Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öjaby - Öjebyn - Öken - Ökenkriget 1940—43 - Ökenlöparefåglar - Ökenräv, stäppräv - Ökenspringråtta - Ökna (socken i Jönköpings län) - Ökna (gods) - Öknebo härad) - Öl - Öland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
907
Öjebyn—Öland
908
378 har åker. Tätorten öjaby (952 inv. 1951)
har smärre industrier. Kyrkan härstammar från
medeltiden. Ingår i Växjö och ö. pastorat i
Växjö stift, Kinnevalds och Norrvidinge
kontrakt. Tillhör storkommunen Bergunda.
Öjebyn, se Piteå landskommun.
Öken, landområde, som under arida
förhållanden genom bristande nederbörd blivit helt el.
delvis vegetationslöst. Man kan skilja mellan
k ö 1 d ö k e n, där lufttemp. ej överstiger o°, ss.
i polarområden och i bergens över snögränsen
liggande region, och torröken, dels i de
subtropiska zonerna på båda sidor om ekvatorn, dels
inom områdena på högre breddgrader, där höga
bergskedjor utestänga fuktighetsförande vindar.
Torröknarna ligga företrädesvis i kontinenternas
inre och v. delar, där förhärskande vindar
(passadvindar) uppvärmas, när de komma från
kallare områden (från områden på högre
geografisk bredd) och gå till varmare områden (på
lägre geografisk bredd), varigenom luftens
relativa fuktighet minskas och avdunstningen kan
ske obehindrat från markytan. Nederbörd
saknas icke helt i ö. men är sällsynt och
otillräcklig (högst c:a 350 mm per år). Regn kan falla
under en årlig regntid el. endast episodiskt (1
gång per 7—50 år). På gr. av den låga relativa
fuktigheten är molnigheten ringa. Därför är
antalet solskenstimmar stort och middagstemp.
hög (56°6 uppmätta i Death Valley i U.S.A.),
den nattliga utstrålningen stark och nattemp. låg.
Torrökenklimatet karakteriseras sålunda av stor
dygnsamplitud (20—40°). Klimatet är
avgörande för förvittringen i ö. där den mekaniska
för-vittringen i form av solsprängning dominerar i
torröknen och frostsprängningen i köldöknen. I
torröknen tillkommer även saltsprängning,
framkallad av volymökningen vid kristallisation av de
i bergarternas porer och sprickor cirkulerande
saltlösningarna, och kemisk förvittring, som vid
det genom kapillärkraften från vittringszonens
undre delar tillförda vattnets avdunstning ger
upphov till utfällning och anrikning av salter
vid markytan. Den kala ökenterrängen ger
vindarna fritt spelrum, och därför går
förvittringen hand i hand med vindens avnötande
verksamhet (deflationen). När de finare
förvittringsprodukterna bortföras av vinden, komma dessa
att slipa klippor, block och stenar, så att de
erhålla karakteristiska fasetter. — På gr. av
de-nudationens selektiva arbete i berggrund med
olika byggnad och i bergarter med olika
sammansättning uppkomma olika ökentyper.
Där berggrunden bildar platåland och deflationen
förhärskar, uppkommer berg- el. klippöken
(h a m m a d a) med blottad berggrund t. ex. i
n. och mell. Sahara. Där grövre
vittringsproduk-ter anhopas vid bergens fot, uppkomma stenöken
(s e r i r) och grusöken (reg), medan i ö:s
pe-rifera delar el. i tidigare urblåsta sänkor
avsättes flygsand, bildande sandöken (erg), där
materialet ofta samlas i höga longitudinaldyner,
transversaldyner el. parabeldyner (barchaner;
jfr Dyner). Köldöknarnas areal uppskattas till
c:a 16 mill. km2 och de större torröknarnas till
ökenräv.
c:a 14 mill. km2. Tillsammans motsvara dessa
ytor 17% av jordytans landareal.
Ökenkriget 1940—43, se Världskrigen, sp.
581 ff. och Nordafrikanska striderna 1942—43.
Ökenlöparefåglar, Cursoriinae, underfam. av
de brockfågelartade fåglarnas ordning, besläktad
med vadaresvalorna, ö. äro smärta fåglar med
svagt böjd näbb, långa tarser, spetsiga vingar
och kort stjärt. De förekomma i n. Afrikas
och v. Asiens ökentrakter och livnära sig av
insekter. En art ö., Cursorius gallicus, anträffas
stundom i s. och v. Europa. Den är 25 cm lång
och har övervägande isabellafärgad fjäderdräkt.
Ökenräv, s t ä p p r ä v, Alöpex (Ca’nis)
co’r-sac, är något mindre än vanlig räv. Den
förekommer i stäpptrakter från trakten av Kaspiska
havet och ända till Mongoliet samt jagas för sin
päls. Färgen är sommartiden rödaktig, om
vintern svagt rödaktig till vit.
Ökenspringråtta, zool., se Springråttor.
Ökna, sn i Jönköpings län, östra hd,
huvudsakl. n. om Emmån, i de kuperade skogstrakterna
närmast gränsen mot Kalmar län; 80,ss km2,
1,094 inv. (1955). 777 har åker. Tätort:
Kvills-fors (550 inv. 1951). Nya kyrkan uppf. 1767,
gamla kyrkan 1559. Ingår i Alseda, Skede och
ö. pastorat i Växjö stift, ö. härads kontrakt.
Tillhör storkommunen Alseda.
Ökna, gods i Bogsta sn, Södermanlands län;
areal 693 har, varav 128 har åker. Slottet, av
reveterat trä i två våningar, är uppfört på
1600-talet. ö. donerades 1943 till Södermanlands
läns landsting att användas för
konvalescentvården inom länet. — På ö. uppförde
Södermanlands läns landsting 1947—48 en
lantmannaskola, ökna lantmannaskola.
Öknebo härad, i Södermanland, utgörande
sydvästligaste delen av Stockholms län,
huvudsakl. s. och s. v. om Södertälje, består av
kommunerna östertälje, med Igelsta
municipalsam-hälle, Tveta, Turinge, Vårdinge, överjärna med
Järna municipalsamhälle samt Ytterjärna. ö.
tillhör öknebo fögderi och Södertörns domsaga
(tingsställe: Stockholm).
Öl, se Maltdryckstillverkning.
Öland, landskap i Götaland och Sveriges näst
största ö, skild från smålandskusten genom
Kalmarsund (se karta vid Småland); 1,346,78 km2,
25,530 inv. (1955). Den långsmala öns längd
är 137 km och största bredd 16 km. ö. till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
