- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
82

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Ur Agas historia. Gustaf Dalén som uppfinnare, av Gunnar Ehn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AGA

dock tydligt, att den öppna lågan ej kunde
användas för fyrar med stora ljusstyrkor, och
icke heller kunde den anses till fyllest, där man
önskade en god inomhusbelysning, t. ex. i
järnvägsvagnar och ombord på mindre båtar, där
vid denna tidpunkt ännu icke elektrisk
belysning var införd.

Redan förut fanns glödnätsbelysning för
dylika ändamål, varvid man begagnade sig av
in-jektorbrännare för gasens blandning med luft.
En dylik brännare ger dock ej bästa möjliga
resultat med avseende på ljusekonomi, och den
kan endast med svårighet användas för
klippljus. Dalén kom därför på den tanken, att gas
och luft borde blandas på förhand i de
teoretiskt rätta proportionerna, så att högsta
möjliga temperatur kunde uppnås, då ju ett
glödnäts glans är beroende på dess temperatur. En
dylik gas-luftblandning borde sedan kunna
behandlas som den rena acetylenen i fråga om
distribution till brännaren, d. v. s. man skulle
kunna använda den för fast ljus eller klippljus
efter behag.

För att åstadkomma en dylik blandning av
luft och acetylen begagnade Dalén en kammare,
upptill sluten med en lädermembran och
försedd med in- och utloppsventiler, vilka
påverkades av rörelsen hos membranen, så att
denna i överläge stängde inloppsventilen och
öppnade utloppet och i underläge påverkade
ventilerna i motsatt riktning, alldeles som i
klippapparaten. Membranens slaglängd var dock
betydligt längre än i den sistnämnda och
ventilernas konstruktion annorlunda. Den
ifrågavarande membranen påverkade i sin tur en
annan fjäderbelastad membran, vars diameter
valdes i förhållande till den förstnämnda mindre
membranen så, att den rätta proportionen
luft-acetylen skulle erhållas. Den större
membranen tillslöt i sin tur en större kammare,
försedd med in- och utloppsventil. Då acetylenen
under visst tryck insläpptes i den mindre
kammaren, lyftes såväl dennas som den stora kam-

marens membran, varvid luft insögs genom
den senares inloppsventil. Så snart den mindre
membranen nått sitt överläge, öppnades dess
utloppsventil, och den fjäderbelastade större
membranen tryckte ut acetylenen i den stora
kammaren, där den blandades med den nyss
insugna luften och utsläpptes till ett
tryckut-j ämnande kärl. Från detta gick den sålunda
teoretiskt riktiga blandningen till brännaren.
Då förloppet oupphörligt upprepades, fingo
membranerna således en ständigt upp- och
nedgående rörelse, vilken, som vi skola se i det
följande, Dalén utnyttjade även för annat
ändamål. Apparaten fick namnet Dalénblandare
och blandningen luft-acetylen namnet
Dalén-gas.

Då blandningen luft-acetylen är explosiv,
måste brännaren konstrueras så, att »bakslag»,
d. v. s. tändning bakåt genom brännaren,
förhindrades. Detta löstes på så sätt, att gasen
fick passera genom mycket smala slitsar i
brännaren.

Det skulle ju dock kunna tänkas, att en
brännare bleve skadad, så att lågan skulle
kunna »slå tillbaka», och det gällde då att
hindra den från att antända den explosiva
blandningen i biandaren. För ändamålet
införde Dalén ett lager av blyhagel, placerade i
en knäböjd kammare, genom vilken gasen till
brännaren strömmade. Ovanpå blyhaglen
placerades metalltrådsnät, som tillsammans med
blyhaglen hindrade lågans fortplantning. Om
nu gasen i röret till brännaren antändes,
stannade lågan vid näten och smälte blyhaglen,
varigenom bildades ett »lås» av smält bly, som
dels hindrade gasens vidare framströmning, dels
ock hindrade en tryckvåg att fortplantas till
biandaren. Anordningen fick benämningen
smältlås.

Gasaccumulators fabrikat hade nu alltmer
funnit väg ut på världsmarknaden, och snart
började exporten bli av sådan betydelse, att
den krävde verksamhetens utvidgande. För

82

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free