Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1939 - Jylländskt bondeliv under äldre järnåldern. Omläggning av jordbruket under inverkan av klimatförsämring, av Gudmund Hatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JYLLÄNDSK J ÄRN ÅLDER
på samma ställe. Vid mina utgrävningar av
järnåldersboplatser i Jylland har jag ofta
funnit flera husgrunder ovanpå varandra,
vittnande om att platsen varit bebodd under flera
generationer.
Klimatförändringen under den äldre
jäi-n-åldern tvang alltså de jylländska bönderna till
ett mera intensivt lantbruk och band dem
därigenom fastare vid jorden. Det kyligare och
fuktigare klimatet gjorde det vanskligare att
odla vete. Hirsen, som kommit in under
bronsåldern, försvann åter under den förromerska
järnåldern. Å andra sidan trivdes emellertid
korn och havre utmärkt; även andra
kulturväxter inkommo i landet. Lin odlades i Jylland
redan under förromersk järnålder. Fröna
användes som föda. Vi finna lin och korn
blandade i lerkärlens matrester. Linet var kanske
mera en olje- än en textilväxt. En annan
olje-växt, Camelina sativa, odlades redan under
bronsåldern och spelade en stor roll under äldre
järnåldern. Vidare odlades det mycket spärgel
under äldre järnåldern, särskilt i Västjylland.
Dessutom finna vi i lerkärlen ofta avtryck av
en färgväxt, vejde, som under romersk
järnålder odlades för den blå färgen. Under denna
tid, alltså århundradena närmast efter Kristi
födelse, var de jylländska böndernas kännedom
om kulturväxter knappast mycket mindre än
omkring år 1800. Korn var det allra viktigaste
sädesslaget, men det odlades även mycket
havre; vete odlades också, fast i mindre
omfattning. Rågen höll på att komma in. Vi finna
den som inblandning i kornet; kanske
uppträdde den att börja med som ett slags ogräs.
Det är märkligt att se hur ogräset tilltar
mellan stenåldern och järnåldern. Särskilt bli
olika arter av pilört allt vanligare. Man får
intrycket, att Jyllands åkrar bli allt
kalkfat-tigare. Vi ha intet bevis för att Jyllands
bönder förstodo konsten att märgla åkrarna.
Kanske användes ogräsfrö ibland som föda.- Detta
måste i varje fall antagas om vitmållan, Che-
nopodium album. I grimden till ett nedbränt
hus i en by från romersk järnålder, som jag
utgrävt i Fjand, söder om Nissum fjord, fann
jag på golvet bl. a. en hög av vitmållefrön. Man
vet, att sådana frön under nyare tid i Östeuropa
använts som människoföda. Fröna äro
näringsrika, innehålla fett och äggviteänmen men
verka säkerligen alltför starkt avförande för att
vara något behagligt näringsmedel.
Danmark har över 62 % av sin areal under
plogen. Kulturen har präglat nästan varje
kvadratkilometer. Men plogen har icke alltid kunnat
fasthålla sina erövringar. Odlade åkrar ha då
och då övergivits och återvänt till ett slags
naturtillstånd. Många av ödeåkrarna äro från
historisk tid, andra förhistoriska. Man kan skilja på
olika typer. Den intressantaste består av jämna
eller bassängformade fält, åtskilda genom låga,
breda vallar eller — på sluttande mark —• av
terrasskanter. Ofta växer det pors i dessa av
vallar inhägnade bassänger, därav uttrycket
»Porse-haver». Vid mina undersökningar har det
lyckats att datera några förekomster av forntida
åkrar till förromersk järnålder — med hjälp av
gravar, som ligga så, att de måste vara
någorlunda samtidiga med odlingen. I andra fall har
jag fimnit rester av förromerska lerkärl i de
högar av sten, som forntidens jordbrukare
avlägsnat från åkrarna, eller i själva de låga
vallar, som under odlingen bildats mellan
åkrarna. I två fall har jag lyckats påvisa själva
den boplats, varifrån åkrarna brukades. Nästan
alla dateringar falla inom den förromerska
perioden; i tre fall kan det bevisas, att de
fortsattes in i romersk järnålder. Inalles känner
man nu något över 100 förekomster av
ödeåkrar av denna typ från Jylland. Femton av
dessa ha genom fynd daterats till äldre
järnålder. De övriga äro odaterade, men ingen
sådan jylländsk åker är daterad till någon
tidigare eller senare period.
Vid genomskärning av åkervallarna kan man
få någon kunskap om de lokala naturförhållan-
464
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
