Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö (geografi) - Öarna under vinden och Öarna över vinden - ÖB - Öbacka - Öberg, C. O., & co:s ab. - Öberg, J. O., & son, ab. - Öckerö - Ödeborg - Ödeby - Ödeen, Kjell - Ödem (oedem) - Ödenburg - Ödenäs - Ödeshög - Ödestugu - Ödhumla - Ödlesläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
897
Öarna under vinden—Ödlesläktet
898
äro genom nivåförändringar, förkastningar o. dyl.
från den närliggande kontinenten frånskilda
landområden. De oceaniska ö. äro merendels mycket
små och av vulkaniskt ursprung el. uppbyggda
av koraller (korallöar). Jordens största ö.
äro Grönland (2,175,600 km2), Nya Guinea
(785,000), Borneo (734,000), Madagaskar
(59i,56o), Baffins land (522,100), Sumatra
(423,716), Storbritannien (228,275) och Honshu
(230,211). Sveriges största ö är Gotland (3,001
km2).
Öarna under vinden och Öarna över vinden,
se Antillerna.
ÖB, förk. för överbefälhavare.
Öbacka, se Nordström, Ludvig, sp. 73.
Öberg, C. O., & co:s ab., Eskilstuna, etabl.
1850, bolag 1907, tillverkar alla slag av filar och
raspar (även av snabbstål och hårdmetall),
dessutom skavstål och glasborrar.
Öberg, J. O., & son, ab., Eskilstuna, driver
kontorsboksfabrik, offset- och boktryckeri,
klichéanstalt, spelkortsfabrik samt
silkscreen-tryc-keri. Tillverkningen omfattar kontors- och
lös-bladsböcker, kartonger, pärmar, blanketter,
banktryck, spelkort, dekaler m. m. ö.
etablerades 1844, blev bolag 1904 och är anslutet till
ab. Sveriges litografiska tryckerier.
Öckerö, kommun i Göteborgs och Bohus län,
Hisings, Sävedals och Kungälvs domsaga,
omfattar de i havsbandet v. om Hisingen belägna
öarna i Västra Hisings hd; 25,30 km2, 7,194 inv.
(1955). 38 har åker; skog saknas. Ett tiotal
fisklägen, däribland municipalsamhällena Hälsö,
Kalvsund, Källö-Knipplan och Hönö (förr
benämnt Hönö-Klåva) samt Björkö. Tätorten
öckerö hade 1,537 inv. 1951. Gamla kyrkan
är från 1400-talet; nya kyrkan uppf. 1906.
Pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels s. kontrakt.
Ödeborg, sn i s. Dalsland, Valbo hd,
Älvsborgs län, kring övre Valboån; 70,33 km2, 1,054
inv. (1955). Skogs- och bergsbygd. 1,087 har
åker. Industrisamhälle: ödeborg (495 inv.
1951) med ödeborgs bruks ab. Kyrkan av
gråsten är trol. delvis från 1200-talet (tornet från
1769; se bild vid Dalsland, sp. 334). Ingår i
Färgelanda och ö:s pastorat i Karlstads stift,
V. Dals kontrakt. Utgör tills. m. Torp och
Valbo-Ryr storkommunen ödeborg; 242,88
km2, 1,953 inv. (1955); i Nordals, Sundals och
Valbo domsaga.
Ödeby, sn i n. Närke, Glanshammars hd,
Örebro län, omfattar som huvudbygd sjön
Väring-ens största ö och slättbygden utmed Arbogaån
ö. om sjön samt når i s. upp på Käglans
skogs-platå; 33,90 km2, 146 inv. (1955). 598 har åker.
Egendomar: Kägleholm (se d. o.) och Ringaby.
Kyrkan är huvudsakl. från 1679. Ingår i
Lill-kyrka och ö. pastorat i Strängnäs stift,
Glanshammars kontrakt. Tillhör storkommunen
Glanshammar.
