Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångturbin - Ånimskog - Ånn, Ånnsjön - Ånsta - Ånäset - År - Åra - Årdala - Årder - Åre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väsentligt nedbringas. Till kammarturbinernas klass
höra bl. a. de Laval-multipelturbinerna, som i ett
karaktäristiskt, modernt utförande visas i bild 3 å pl.
Vid å. med radiell ånggenomströmning
(radialturbiner) skiljer man mellan enkel- och
dubbelrotationsturbiner. Radiella enkelrotationsturbiner, vid
vilka stationära ledskovlar omväxla med roterande,
användas numera endast i ringa omfattning. Vid
dubbelrotationsturbiner, även kallade
Ljungströms- el. STAL-turbiner (se fig. 3), tillhör
varannan skovelkrans det ena och varannan det andra av
två motroterande hjul, vartdera med sin särskilda
elektriska generator. Vinsten med motrotationen består i att
den relativa hastigheten mellan två samarbetande
skovelkransar blir dubbelt så stor som vid
enkelrotationsturbiner med samma varvtal, vilket är ägnat att medge
Fig. 3. Schematisk framställning av
dubbelrotationsprincipen.
höga ångtryck och högt kvalitetstal utan att antalet
erforderliga expansioner blir stort. — En variant av
dubbelrotationsturbinen representeras av det s. k.
fler-skivesystemet enl. O. Möller. —
Dubbelrotations-turbiner utnyttja ”värmefallet”, d. v. s. differensen i
potentiell energi hos ångan före och efter
turbinpas-sagen, bättre än axialturbiner av samma storlek,
varvid man vid de största enheterna (hittills c:a 70,000
kW) uppnått en termodynamisk verkningsgrad av drygt
90%. För varvtals- och effektreglering av
kondenseringsturbiner användas turbinregulatorer, som
äro inrättade på liknande sätt som vid vattenturbiner,
varvid det varvtalskännande organet utgöres av en
”pendel”. Endast vid små enheter (under 300 kW)
användes direktreglering, i övriga fall indirekt, d. v. s.
servomotor-reglering med återföring. Av säkerhetsskäl
inrättas en rusningsregulator, som träder i
funktion vid t. ex. 10 % överhastighet och härvid dels
stoppar ångtillförseln, dels insläpper luft i kondensorn.
Å. ha tack vare hög termodynamisk verkningsgrad,
förmåga att utnyttja även de högsta förekommande
ångtryck och ångtemp., lägre anläggningskostnad,
minskat platsbehov etc. sedan länge undanträngt
kolvångmaskinerna vid stationära anläggningar. De äro
numera allenarådande även för drift av större fartyg,
när dessa på gr. av sin storlek ej kunna använda
dieselmotorer. Till de största redan utförda å. höra 4
aggregat om vartdera 200,000 kW för ångkraftstationer i
Kanawha och Muskingum River i U.S.A.; installerade
1953—54. — Litt.: V. Nordström, ”Angteknik” (1945).
Ånimskog, sn i Dalsland, Tössbo hd,
Älvsborgs län, vid Vänern (Dalbosjön); 123,11 km2,
1,186 inv. (1955). Sjörik skogs- och bergstrakt;
1,988 har åker. Kyrkan av sten är från
1200-talet. Pastorat i Karlstads stift, N. Dals
kontrakt. Tillhör storkommunen Tössbo.
Ånn, Ånnsjön, sjö i Åre sn, Jämtland; 59
km2, 525 m ö. h., 34 m djup. Genomflytes av
Indalsälven, som här mottar Handölsån.
Ånsta, till 1954 församling i Örebro stad;
18,73 km2, 868 inv. (1954). Å. var till 1942 års
utgång egen socken i Örebro hd, inkorporerades
följ, år i Örebro stad och sammanslogs Vi 1954
med Längbro och Ekers församlingar i samma
stad till en församling, benämnd Längbro
(66,78 km2; 9,850 inv. 1955).
Ånäset, municipalsamhälle (sedan 1941) i
Nysätra sn, Västerbottens län, vid kustlandsvägen
Umeå—Skellefteå; 5,54 km2, 694 inv. (1955). Å.
är kyrkby och huvudort för Nysätra kommun
och jämte Burträsk tingsställe för Västerbottens
mell. domsagas tingslag.
År. Astronomiskt år, som är den
noggranna tiden för jorden omlopp kring solen, kan
antingen uttryckas såsom sideriskt år
(s t j ä r n å r), tropiskt år el.
anomali st i skt år. I det första fallet bestämmes
å. efter solens läge i förhållande till samma
stjärna, i det andra efter solens återvändande
till samma vändkrets el. samma
ekvinoktium och i det tredje efter jordens
återvändande till samma läge i sin elliptiska bana
omkring solen. — Kalenderår el.
borgerligt år är vanl. angivet i ett jämnt antal hela
dygn, men inskjutna skottår ha större antal
dygn.
Åra, redskap för framdrivning av båtar med
rodd el. vrickning. Å. består av det platta å
r-bladet, årskaftet, vanl. runt, samt
år-handtaget; den del av skaftet, som är
närmast handtaget, kallas (å r)l o m. Å. tillverkas
av ask el. gran.
Årdala, sn i Södermanlands län, Villåttinge
hd, s. ö. om Flen; 73,11 km2, 589 inv. (1955).
Småkuperad, sjörik skogs- och jordbruksbygd.
1,699 har åker. Kyrkan är huvudsakl. från 11
ootalet. Ingår i Å. och Forssa pastorat i
Strängnäs stift, Villåttinge kontrakt. Tillhör
storkommunen Sparreholm.
Årder, åkerbruksredskap, som skiljer sig från
plogen genom att dess i jorden inträngande del
är blott en spetsig bill och att det saknar
vändskiva. I sina äldsta former utgjordes å. av en
tillspetsad krokig gren, s. k. krok el.
ärj-krok, el. av ett vågrätt liggande, med spets
försett trästycke, sulan, vid vilket dragstång
och styre voro anbragta (se bilder å pl. vid
Plog). Å., som numera oftast är helt el. till
större delen av järn och försett med ett par
bakom billen uppstående öron, som omröra
jorden, kan liksom plogen ha åsen understödd av
hjul (h j u 1 å r d e r) el. sakna sådana
(sväng-årder). Å. brukas bl. a. för myllning,
kup-ning och uppkörning av potatis.
Åre. 1) Jämtlands västligaste kommun, i
Jämtlands v. domsaga, kring Indalsälvens översta
lopp; 2,131,10 km2, 3,070 inv. (1955). Ä.
omfattar i ö. den på Åreskutans och Mullfjällets
nedersta sluttningar tätt bebyggda Åredalen samt
f. ö. mest fjäll (i v. Snasahögarna), fjällhedar
och skogsmarker samt är ett av Sveriges
förnämsta turistområden i fjällen. Indalsälven
bildar i Å. den storslagna Tännforsen (se d. o.).
1,395 har åker. Större turistorter äro Åre, Duved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
