Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äganderättsbevis - Ägarehypotek - Ägg - Äggcentral - Äggkläckningsapparat - Äggledare - Äggpulver - Äggstav - Äggstock - Äggvitesjukdom - Äggviteämnen el. proteinämnen - Ägiljett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
färdat bevis ang. äganderätten till viss
fastighet.
• Ägarehypotek, andel i inteckning, som
tillkommer ägaren av den intecknade egendomen.
Detta inst. förekommer i fråga om inteckning
i fast egendom samt inteckning i tomträtt och
vattenfallsrätt.
Ägg, embryol., de honliga könscellerna,
vanligen utbildade i en äggstock (lat. ovarium, av
ovum, ägg) och hos de flesta flercelliga djur
klotrunda el. ovala. Storleken av ä. växlar starkt
hos olika arter och beror på mängden
upplagrad näring (n ä r i n g s g u 1 a), ej på djurets
storlek. Ett ä. innehåller samma beståndsdelar
som en vanlig cell. Kärnan benämnes stundom
groddblåsa (vesicula germinativa), och den
del av protoplasman, som ej är fylld med
nä-ringsgula, kallas bildningsgula. Vanl. är
ä. omgivet av en hinna, en ä g g m e m b r a n, el.
också bildas en dylik efter befruktningen. Ä.,
som avläggas på land, äro vanl. omgivna av ett
mer el. mindre hårt skal, ä. av i vatten levande
djur stundom av ett geléhölje, t. ex. grodägg.
Hos fåglarna utgöres det egentliga ä. av den
s. k. gulan. Dess betydande storlek är betingad
av den rikliga mängd reservnäring,
deutero-plasma, som bildar den s. k. vegetativa
polen, då däremot protoplasman med kärnan
ligger som en helt tunn skiva vid ena sidan av
äggcellen och bildar den animala polen.
Det man i dagligt tal hos fåglarna benämner
ä., utgöres förutom av gulan, som begränsas
av ägghinnan, även av den gulan omgivande
rikliga mängden vita och de båda inre och yttre
skalhinnorna samt ytterst av det skyddande
kalkskalet. Däggdjurens små, gulefattiga ä. utbildas
i Graafska folliklarna (se d. o.; ovula Graafiana)
i ovariet. Genom att dessa brista blir ä. fritt
och uppfångas av ovidukten, i vars övre del
befruktningen trol. äger rum. Havandeskapet
(graviditeten) inledes med att det befruktade ä.
upptages av slemhinnan i livmodern, där det sedan
genomgår sin utveckling. Ur den brustna
folli-keln utvecklas en gul kropp, corpus luteum.
Jfr Embryologi, Fosterutveckling och Könsceller.
Äggcentral, se Kooperation, sp. 665.
Äggkläckningsapparat, stundom benämnd
couveuse el. kuvös. Nutida ä. bestå av en
värmeisolerad låda, i vars nedre del, ä g g r u
m-m e t, äggen läggas, och därovan det
uppvärmande elementet. Tre huvudtyper finnas: 1)
Varmvattenmaskiner, med en över
äggrummet befintlig varmvattenbehållare, som står
i förbindelse med en vattenfylld mantel (k
o-k a r e) kring en lampa på lådans utsida. 2)
Varmluftmaskiner, vilka uppvärmas
genom luft, som kommer från den utanpå sittande
lampapparaten och vanl. ledes genom ett system
av varmluftrör över äggrummet. 3)
Elektriska maskiner, i vilka äggen uppvärmas
genom värmestrålning från glödlampor el. andra
elektriska värmeelement. — Efter kläckningen få
kycklingarna vanl. stanna 1—2 dagar i ett
torkrum under maskinens äggrum, varefter de flyttas
till en ”konstgjord kycklingmoder”.
Ägarehypotek—Ägiljett
862
Äggledare, anat., se Könsorgan, sp. 206.
Äggpulver, torkad äggmassa.
Äggstav, byggnk., se Kyma.
Äggstock (lat. ovarium), anat., se Livmoder
och Ägg; om det hit hänvisade ovula se Ägg. —
Äggstockssjukdomar (o v a r i a 1 s j u
k-domar), se Kvinnosjukdomar och Ovariotomi.
Äggvitesjukdom, se Njursjukdomar, sp. 925 f.
Äggviteämnen el. proteinämnen,
gemensam benämning på flera stora grupper av
kvävehaltiga organiska ämnen med hög molekylvikt,
vilka samtliga ha det gemensamt, att de som
viktiga byggnadsstenar innehålla aminosyror. Ä.
förekomma i alla levande organismer som
bärare av livsviktiga funktioner. Hönsäggvitan,
varav ä. ha fått sitt namn, är en klar, nästan
färglös vattenlösning av ett ä., albumin.
Muskelkött innehåller fibroin, senorna elastin och glutin,
hår och naglar innehålla keratiner, silkestråden
fibroin och mjölken kasein (det med löpe
ut-fällbara ä.). Ä:s procentuella sammansättning
varierar inom följ, gränser: kol 50—55%, väte
6,5—7,3%, kväve 15—17,6%, syre 19—27% och
svavel 0,3—23 °/o. Bland reaktionerna för
igenkännande av ä. må nämnas xantoprotein- och
biuretreaktionerna.
Ä. kunna indelas på följ, sätt:
1) Egentliga ä. el. proteinämnen (enkla ä.):
a) albuminer, b) globuliner, c) prolaminer,
d) histoner, e) protaminer, f)
skleropro-teiner.
2) Proteider el. protider (sammansatta ä.),
föreningar mellan proteinämnen o. a. organiska
föreningar:
a) nukleoproteider, b) kromoproteider, c)
glykoproteider, d) fosfoproteider.
3) Nedbrytningsprodukter av egentliga ä.:
a) albumoser, b) peptoner, c) polypeptider.
Man känner ett tjugotal i organismernas ä.
förekommande aminosyror. Växterna kunna bygga
upp dem själva ur enklare ämnen, människan och
djuren kunna endast bygga upp 12 av dem,
medan övriga fysiologiskt viktiga aminosyror måste
tillföras kroppen genom födan. Av dessa
aminosyror uppbyggas i kroppen en mångfald av ä.,
som ofta äro artegna för en enda djurart. Vissa
aminosyror äro oumbärliga som beståndsdelar i
ä. med biologiska funktioner, t. ex. valin för
normal funktion av nervsystemet, histidin för
hemoglobinbildningen, glykokoll för blodets
koa-gulering och cystin för uppbyggnad av keratiner.
Ägilje’tt (fr. aiguillette, dim. av aiguille, nål),
militärt igenkänningstecken, bestående av en i
ändarna med metallspetsar försedd kordong av
flätat gulddragararbete el. av tjocka guldsnören,
vilken bäres över ena axeln och under motsv.
arm och fästes med ändarna på bröstet. I
Sverige bäres liten ä. (fäst på h. axeln) av
vakt-havande adjutanter (ordonnansofficerare) hos
konungen, kronprinsen och de kungliga prinsarna
samt stor ä. till högtidsdräkt av nu nämnda
personer samt officerare, tillhörande framliden
kunglig persons £. d. stab el. Generalstabskåren.
Krigsmaktens försvarsattachéer ha en speciell ä.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
