- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
506

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1938 - Den nya gruvlagen, av K. Sidenvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRUVLAGEN

DEN NYA GRUVLAGEN.

När innevarande års riksdag antog Kungl.
Maj:ts förslag till gruvlag med de ändringar,
som första lagutskottet förordat med anledning
av i riksdagen väckta motioner, uppnåddes en
lösning av ett lagstiftningsproblem, som under
årtionden sysselsatt statsmakterna och
intresserade parter, utan att behandlingen resulterat
i annat än en del detaljändringar och vissa
rent provisoriska bestämmelser.

De nu gällande reglerna för tillgodogörande
av mineralfyndigheter återfinnas i gruvstadgan
den 16 maj 1884, under det att bearbetandet
av stenkols-, salt-, olje- och gasfyndigheter
regleras av lagen den 28 maj 1886 angående
stenkolsfyndigheter m. m., vilken lag icke
be-röres av den nu beslutade gruvlagen.

Det dröjde icke länge efter gruvstadgans
utfärdande, innan röster höjdes för ändringar
i densamma, i första hand åsyftande att åt det
allmänna trygga åtminstone en del av de
vinster, som eljest skulle tillkomma enskilda vid
malmförekomsters tillgodogörande. Det
framhölls även, att malmtillgångarna borde
utnyttjas med hänsyn till den inhemska
järntillverkningens framtida behov och under
beaktande av kommande generationers
berättigade anspråk på att bli delaktiga i nämnda
tillgångar.

De viktigaste ändringar, som i dessa
hänseenden vidtagits, äro följande. Genom lag
den 20 okt. 1899 tillerkändes kronan
jordägarandel på odisponerad kronojord, och 1902
förbjöds inmutning på odisponerad kronojord i
Norrbottens län, vilket förbud 1907
utsträcktes jämväl till Västerbottens och Jämtlands län
och sedan — med vissa undantag under åren
1918—26 — varit gällande, från 1926 med den
modifikationen, att Kungl. Maj:t kunnat för
särskilt fall giva tillstånd till inmutning. Till
tryggande av statliga intressen genomfördes år
1910 den lagändringen, att inmutning förbjöds

på sådan kronojord, som genom beslut av
konung och riksdag förklarats skola utgöra
statsgruvfält.

Den nya gruvlagen bygger liksom
gruvstadgan på inmutningssystemet, d. v. s. varje
svensk man äger förvärva inmutningsrätt, om
han blott fullgör därför uppställda formella
villkor.

Bland de malmer och mineral, som kunna
inmutas, ha i den nya lagen upptagits
vanadin-malm samt apatit och magnesit, vilka båda
mineral tidigare endast kunnat inmutas på
odisponerad kronojord. Inmutningsområdet
har givits dubbelt så stor radie som förut (200
meter mot 100), varigenom ytan blir fyra
gånger så stor. Detsamma gäller även för
ut-målet, som kan utläggas till att omfatta 16
hektar.

Kungörelseförfarandet har genomgående
ändrats så, att i stället för uppläsning i kyrkan
kungörandet skall ske genom införande av
meddelande i allmänna tidningarna och tidning
i orten. Detta kungörande ombesörjes av
bergmästaren på sökandens bekostnad. Såväl
härigenom som genom uteslutande av åtskilliga
andra av gruvstadgans föreskrifter, vilka vid
underlåtenhet att i rätt tid fullgöra dem kunde
medföra inmutningsrättens förlust, blir rätten
till gruva betydligt klarare, och många
tvistig-heter kunna undvikas. I liknande syfte ha
bestämmelserna om försvarsarbete borttagits och
ersatts med bestämmelsen om en årlig
för-svarsavgift, som skall för varje utmål, oavsett
om arbete bedrives inom detsamma eller icke,
utgå med 10 kronor för varje hektar eller
överskjutande del av hektar av utmålets areal.

De nu nämnda förändringarna kunna anses
vara av övervägande teknisk natur, under det
att frågan om jordägarens ställning och
rättigheter fått politisk anstrykning. Enligt
gruvstadgan hade jordägaren rätt att till hälften
med inmutaren deltaga i gruvarbetet och den
därav fallande vinsten. I den nya gruvlagen

506

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free