Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro - Örebro härad - Örebro kontrakt - Örebro-Kuriren - Örebro län - Örebro läns folkhögskolor - Örebro missionsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1,000 arb.), Avos ab. (150 arb.) och ab.
Johnson-verken (gr. 1947; 350 arb.;
konfektionspressar, hjälpmotorer för cyklar m. m.). Inom
konfektionsbranschen märkes Albin Rapp (170 arb.)
och inom livsmedelsbranschen ab. Örebro
kexfabrik (gr. 1896; 285 arb.), A. P. Kjellgrens
brödfabrik ab. (150 arb.), samt det genom sin
ålder märkliga Örebro bryggeri-ab. (gr. 1796,
bolag 1902). I Ö. finnas slutl. huvudkontoren
för Svenska skifferolje-ab. (1941) och Kraft-ab.
Gullspång-Munkfors (1906). Ö:s betydelse som
handelscentrum för Närkesslätten och länet i
sin helhet har under senare årtionden starkt
ökat, särsk. genom tillkomsten av kooperativa
företag, ss. Hakonbolaget, som har
distriktskontor och lager i staden, och Örebro läns lantmäns
centralförening. — Godshamnen vid Skebäck
vid Svartåns kanaliserade utflöde har ett djup
vid kajen av 2,5 m och står genom en sluss
(2,4 m) i förbindelse med stadens centrum;
dessutom har staden en 1942—44 anlagd oljehamn
vid Oset nära åmynningen. Staden har genom
Hjälmare kanal reguljära ångbåtsförbindelser
med Stockholm o. a. mälarhamnar, ombesörjda
av det 1849 gr. Örebro rederi ab. 2 km s. om
stadens centrum finnes kommunal flygplats,
invigd 1939. — Till Ö. äro förlagda kanslierna
för Västernärkes och Östernärkes domsagor
och tingsstället för den senare. Staden är vidare
garnisonsort för Livreg:s grenadjärer (I 3).
Bland skolor märkas Karolinska högre allm.
lärov., ett av Sveriges äldsta lärov., högre allm.
lärov. för flickor, högre tekniskt lärov.,
kommunal flickskola, kommunal praktisk realskola,
handelsgymnasium, yrkesskolor, central
verkstadsskola, förskoleseminarium och
dövstumsskola m. fl. Stadsbibl. i Ö. fungerar som länets
centralbibl. Bland offentliga inrättningar märkas
vidare rundradiostation, folkpark i Adolfsberg,
idrottsplatserna Eyravallen och Örnsro samt
motorstadion. Stadens sjukvårdsinrättningar
omfatta centrallasarett, länsepidemisjukhus,
Adolfsbergs konvalescenthem, N. och V. sjukhemmet,
samtliga sorterande under landstinget, samt V.
Marks sjukhus, en statlig anstalt för vuxna
vanartade sinnesslöa kvinnor (350 vårdplatser).
I staden utges de dagliga tidn. Nerikes
Allehanda, Nerikestidningen samt Örebro-Kuriren
och Örebro Dagblad. — Ö. består av följ. 4
församlingar, vilka bilda var sitt pastorat i Örebro
kontrakt av Strängnäs stift: Nikolai (12,33
km2; 24,465 inv. 1955), Olaus Petri (9,44
km2; 30,944 inv.), Längbro (66,78 km2;
9,850 inv.) och Almby (36,01 km2; 5,103 inv.);
Längbro församling bildades 1/1 1954 genom
sammanslagning av förutvarande församlingarna
Längbro, Ånsta och Eker. — Litt.: B. Forssell,
”Ö. och dess utveckling” (2 bd, 1912—16); ”Ö.”
(i ”Svenska stadsmonogr.”, 1945).
Örebro härad, i Örebro län, omfattar
socknarna Kil, Gräve, Tysslinge, Vintrosa, Täby,
Mosjö, Hovsta och Axberg samt församlingarna
Almby och Längbro (vari fr. o. m. 1954
inräknas Ånsta och Ekers församlingar) i Örebro
stad. Ö. tillhör (med undantag av den i Örebro
stad ingående delen) Örebro fögderi och
Östernärkes domsaga (tingsställe: Örebro).
