Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti-september 1939 - Vapen för kommuner och municipalsamhällen, av Harald Fleetwood - Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik, av Manne Siegbahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VET.-AKAD:S FYSIKINSTITUT
Ströms kommun anhöll i januari 1937, att
förslag till vapen för kommunen måtte
uppgöras. Efter företagen undersökning
påträffades ett äldre sockensigill, vilket dock endast
innehöll namnet »Ström». Då samhället är
skogs- och jordbruksbygd, föreslog ämbetet,
att vapnet borde upptaga en ström samt
symboler för skogs- och lantbruk, t. ex. en eller
flera granar och en plog. Typen för denna
senare togs från en medeltida kyrkmålning.
Ämbetets förslag godtogs av kommunen och
fastställdes av Kungl. Maj:t den 6 maj 1938
(bild 6).
Älvkarleby kommun begärde i september
1938 ämbetets medverkan för utarbetande av
förslag till vapen. Socknen har sedan äldre tid
använt bilden av en lax i sigill och även i
vapen. Den äldsta beskrivningen härpå
återfinnes i L. Salvius, »Beskrifning öfwer Sweriget»
(1741), där bilden angives vara »en lax,
simmande mot en strid ström». På grund härav
uppgjorde ämbetet förslag, i huvudsak
överensstämmande med den gamla bilden, och Kungl.
Maj: t fastställde vapnet den 27 jan. 1939
(bild 5). Harald Fleetwood.
VETENSKAPSAKADEMIENS
FORSKNINGSINSTITUT FÖR
EXPERIMENTELL FYSIK.
När Svenska Vetenskapsakademien åter
på sitt arbetsprogram upptagit
forskningsverksamhet inom den experimentella fysikens
område, sker detta i anknytning till gamla
traditioner under akademiens nu 200-åriga tillvaro.
Att denna sida av akademiens verksamhet åter
fått aktualitet har flera grunder, bland vilka
dock i främsta rummet bör nämnas den
synnerligen livliga och löftesrika utveckling, som
den fysiska vetenskapen för närvarande
uppvisar.
I ett hänseende har situationen inom den
fysiska forskningens domäner under senaste
åren väsentligt förändrats: den moderna
fysiken arbetar med tekniska och
instru-mentella hjälpmedel av helt annan art än
tidigare. För att numera med utsikt till
framgång kunna bedriva forskningsverksamhet
inom detta område av vetenskapen kräves
tillgång till en både dyrbar och omfattande
utrustning liksom även till arbetslokaler, som
speciellt inrättats för dessa syften.
Tack vare välvilligt stöd från statligt och
enskilt håll har Vetenskapsakademien nu till
sin disposition fått ett modernt utrustat
fysikaliskt forskningslaboratorium, avsett för arbeten
inom några av de mest aktuella områdena av
fysiken: atomfysik, strålningsfysik och
kärnfysik. För lekmannen kan det måhända synas,
som om detta innebure en stark begränsning
till några mycket subtila och
verklighetsfrämmande gebit. Detta är emellertid ingalunda
fallet. I själva verket stå dessa områden av
fysiken i en mycket intim kontakt med både
tekniska, biologiska och medicinska problem.
Förutom specialutrustningen äger det nya
forskningslaboratoriet även en väl utrustad
instrumentverkstad jämte snickarverkstad och
utrustning för slipning av optiskt glas.
Institutet bör därför kunna möta de skiftande krav,
som den fortgående experimentella
utvecklingen ställer.
Institutets allmänna planering.
Fysikaliska precisionsmätningar — och
dylika måste ständigt tillgripas, för att klarhet
skall vinnas i de empiriskt fastställbara
lag-bundenheterna — fordra stabila
laboratorieplatser med god temperaturkonstans och
skyddade för störningar av olika slag; mekaniska,
akustiska, elektriska etc. Dessa hänsyn ha
föranlett en uppdelning av institutet på olika
byggnadsdelar: en huvudbyggnad, såvitt
möjligt befriad från maskiner och andra experi-
571
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
