Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ / 965-966 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östersund - Östersunds kontrakt - Östersyssels domsaga - Östertälje - Österunda - Östervallskog - Östervåla - Österåker (Roslagen) - Österåker (Södermanlands län) - Österåsens sanatorium - Östfold fylke - Östgoter, austrogoter, ostrogoter, greutungar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

art.-reg. (A 4) samt säte för N. flygbasområdets
(Flybo N) chef, 2:a militärbefälstaben (2:a
milo) och Ö:s försvarsområdes (Fo 22) stab. I Ö.
finnas länslasarett, epidemisjukhus,
länssanatorium (Solliden), flera Statens järnvägars
sektionsförvaltningar, tullkammare och
fångvårdsanstalt. Jämtlands n., ö. och v. domsagor ha sin
tingsplats i Ö. Bland kulturella m. fl.
inrättningar märkas landsarkiv, ett av landets äldsta
(i byggnad från 1930), rundradiostation, högre
allmänt lärov., kommunal flickskola, praktisk
realskola, kommunala skolor för
yrkesundervisning och central verkstadsskola; travbana. I
staden utges de dagliga tidn. Östersunds-Posten,
Länstidningen och Jämtlands Tidning. 1951 hade
Ö. 54 fabriksindustrier med sammanlagt 1,082
arbetare, bl. a. en av Statens järnvägars
huvudverkstäder för lokomotivreparationer, Jämtlands
läns mejeriförenings mejeri och smältostfabrik
samt Jämtlands slakteriförenings slakteri.
Östersunds förs. bildar ett pastorat i Östersunds
kontrakt av Härnösands stift. — Litt.: ”Ö:s
historia”, utg. av J. Bromé (2 bd, 1936;
behandlar tiden 1786—1936).

Östersunds kontrakt, i Härnösands stift,
omfattar 6 pastorat: Revsund, Sundsjö och Bodsjö;
Brunflo, Marieby och Lockne; Östersund; Näs
och Hackås; Sunne och Norderö; Frösö.

Östersysslets domsaga, under Svea hovrätt,
i Värmlands län, omfattar ett tingslag med
tingsställen i Kristinehamn (tillika domsagans kansli)
och Filipstad.

Östertälje, sn i Stockholms län, Öknebo hd,
på Södertörnshalvön, närmast ö. om Södertälje;
25,30 km², 1,532 inv. (1955). Småkuperad skogs-
och jordbruksbygd. 616 har åker. Egendom:
Hall (med fångvårdsanstalt). Vid Ö. station
Igelsta (605 inv. 1954) municipalsamhälle
1924—1/1 1953. Ingår i Södertälje, Ö. och Tveta
pastorat i Strängnäs stift, Södertälje kontr. Utgör
tills. m. Tveta storkommunen Östertälje;
70,73 km², 2,569 inv. (1955); i Södertälje
domsaga.

Österunda, sn i Västmanlands läns
Upplandsdel, Torstuna hd, n. om Enköping; 55,10 km²,
480 inv. (1955). 1,532 har åker. Kyrkan urspr.
medeltida. Ingår i Torstuna, Ö., Härnevi och
Nysätra pastorat i Ärkestiftet, Fjärdhundra
kontrakt. Tillhör storkommunen Fjärdhundra.

Östervallskog, sn i Värmlands län, Nordmarks
hd, vid norska gränsen; 149,07 km², 951 inv.
(1955). Sjörik skogs- och bergstrakt, bebyggd
främst kring sjön Östen (112 m ö. h.). 768 har
åker. Kyrkan, av trä, från 1868. Ingår i
Töcksmarks, Ö:s och V. Fågelviks pastorat i
Karlstads stift, Nordmarks kontrakt. Tillhör
storkommunen Töcksmark.

