Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1938 - Gustaf V:s regering. En epok av djupgående politiska nydaningar, av Edvard Thermænius - Kiplings Indien. Verkligheten bakom dikten, av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KlPLIN G
tiden kräver. Men detta är icke nog och ej
ens det förnämsta. Genom sin lojalitet, sitt
lugn, sin sakkunskap har Gustaf V på ett snart
sagt idealiskt sätt fullgjort vad man må kalla
den inre tjänsten, de för allmänheten osynliga
uppgifter, som tillkomma en parlamentarisk
monark. Härvid har han icke skadats, tvärtom
utan tvivel haft ett stöd i sitt ur doktrinär
parlamentarisk synpunkt något tvivelaktiga
föregående. Ty vad han därunder ådagalade var
ansvarskänsla och mod. Dessa städse
aktningsvärda egenskaper, i förening med den
psykologiskt aldrig helt verkningslösa
omständigheten, att förhållandena gåvo honom rätt, har
förlänat honom en pondus, som tiden icke
förminskat. Edvard Therviænius.
KIPLINGS INDIEN.
VERKLIGHETEN BAKOM DIKTEN.
Rudyard Kiplings död •— han avled något
mera än 70 år gammal i januari 1936 —
framkallade en hel del litteratur om honom,
bestående dels av essäer och kritiska
värdesättningar, dels också av personliga minnen. Denna
litteratur har för övrigt ännu icke upphört att
utökas med nya nummer. Kipling har dessutom
numera kommit i åtnjutande av hedern att
göras till medelpunkt för ett litterärt sällskap,
Kipling Society, som tagit till uppgift att vårda
hans minne genom studier och föredrag om
hans personlighet och verk. Han kommer
sålunda upp i linje med Chaucer, Shakespeare
och Robert Browning, vilka alla tre ha sina
sällskap, och tar försteget framför exempelvis
Swift, Defoe och Byron, som ännu icke
befunnits värdiga denna ära. Alldeles utan en
viss känsla av bitterhet kunna väl våra dagars
engelsmän knappast läsa Kiplings
imperalis-tiskt besjälade verk, ty den internationella
situationen ter sig för Englands vidkommande
i närvarande stund onekligen något annorlunda,
än då han nedskrev de berömda raderna i
balladen »The Widow at Windsor»:
»Hands off of the sons of the Widow,
Hands off of the goods in her shop,
For the Kings must come down and the
Emperors frown,
When the Widow at Windsor says ’Stop!’»
(Rör inte vid Änkans gossar,
Rör ej vad i bo’n hon lagt opp.
För på tå måste kungar och kejsare stå,
När Änkan i Windsor sagt stopp!)
Den självrannsakan, som minnet av Kipling
bör framkalla, kanske kommer att spela sin
roll i den strävan mot inre förnyelse och
planmässig kraftkoncentration, som kännetecknar
den senaste tidens utveckling i England.
För de flesta engelska läsare och säkerligen
för alla icke-engelska är Kiplings författar-
Rudyard Kipling. Efter en teckning
av B. Irvine Bately.
453
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