Ödeen [ödè’n], Kjell Erik Torsten, arkitekt
(f. 1904 8/i). ö. uppförde 1938—51 ett stort
antal bostadshus, skol- och bankbyggnader i
kompanjonskap med G. Wejke. Han har därefter
ensam svarat för bl. a. ämbetsbyggnaden för
NF XXII — 29
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
Luftfarts-styrelsen i Stockholm (färdig 1951).
Ödèm (oedém), med., abnorm
vätskeansamling i form av allmän genomdränkning av
vävnaden. Man skiljer mellan lokala och allmänna
orsaker till ö. De viktigaste lokala orsakerna
äro stockning av blod- och vätsketransporten,
inflammation och tumör. Av allmänna orsaker
till ö. må särsk. nämnas hjärtsvaghet,
njurlidande och allmänt sänkt ämnesomsättning, ö.
vid hjärtsvaghet uppkomma framför allt i lågt
belägna kroppsdelar, t. ex. kring anklarna. ö.
vid njurlidande visa sig först i sådana
vävnader, som äro av särskilt lucker beskaffenhet, ss.
kring ögonen, ö. vid allmänt sänkt
ämnesomsättning visa sig över hela kroppen men äro
särskilt märkbara i ansiktet. Behandlingen av ö.
rättar sig efter den föreliggande sjukdomen.
Ödenburg [ö’danbork], tyskt namn på Sopron
(se d. o.).
Ödenäs, sn i Älvsborgs län, Kullings hd, s.
om Alingsås; 39,79 km2, 369 inv. (1955).
Omges i v. och n. av sjöarna ömmern och Nären;
höglänt skogs- och bergsbygd. 235 har åker.
Kyrkan uppf. 1840. Ingår i Alingsås stads- och
landsförsamlingars, Rödene, Bälinge, ö. och
Hemsjö pastorat i Skara stift, Kullings kontrakt.
Tillhör storkommunen Hemsjö.
Ödeshög. 1) Sn i Östergötlands län, Lysings
hd, vid Vättern och Smålandsgränsen; 99,50 km2,
3,340 inv. (1955). Sträcker sig från
östgöta-slättens s. v. hörn upp i Holaveden, som brant
stupar mot Vättern i v. 2,454 har åker. I ö.
ligger municipalsamhället Ö.2). Kyrkan är urspr.
från 1100-talet. Ingår i Stora Åby och ö:s
pastorat i Linköpings stift, Dals och Lysings
kontrakt. Utgör tills. m. Stora Åby storkommunen
ödeshög (203,11 km2; 4,657 inv. 1955) i
Folkungabygdens domsaga.
2) Municipalsamhälle (sedan 1922) i ö.i),
nära Vättern, och ändstation för den statsägda
smalspåriga järnvägen Vadstena—ödeshög; 5,57
km2, 1,982 inv. (1955). Samhället har
provinsialläkare, apotek samt betydande handel och
industri. Största företag är ab. ödeshögsverken
(130 arb.) med mek. verkstad.
Ödestugu, sn i Jönköpings län, Västra hd, s.
om Jönköping; 93,93 km2, 595 inv. (1955).
Höglänt skogsbygd, genomfluten av Lagans biå
Hoksån. 939 har åker. Vid Spexeryd
manganmalm. Medeltida kyrka, ombyggd 1750. Ingår
i Malmbäcks, ö. och Almesåkra pastorat i Växjö
stift, V. härads kontrakt. Tillhör storkommunen
Tenhult.
Ödhumla, annan form av Audhumbla, se
Nordisk mytologi.
Ödlesläktet, Lace’rta, tillhör kräldjursfam.
egentliga ödlor och utmärkes av spenslig,
cylindrisk kropp med pyramidformigt huvud och lång,
spetsig, ofta bräcklig svans. Talrika arter
finnas i Europa samt Asien och Afrika n. om
ekvatorn. I Sverige finnas två arter.
Skogs-ödlan, L. vivipara, är ovan brun, under
gulgrön och når en längd av 15 cm, varav 2/s
komma på svansen. Den föder ungar och före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