Östervåla, sn i Västmanlands läns
Upplandsdel, Våla hd, n. v. om sjön Tämnaren; 253,34
km², 3,288 inv. (1955). Bygd främst utmed
Tämnaren, f. ö. mest skog. 5,575 har åker.
Egendom: Aspnäs (med f. d. gårdskapell, från 1357).
Medeltidskyrka, ombyggd 1806—17. Pastorat i
Ärkestiftet, Fjärdhundra n. kontrakt. Utgör
tills. m. Harbo storkommunen Östervåla;
385,76 km², 4,565 inv. (1955); i Västmanlands ö.
domsaga.

Österåker, sn på Stockholms läns
Upplandskust (Roslagen), i Åkers skeppslag, n. om
Vaxholm; 143,24 km², 3,646 inv. (1955). Sjörik
skogstrakt med bebyggda dalslätter. 2,367 har
åker. Flera villa- och sportstuguområden, bl. a.
på Resarön samt vid Margrethelund, där bl. a.
Österskär uppvuxit sedan 1904. Huvudort i
Ö. är Åkersberga (med Österskär 1,197
inv. 1955). Enhetsskola. I Åkers-Runö ligger
Landsorganisationens skola Runö (öppnad 1952).
Egendomar: Margrethelund, Smedby, Tuna m. fl.
Kyrkan är delvis medeltida. Pastorat i
Ärkestiftet, Roslags ö. kontrakt. Utgör tills. m. Östra
Ryd storkommunen Österåker; 217,87 km²,
4,312 inv. (1955); i S. Roslags domsaga.

Österåker, sn i Södermanlands län, Oppunda
hd, vid Hjälmaren och Öljaren; 65,75 km², 1,170
inv. (1955). Bergs- och skogstrakt i v. 1,950
har åker. Kalkstensbrott. Egendom: Forsby.
Kyrkan är urspr. från 1100-talet. Pastorat i
Strängnäs stift, Oppunda kontr. Tillhör
storkommunen Julita. — Litt.: B. Berthelson, ”Ö:s
kyrka” (1943).

Österåsens sanatorium i Resele kommun i
Ångermanland, i en skogrik och vacker trakt
vid Faxälvens sammanflöde med
Ångermanälven. 128 platser.

Östfold fylke [-fål], till 1919
Smaalenenes amt, det sydöstligaste och näst minsta i
Norge, kring Glommas nedersta lopp, mellan
Oslofjordens yttre del och gränsen mot Sverige;
4,179,78 km², 185,419 inv. (1950).

Östgoter, austrogoter, ostrogoter,
greutungar, benämning på den del av
goterna, vilken under tiden för västgöternas
framryckning mot Donau kvarblev i Ryssland. Här
skola de under den sagoberömde konung
Ermanrik ha grundat en verklig stormakt omkr.
350; vid hunnernas framryckning gåvo en del
ö. sig under dessas välde, en annan del tågade i
västgöternas fotspår mot Balkan 376. Under de
närmast följ. årtiondena följde olika östgotiska
krigståg mot den antika världen, främst
Radagais’ stora men misslyckade försök att 404 från
n. infalla i Italien, varjämte en stark invandring
av ö. ägde rum (alltifrån 375) till det
östromerska riket, där de togo tjänst som soldater.
En stor mängd ö. från landet utanför den
romerska riksgränsen erhöllo 453 som kejsarens
foederati Pannonien, där de styrdes av egna
kungar av amalernas dynasti, vilka togo livlig del
i de pågående inre stridigheterna inom
romarriket. Under sin konung Teoderik den
store tågade en till stor del av ö. bestående
romersk här till Italien, där Odovakar
besegrades. Teoderik blev herre i Italien, de mestadels
av ö. bestående soldaterna i hans armé blevo
herrar i landet. Man talar därför om ett ö:s
rike i Italien, vilket under Teoderiks regering
utvidgades utöver Italiens gränser och blev den
ledande germansk-romerska stormakten. Efter
Teoderiks död miste det östgotiska riket snabbt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>