Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Blodgivarecentraler. Blodtransfusionen organiseras, av Erik Sköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLODGIVARECENTRALER
BLODGIVARECENTRALER.
BLODTRANSFUSIONEN
ORGANISERAS.
Nobelpristagaren Karl Landsteiners upptäckt
av blodgrupperna 1901 inledde en ny era i
blodtransfusionens historia. Blodtransfusion.
överföring av blod från en varelse till en annan,
hade visserligen långt tidigare försiggått under
olika former. Under antikens dagar ansåg man
blodet vara det livgivande fluidet framför
andra. Man drack offerdjurens och jaktbytets
blod i föryngringssyfte, krigaren trodde, att
han kunde tillägna sig den dödade fiendens
mod och styrka genom att dricka hans blod.
I många av medeltidens hälsobringande
mixturer ingick blod som beståndsdel. På 1500-talet
framfördes tanken att direkt överföra blod från
åder till åder, men på grund av de oklara
föreställningarna om blodomloppet stannade det
vid blotta spekulationer. Sedan engelsmannen
Harvey 1628 på ett glänsande sätt utrett
blodcirkulationen, började man omsätta tanken i
djurförsök, och 1667 kunde fransmännen Denis
och Emmerets för första gången i läkekonstens
historia överföra blod från får till människa.
Metoden väckte entusiasm. Åderlåtningen, sorn
på den tiden användes mot alla upptänkliga
sjukdomar, hade fått ett välkommet
komplement. Man tappade av en del av patientens
sjuka blod och fyllde på friskt fårblod. En del
sådana blodöverföringar fingo emellertid en
Direkt blodtransfusion från lamm med samtidig
åderlåtning (1672).
William Harvey.
olycklig utgång. I överensstämmelse med tidens
uppfattning, att kroppsvätskorna voro bärare
av de psykiska egenskaperna, trodde man även,
att fårblodet kunde ge anledning till melankoli
hos mottagaren.
Under 1800-talet förbättrades metoderna för
blodtransfusion, och den började användas i
stor utsträckning. Under fransk-tyska kriget
1870—71 medfördes får t. o. m. i fält, så att
blodöverföring skulle kunna ske redan på
slagfältet — förblödning var ju den vanligaste
dödsorsaken i krig. Mer och mer började man nu
också göra transfusion från människa till
människa. Ibland förekommo dock härvid
allvarliga tillbud av chocktillstånd och t. o. m.
dödsfall, som man inte kunde förklara.
Landsteiner visade, att normalt serum vid
blandning med röda blodkroppar från en annan
person i vissa fall kunde ge anledning till
sam-manklumpning av dessa, ett fenomen, som
487
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
