- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
360

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1938 - Sin-kiang. En centralasiatisk brännpunkt för storpolitiska maktintressen, av Sven Hedin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SIN-Kl ANG

gansk styrka i Nya staden, Han-cheng, där det
kinesiska citadellet är beläget.

Sedan Ma Chung-yin, såsom redan är nämnt,
på våren 1934 blivit slagen, drog han mot
Kaschgar, där han befriade den dunganska
garnisonen, nedslog den turkiska regimen och
själv övertog regeringsmakten.

Dunganväldet i Kaschgar blev dock icke
långvarigt. I juli 1934 trängde provinstrupperna,
bestående av en kombinerad styrka av ryssar,
manchuer, turkar och mongoler, fram till
Kaschgar och drevo bort dunganerna, vilka
utan strid drogo sig tillbaka till Jarkand-darja
och Chotan. Till allmän överraskning flydde
Ma Chung-yin efter överenskommelse med
ryske generalkonsuln till ryska Turkestan, där
han och hans eskort av 120 man avväpnades.
Ryktet förmälde, att han blivit förd till
Tasjkent och därifrån till Moskva. Sedan insveptes
Stora hästens öde i en ogenomtränglig tystnad.
Enligt en version skulle oenighet ha rått mellan
honom och Ma Ho-san, vilken ogillat hans
uppbrott till Ryssland och ansett, att han, såsom
ansvarig till invasionen, borde ha stannat hos
sina trupper. Befälet övertogs nu av Ma Ho-san.

År 1935 ägde inga aktiva fientligheter rum
mellan dunganer och kineser, och Sin-kiang
förblev relativt lugnt under sin militäre
generalguvernör Sheng Shih-tsai, som då rådde
över hela provinsen med undantag av dess
södra del mellan Jarkand-darja och Tscharchlik
ej långt från Lop-nor. Engelsmännen ansågo
därför tidpunkten lämplig att sända en
diplomatisk mission till Urumtsi för att underhandla
om gränsförhållandena mellan Indien och
Sin-kiang under dess nya regim. Framför allt
gällde det den indiska handeln, reglerandet av
indiska köpmäns vistelse i Östturkestan, fred
och trygghet på Indiens nordvästra gräns samt
den brittiska handelsförbindelsen mellan Kinas
kust och Sin-kiang. Sedan 1890 hade Brittiska
Indien i Sin-kiang representerats av en
generalkonsul i Kaschgar. Denne fick order att

möta sir Eric Teichman i Urumtsi. Efter sina
underhandlingar med Sheng Shih-tsai skulle
båda återvända till Kaschgar och Teichman
därifrån fortsätta till Indien.

Teichman fann förhållandet mellan Urumtsi
och Nanking lika kyligt som vi år 1934.
Teoretiskt lydde provinsen under centralregeringen
i Nanking, men i praktiken var den autonom,
vilket är det vanliga i Kinas periferiska och
fjärran belägna provinser. Efter marskalk
Yangs död hade Sin-kiangs
självständighetssträvande blivit alltmera framträdande. Från
egentliga Kina är Sin-kiang skilt genom
oerhörda ökenvidder, och det är därför en
konsekvens av det geografiska läget, att provinsen
vänder ryggen åt Kina men öppnar sin famn
åt den ryska grannen, av vilken den i
ekonomiskt hänseende är beroende. Även den
omständigheten, att folk av samma ras och språk
äro bosatta på ömse sidor om rysk-kinesiska
gränsen, bereder jordmånen för ett politiskt
närmande. Sheng Shih-tsai sade också öppet
åt Teichman, att han under kampen mot Ma
Chung-yin icke fått minsta hjälp från
Nanking men däremot frikostigt understöd från
Ryssland.

Mellan 1932 och 1937 hade Kaschgar och
dess omnejd haft hårda prövningar att utstå,
och de svenska missionärerna med sina skolor
och sjukhus svävade nästan ständigt i den
största fara. Då Teichman i slutet av 1935
nådde Kaschgar, låg makten nominellt i
händerna på ett från Urumtsi skarpt kontrollerat
triumvirat, bestående av general Liu Pin, som
1934 kommit till Urumtsi med den här, vilken
blivit slagen av japanerna i Manchuriet, den
svage Hsü Lien och Mahmud, en äldre
köpman från Turfan.

Den ryske generalkonsuln Terkulov var en
synnerligen mäktig och inflytelserik man. Den
engelske generalkonsuln skänkte efter bästa
förmåga Kina sitt stöd och bekämpade det
ryska inflytandet. Teichman tror, att det ryska

360

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free