Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. November 1939 - En mykensk krukmakarverkstad. Utgrävd i Berbati i Argolis, av Åke Åkerström - Dokumentär film. Reportagefilmens historik och utveckling, av Gösta Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOKUMENT ÄR FILM
Att vi i Berbati ha att räkna med en mycket
omfattande krukmakarindustri i mykensk tid
finner sin bekräftelse i de oerhört rika fynden
av fullgod mykensk vara, som gjorts vid
rensningen av verkstadskvarteret. Såväl leran i
vaserna som deras dekoration är av högsta
kvalitet, och ornamentrepertoaren visar en
överflödande rikedom och variation. Som alltid
då det gäller utgrävningen av en boplats, är o
de flesta vaserna sönderslagna, men vi ha
lyckats sätta ihop en serie representativa pjäser,
av vilka här ett par avbildas. En föreställning
om fyndens riklighet får man, om jag nämner,
att vi i det lilla kvarteret, som blott mäter 25 m
i sida, hopsamlat c:a 175 000 skärvor.
Vetenskapligt av särskild betydelse äro däribland en
rad fragment av kärl, som man hittills känt
framför allt från Cypern. Det rör sig om en
karakteristisk klass av vaser med en scen av
vagnskörare, varav en ståtlig serie påträffats nu
senast vid de svenska utgrävningarna på
Cypern. Några av dessa praktexemplar befinna
sig i Cypernsamlingarna i Stockholm. Frågan
om dessa säregna vasers ursprung har livligt
debatterats, och här ge Berbatifynden ett
betydelsefullt inlägg i diskussionen. Förbindelserna
med Cypern i såväl teknik som ornamentik
bekräftas för övrigt av talrika andra fynd i
Berbati, som här ej kunna närmare beröras.
Fyndet av krukmakarkvarteret i Berbati har,
som redan antytts, sin betydelse däri, att vi här
kunnat fastställa åtminstone ett centrum för
den mykenska vasindustrien. Givetvis har det
en gång i tiden funnits ett flertal, det måste vi
förutsätta, så rika, som fynden äro framför allt
i Argolis. Vid sina grävningar i Zygouries
några mil norr om Berbati har
norsk-amerika-nen Blegen påträffat ett magasin av färdig vara,
en mykensk grosshandlares upplag, men en
verkstad, där hantverkaren haft sin dagliga
gärning vid drej skivan, har först Berbati givit.
Åke Åkerström.
DOKUMENTÄR FILM.
REPORTAGEFILMENS HISTORIK
OCH UTVECKLING.
Dokumentarisk film eller dokumentär film,
»documentary», kallar man med ett
sammanfattande namn all den film, som arbetar med
direkta verklighetsupptagningar i motsats till
En av Lumiéres första filmbilder (1896): »Tåget
kommer».
spelfilmens mer eller mindre arrangerade
scener. Ibland kallas den dokumentära filmen
också »nyhetsfilm», »journalfilm» eller, när den
rör sig kring mindre dagsaktuella ting,
»kulturfilm» och »skolfilm». Det gemensamma för
all denna sorts film är, att den mer eller mindre
är ett reportage ur verkligheten, ett reportage,
som tillika kan vara ytterst subjektivt och
nå mycket höga konstnärliga resultat.
Den rena nyhetsfilmen är den äldsta av all
film. När Edison och Louis Lumiére var i sin
världsdel och oberoende av varandra ungefär
samtidigt konstruerade den nuvarande
principen för filmkameran, prövade de sin uppfinning
på närmaste håll. Edison gick ut i den dä ännu
obetydligt hetsiga gatutrafiken i New York, och
Louis Lumiére kinematograferade hur
arbeter-skorna vid familjens fabrik lämnade denna ef-
672
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
