Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Skidor och skidlöpning samt skidans historia och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
SKIDOR OCH SKIDLÖPNING.
tämda, flygande drakars tillvaro i Indien oeh yttrar, att det,
nog kan förefalla oss underligt att höra talas om sådana djur;,
men det ges dock hos oss själfva förhållanden, som för folk
i andra land kunna synas ännu underligare, och han yttrar*:
»Men som ett större under skall förefalla hvad som
berättas om de män, som kunna tämja ett trästvcke eller
’ ti v
en spjäla så, att den man, som icke är snabbare i foten än
andra, när han endast har skor på fötterna eller är barfotad,.
— att han, så snart han binder? eller 8 alnar** långa spjälor
under sina fötter, öfvervinner fågeln i flykt, eller de snabbaste
hundar i lopp, eller renen, hvilken dock springer dubbelt så
fort som en hjort; ty det finns ett stort antal män, som
kunna begagna sina skidor så väl, att de i ett rännande
kunna med sitt spjut träffa 9 renar och sedermera änne
flere. Detta skall nu förefalla underligt, orimligt och otroligt
i de länder, där man icke vet, med hvilken list eller konst
spjälor kunna tämjas till så stor snabbhet, att uppe på fjällen
intet som följer jorden kan undgå den mans lopp och
snabbhet, som har spjälor på sina fötter. Men så snart han tar af
sig spjälorna, då är han ej snabbare än andra män. Men
på andra ställen, där folk ej är vant vid dylikt, där skall
svårligen finnas någon så rask man, att han icke mister all
sin raskhet, när dylika trästycken bindas vid hans fötter.
Nu känna vi förvisso dessa saker och ha strax på vintern r
när det är snö, tillfälle att se tillräckligt af de män, som
kunna den listen eller konsten.»
* Professor Gustav Storm i Kristiania har välvilligt öfversatt det
här återgifna stället (Kongespeilet, Kristianiaupplagan, s. 19—20).
Kongespeilet skrefs omkring 1250 af en norrman i den nordliga
Nam-dalen antingen på Vigten eller Nærö. (Se Arkiv for nordisk filologi,
I. 205-209.)
** Enligt professor Storm begagnas öfverallt i Kongespeilet aln i
stället för fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
