- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
228

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1939 - Var låg Golgata? Är klippavsatsen i Den heliga gravens kyrka historisk? av Anton Fridrichsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GOLGATA

När Helena kom till Jerusalem år 326 för att
söka de heliga platserna, hade man alltså genast
klart för sig var hon skulle leta efter Golgata
och Jesu grav: under det romerska
Venustemp-let, där också verkligen en klippgrav och en
klippa kommo i dagen. Vad skola vi tro om det
historiska värdet av dessa lokaliteter?

Det bör då genast betonas, att den enda plats,
som verkligen har något historiskt anspråk på
att vara Golgata, är den klippa, som Helena lät
frilägga och som Konstantin infattade i sin
praktbasilika, den klippa, som nu finns i Den
heliga gravens kyrka. Visserligen existerar det
ett annat »Golgata», som många anse vara det
rätta, den s. k. Gordons huvudskalleplats, men
denna åsikt har intet fog för sig. Ett stycke norr
om den nuvarande Damaskusporten, utanför
stadsmuren, ligger en kulle, som, sedd från
muren, erbjuder en viss likhet med ett kranium.
När den berömde general Gordon år 1883
besökte Jerusalem, där han ständigt befann sig
i ett tillstånd av religiös extas, fick han den
övertygelsen, att denna kulle var det verkliga
Golgata, och denna hans tro spred sig i vida
kretsar. I en trädgård strax intill ligger en
klippgrav, som identifierades med Jesu grav
(»The Garden Tomb», graven i örtagården,
Joh. 19: 41). En miss Hope köpte området år
1894, och massor av turister besöka årligen
platsen, där de för en dryg inträdesavgift få beskåda
graven och höra »bevisen» för att den är den
riktiga. Dessa bevis äro icke värda ett enda öre,
och det hela är, som så mycket i Heliga landet,
endast from affär.

När det gäller att besvara frågan var Golgata
låg måste man alltid utgå från det faktum, att
sedan 1600 år tillbaka har man sökt platsen på
den nuvarande Gravkyrkans område. Är icke
detta det riktiga Golgata, ha vi ingen möjlighei:
att utpeka någon annan plats, då det icke
existerar någon annan tradition, som vi kunna
hålla oss till. Vad Gravkyrkan beträffar, ha vi
en sådan tradition: den som ledde Helena, när

hon sökte Golgata och graven under det
romerska Venustemplet.

Detta var, som nämnts, år 326, alltså 300 år
efter Jesu död. Kunna vi nu med skäl antaga,
att vetandet om var Jesus korsfästes kan ha
hållit sig kvar i den kristna församlingen i
Jerusalem under de mellanliggande seklerna?
Därtill kommer ännu en annan fråga: Hur
förhåller sig den nuvarande Gravkyrkan till
Jerusalems topografi på Jesu tid?

Den första punkten ställer sig synnerligen
gynnsam för Gravkyrkans anspråk. Det är
nämligen ett faktum, att under alla dessa
mellanliggande 300 år fanns det kristna i Jerusalem,
som givetvis voro angelägna om att hålla reda
på orten för Jesu lidande och begravning. År
70 flydde den dåvarande kristna församlingen
(judekristna) i tid för att rädda sig undan den
allmänna förödelsen. Sedan återvände den, så
snart lugn inträdde. Svårare var katastrofen
år 135. Efter denna fingo ju inga judar — alltså
icke heller judekristna — vistas i Jerusalem.
Men då bildades där en hednakristen
församling, som säkert tog i arv de gamla traditionerna
rörande de heliga orterna. Det är ingen
anledning att betvivla, att vetandet om Golgatas läge
har nedärvts från apostlaförsamlingen till de
kristna, som levde i det hedniska Aelia
Capito-lina på Konstantins tid. Dessa visste nog var
man skulle gräva för att få fram Golgata och
Jesu grav.

Ett viktigt indicium är det hedniska tempel,
som på Konstantins tid låg, där Gravkyrkan nu
ligger. Det var ju ofta som man placerade
hedniska helgedomar på tidigare judiska eller
kristna kultplatser för att bringa dem i glömska
eller vanhelga dem.

Om nu dessa synpunkter tala för att erkänna
Golgatas äkthet, så lämnar oss topografien
tyvärr i sticket. Hela frågan står och faller ju med
problemet om Gravkyrkan ligger utanför eller
innanför gränsen för Jerusalems stadsområde,
sådan den gick på Jesu tid. Avrättningar skedde

228

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfm/1939/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free