Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1939 - Marlborough och hans tid. Churchills stora biografi över förfadern fullbordad, av Herman Brulin - Portolankartornas uppkomst. Ett svårlöst historisk-kartografiskt problem, av C. Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PORT o LAN K ART OR
Det kan förtjäna anmärkas, att Churchills
medarbetare vid arkivforskningarna,
historikern M. Ashley, i en nyss utkommen liten bok
»Marlborough» anmält avvikande mening på
mer än en punkt i fråga om deras
gemen-samme hjältes politiska och personliga
karaktär och ej minst med avseende på hans
förhållande till Stuartarna, varur han framför allt
utläser en önskan att hålla alla vägar fria.
Frågan måste nog tyvärr alltjämt anses stå öppen.
Man får nöja sig med det historiska faktum, att
Marlborough, när allt kom omkring, varken tog
franska pengar eller svek den protestantiska
regimen i England. Herman Brulin.
PORTOLANKARTORNAS
UPPKOMST.
ETT SVÅRLÖST
HISTORISK-KARTO-GRAFISKT PROBLEM.
Liksom vetenskaperna över huvud under
medeltiden var även kartografien underordnad
teologiska och filosofiska synpunkter. De
medeltida kartorna innehålla så gott som intet
konkret geografiskt vetande. De utgöras i
själva verket av grafiska sammanställningar av
uppgifter från bibeln samt kuriösa notiser från
de senlatinska skriftställarna, från Solinus,
Pomponius Mela, Isidorus av Sevilla m. fl., i
en kartform, som även om den ytterst stammar
från antiken, dock liksom allt annat antikt gods
under medeltiden förgrovats och schematiserats.
Så gott som alla medeltida kartor äro också
världskartor, mappae mundi. De få ansatserna till
specialkartor, t. ex. Matthaeus Parisiensis’ karta
över England, hade synbarligen ingen betydelse.
Vid sidan av dessa mappae mundi, vilkas
upphovsmän tillhöra vetenskapliga och teologiska
kretsar, uppträder nu helt plötsligt och
oförmedlat vid slutet av 1200-talet en grupp kartor
av diametralt motsatt natur, nämligen sjökort
över Medelhavet och angränsande delar av
Atlantiska oceanen. Dessa kartor ha ett rent
praktiskt syfte, att tjäna som ledning för de
sjöfarande, och upptaga därför endast kustlinjerna.
Inom denna trängre ram nå de emellertid
resultat, som fylla mycket höga anspråk och beteckna
ett stort framsteg, jämfört med den övriga
medeltida kartografien, i vissa hänseenden även i
jämförelse med den antika.
Den vanligaste benämningen på dessa kartor
är portolankartor eller blott
portola-ner. Denna sista form är visserligen mycket
vanlig men dock olämplig, eftersom portolan (it.
portolano) egentligen betyder
seglingsbeskrivning. En annan benämning, som dock ej längre
användes, är loxodromkartor, på grund
av det nätverk av riktningslinjer, som är
karakteristiskt för dessa kartor och som tidigare —
med orätt — uppfattades såsom loxodromer’.
Dessa riktningslinjer ha även givit upphov till
det tyska namnet Rumbenkarten
(vindriktningskartor). Slutligen finner man även
namnet kompasskartor, vilket icke heller är
särskilt lyckat, då det synes innebära, att deras
uppkomst vore knuten till införandet av
kompassen i nautikens tjänst, vilket är obevisat.
Den tidigaste daterade portolankarta, som
bevarats till vår tid, är utförd av Pietro
Ves-conte 1311. En odaterad portolanatlas, de s. k.
Carte pisane, i Bibliothéque Nationale i Paris,
dateras emellertid till slutet av 1200-talet. Vissa
forskare anse dem till och med betydligt äldre
(slutet av 1100-talet).
Dessa äldsta kartor äro av genuesiskt
ursprung, och under hela den följande tiden är
Italien det viktigaste ursprungslandet.
Dessutom uppträder redan under 1300-talet ett nytt
centrum för portolantillverkningen i Katalonien
och speciellt på Balearerna. Från och med
^ Med loxodrom förstås den kurva, som
uppkommer på en sfär, när meridianerna skäras under en
bestämd oföränderlig vinkel. Inom nautiken återger
loxodromen vägen för ett fartyg, som ständigt rör sig
i samma väderstreck.
392
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
