Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångpanna (ånggenerator)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Ångpanna
836
Fig. i. Cornwall-panna.
Rökgaserna ledas från eldröret I tillbaka kring pannan
genom II och vidare till skorstenen via kanal III.
A. indelas ofta i storvattenrumspannor
(upp till 250 1 vatten per m! eldyta) och pannor med
relativt litet vattenrum (mindre än 50 1
vatten per m1 eldyta) samt mellanformer till dessa.
Till mellanformerna höra å. av s e k t i o n s t y p,
d. v. s. av liknande slag som varmvattenpannor till
centralvärmeledningar. De användas enbart för små
ångbehov (eldyta o,s—25 m2) och där arbetstrycket ej
överstiger 1 atö. En typisk storvattenpanna är den
stående å., som likaledes kommer i fråga endast
för små anläggningar (tryck max. 10 atö, eldyta max.
20 m!). Manteln är cylindrisk och innehåller förutom
en inbyggd fyrbox ant. ett centralt eldrör, som är
genomkorsat av grova vattentuber (korstubspanna), el. ett
system vertikala tuber el. ett knippe från fyrboxens
övre del utgående horisontella tuber, som löpa ut i en
till den vertikala manteln fogad horisontell panndel
(rapidpanna). Andra storvattenpannor representeras
av eldrörspannorna, vilka utföras som
liggande cylindrar och vanl. utrustas med en å n g d o m för
uttagning av möjligast vattenfri ånga. Eldstaden är
förlagd till främre delen av eldröret el. eldrören (jfr
fig. 1), som genomlöper pannan till hela dess längd.
Om endast ett eldrör finnes, benämnes typen
Cornwall-(el. Cornish-)panna; om 2 el. 3 eldrör finnas, benämnes
Fig. 2. Liggande tubpanna med undereldning; t. h.
sektion a—b.
den Lancashire-panna. Dyl. pannor utföras för intill
15 atö och med eldytor från 15 till 100 m2. Rena
eld-rörspannor torde numera ha spelat ut sin roll inom
tekniken. — Mindre utpräglade storvattenpannor äro
de liggande tubpannorna (fig. 2), likaledes
avsedda för inmurning men med underliggande eldstad.
Tuberna, vilkas invändiga diam, är 63—100 mm,
in-valsas i gavlarna. Eldyta och tryck röra sig om
samma belopp som för Lancashire-pannor. En variant av
den stationära, liggande tubpannan representeras av
lokomotivpannan (se Lokomotiv med bild 1
å pl.). — A. med både eldrör och tuber benämnas
returpannor av det skälet, att de från eldröret
bakåt avgående rökgaserna ledas i retur genom tub-
Fig. 3. Skotsk panna med undereldning.
Fig. 4. Snedrörspanna, typ Babcock & Wilcox, med
överhettningsslinga.
satsen. De få härefter utvändigt bestryka pannan på
sin väg till skorstenen. En tubreturpanna av speciell
typ är den urspr. för fartygsbruk byggda s. k.
skotska pannan. Den bygges för intill 14 atö och med
eldytor upp till 700 m2. Kännetecknande är, att
eldröret (el. eldrören) bakåt utmynnar i ett invändigt
anordnat flamskåp (se fig. 3), vilket samtidigt utgör
bakgavel för returtuberna.
För höga ångtryck och stora ångmängder lämpa sig
storvattenpannorna i allm. ej. Man tillgriper i stället
uppdelade konstruktioner, vid vilka de värmeupptagande
ytorna väsentligen utgöras av utifrån uppvärmda
rörsatser, varvid dessa rörsatser vanl. utgå från och
mynna i liggande vatten- el. ångkammare (”domar”)
av förhållandevis liten diam. Dylika å., som
gemensamt benämnas vattenrörspannor, medge
utomordentligt rika konstruktionsvarianter, bl. a. med
avseende på utförande av och sammanbyggnad med
överhettare för ångan samt anordningar till
för-värmning av matarvattnet och av förbränningsluften
(luftförvärmare). — En vid slutet av 1800-talet av den
engelska firman Babcock & Wilcox lanserad typ av
Fig. 5. Strålningspanna för max. 120 ton ånga per
timme; economisern antydd t. h. på bilden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
