiner. I
princip skilde sig dessa från sina föregångare genom att
kondensationen förlädes till ett särskilt kärl
(konden-sorn), som under arbetsslaget (d. v. s. sugslaget) sattes
i förbindelse med
det icke kylda
cylinderrummet (se
fig. 1). Genom
denna
epokgörande uppfinning
kunde Watt
kraftigt nedbringa
[-cylinder-kondensationen,-]
{+cylinder-
kondensa-
tionen,+} den
förlustfaktor, som
han
beräknings-mässigt funnit
vara den
viktigaste, varigenom
kolförbrukningen
kunde nedbringas
till mindre än
hälften av den
vid denna tid
gängse. — _ Det
närmast följande
steget i utvecklingen representeras av en av Watt 1779
utförd modell till en å. med vevrörelse. Utan
överdrift kan påstås, att Watts insatser inom
ångmaskinstek-niken inledde den s. k. första industriella revolutionen.
Bland mängden av dem, som förde å.-tekniken vidare,
märkas engelsmännen J. Hornblower, som redan 1781,
d. v. s. före Watt, erhållit patent på att låta ångan
expandera vid slutet av arbetsslaget, vidare Watts
medarbetare W. Murdoch, uppfinnare av bl. a. D-sliden och
excenterrörelsen, A. Woolf, som 1804 uppfann
kompound-å., d. v. s. metoden att låta expansionen försiggå i två
Fig. 1. Detalj av Watts
atmosfä-riska pumpmaskin av 1769. En till
anordningen hörande
evakuerings-pump är antydd t. h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