Örebro kontrakt, i Strängnäs stift, omfattar
6 pastorat: Almby; Mosjö och Täby; Vintrosa
och Tysslinge; Längbro (vari ingå de 1/1 1954
indragna förs. Ånsta och Eker); Örebro Nikolai
förs.; Örebro Olaus Petri förs.
Örebro-Kuriren, socialdemokratisk tidning i
Örebro, uppsatt 1902, daglig sedan 1918. Red.
ha bl. a. varit Pär Axelsson (1907—10), Olof
Harald Åkerberg (1913—50), Gösta Johansson
(1950—54) och är sedan 1954 Lars Elis
Fagerström (f. 1910). Under Åkerbergs ledning blev
Ö. ett av de ledande socialdemokratiska organen.
Örebro län omfattar landskapet Närke, v.
Västmanland samt Karlskoga domsaga i
Värmland; 9,006,66 km2, 254,136 inv. (1955).
Residensstad: Örebro. Judiciellt indelas Ö. i 4
under Svea hovrätt lydande domsagor, vardera
utgörande 1 tingslag, näml, Östernärkes,
Västernärkes, Karlskoga samt Lindes och Nora
domsaga. Av de 6 städerna har endast Örebro egen
jurisdiktion, medan Kumla och Askersund lyda
under Västernärkes domsaga, Karlskoga under
Karlskoga domsaga samt Lindesberg och Nora
under Lindes och Nora domsaga.
Administrativt är länet delat i 6 fögderier, Örebro,
Hallsbergs, Kumla, Karlskoga, Nora och Lindes, med
12 landsfiskalsdistrikt. Utom de 6 städerna har
Ö. 6 köpingar, 22 egentliga landskommuner och
6 municipalsamhällen. I kyrkligt avseende
ingår länet i Strängnäs stift (Östernärkes
domsaga och Västernärkes domsaga utom Ervalla
och Nysunds församlingar), Västerås stift
(Lindes och Nora domsaga samt Ervalla församling)
och Karlstads stift (Karlskoga domsaga och
Nysunds församling); 64 församlingar äro
fördelade på 45 pastorat och 8 kontrakt: Örebro,
Askers, Glanshammars, Kumla, Edsbergs,
Fellingsbro, Nora och till mindre del Visnums
(endast Karlskoga, Degerfors och Nysund). — Ö.
utgör 1 landstingsområde och 1
hushållningssällskap samt bildar 1 valkrets såväl vid val till
F. K. (f. n. 5 riksdagsmän) som till A. K. (f. n.
8 riksdagsmän). Länet tillhör Örebro
inskrivningsområde (nr 3) inom 5:e militärområdet. —
Ö. har 19 provinsialläkardistrikt, 12
veterinärdistrikt och 15 apotek (jämte 6 filialapotek).
Länet tillhör Uppsala landsarkivdistrikt, Klotens,
Villingsbergs, Karlsdals, Örebro,
Skinnskattebergs och Laxå jämte del av Grönbo revir i
Bergslags skogsdistrikt samt ingår i Mell.
lotsdistriktet. Det indelas i 5 lantmäteridistrikt.
Länet är delat i 2 folkskoleinspektionsområden. —
Vid länsindelningen 1634 förenades Närke, v.
Västmanland och Värmland till Ö. 1642—48
utgjorde Nora, Lindes, Grythytte, Nya
Kopparbergs bergslager m. fl ett eget
landshövdingedöme. 1639 avskildes Värmland men
återförenades med Ö. 1654. Först 1779 avskildes det ånyo
och fick Ö. i stort sett sina nuv. gränser.
Örebro läns folkhögskolor äro belägna i
Sköllersta (Kävesta folkhögsk., gr. 1873),
Karlskoga (gr. 1912) och Fellingsbro (gr. 1915).
Örebro missionsförening bildades 1892 med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
