Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Organisationer till skydd för auktorsrätten. Kongress i Stockholm av författar- och kompositörskonfederationen, av Eric Westberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AU KTORSRÄTT
nisationen för tillvaratagandet av
upphovsmännens rätt till mekaniskt mångfaldigande
Stil (Föreningen Svenska Tonsättares
Internationella Licensbyrå) bildades 1927. Någon
organisation för bevakandet av att
upphovsmännens rätt till sceniskt framförande av
dramatiskt och musikdramatiskt verk icke trädes
för nära finnes ej i Sverige. Motsvarande
organisationer i Danmark, Norge och Finland äro
av senare datum.
Är 1926 sammanslöto sig de flesta av dessa
olika organisationer till en Confédération
Internationale des Sociétés d’Auteurs et
Com-positeurs, vilken varje år avhållit en kongress
för att behandla organisatoriska, ekonomiska,
juridiska och liknande frågor.
Konfederationen består för närvarande av 52 organisationer,
representerande 29 stater. Kongresserna ha
hållits i Berlin, Budapest, Köpenhamn, London,
Madrid, Paris, Rom, Sevilla, Warszawa och
Wien. 1938 års kongress, som är den trettonde
i ordningen, är förlagd till Stockholm.
Konfederationen är uppdelad i fyra
federationer, som representera fyra skilda
intresseområden eller auktorsbefogenheter. Den första
federationen innesluter de organisationer, som
ha till uppgift att tillvarataga upphovsmännens
»grands droits», d. v. s. rättigheterna till
dramatiska och musikdramatiska verk. Den andra
federationen består av de organisationer, som
nyttiggöra upphovsmännens »petits droits»,
d. v. s. utföranderättigheterna. Till denna
federation hör den svenska Stim. Den tredje
federationen bildas av de organisationer, som
tillvarataga upphovsmännens intressen
gentemot den »mekaniska» industrien
(grammofon-och tonfilmproducenterna) och som följaktligen
nyttiggöra upphovsmännens rätt till
mångfaldigande av verken genom överförande »på
mekaniskt tal- eller musikinstrument eller på
vals, platta, band eller annan till dylikt
instrument hörande inrättning». Den fjärde
federationen heter Fédération des Sociétés de Gens
de Lettres och innesluter de organisationer,
som bevaka skriftställarnas och novellisternas
rättigheter. Dessutom finnas inom
konfederationen ett flertal permanenta kommissioner,
som handlägga ärenden av olika art.
Konfederationens arbete följes intimt av
delegerade för folkförbundets
generalsekretariat, Internationella samfundet för andligt
samarbete och Internationella byrån för skydd av
litterära och konstnärliga verk.
Vid den senaste konferensen för revidering
av Bernkonventionen — 1928 i Rom — hade
icke auktorsrättsfrågorna i samband med
ton-filmen, radion och de mekaniska instrumenten
fått sådan aktualitet, att de slutgiltigt kunde
lösas. Man räknade med att ny konferens
relativt snart skulle kunna hållas, varvid ökad
insikt i de speciella frågorna skulle ha vunnits.
Konferensen i Rom uttalade dock vissa
önskemål, som sedermera skulle upptagas till
behandling. Dessa önskemål gällde skydd för
den personliga rätten efter författarens eller
konstnärens död, skydd för lånerätten,
konstnärens del i inkomsten vid senare offentlig
försäljning av originalverket, skydd för
utövande konstnärers rättigheter, åvägabringande
av enhetlighet mellan Bernkonventionens och
den s. k. Habanakonventionens bestämmelser.
(Den senare konventionen gäller för vissa
mellan- och sydamerikanska stater.) Belgiska
staten åtog sig organisationen av den nya
konferensen, och man beslöt, att denna skulle
äga rum i Bryssel år 1935. Förslag till
revidering av 1928 års Romakt utarbetades
också, och Confédération Internationale des
Sociétés dÄuteurs et Compositeurs erhöll
förslaget på remiss. De oroliga politiska
förhållandena ha emellertid medfört, att
konferensen i Bryssel uppskjutits år efter år. Dock
har konfederationen noga följt utvecklingen
på de olika exploateringsområdena och vid
kongresserna ingående diskuterat lagförslagen
i belysning av dessas utveckling. Även kon-
479
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
