- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Andra årgången. 1939 /
797

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. December 1939 - Varuträsk - en ny svensk mineralfyndort, av Erik R. Ygberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Y ARVTRÄSK

bl. a. sysslar med grundämnenas lokala
fördelning i jordskorpan. Av de 92 elementen
förekomma endast syre, kisel, aluminium, järn,
kalcium, natrium, kalium och magnesium i
större mängder, övriga element däremot endast
i bråkdelar av procent. Vid en
mineralfyndort har en lokal anrikning av vissa
grundämnen ägt rum, men en väsentlig skillnad
mellan mineralogisk och geokemisk anrikning är,
att många av grundämnena ej äro
mineralbildande. Man kan sålunda påträffa relativt
höga halter av gallium, indium och lantan,
trots att föreningar av dessa element ej äro
kända i form av mineral. Varje
mineralfyndort har sin speciella elementfördelning eller
geokemiska karaktär. Denna växlar från den
ena lokalen till den andra men visar alltid en
viss lagbundenhet, i det att en del element
oftast följas åt, under det att andra undvika
varandra. Man kan sålunda i detta
sammanhang tala om en geokemisk miljö eller med
andra ord säga, att förutsättningarna för
närvaron av vissa varandra åtföljande element
äro för handen. Finns en alkalimetall, t. ex.
litium, i större kvantiteter, har man goda skäl
att förmoda närvaron även av andra sällsynta
alkalimetaller, såsoni rubidium och cesium.

Den mest berömda bland vårt lands
mineralfyndorter torde vara Ytterby fältspatgruva
på Resarö invid Vaxholm. Jämte den
bryt-värda fältspaten har här hittats en hel rad
mineral, såsom gadolinit, fergusonit, yttrotantalit,
xenotim och ortit. Geokemiskt skulle man
alltså kunna säga, att här föreligger en anrikning
av sådana element, som tillhöra den s. k.
sällsynta jordartsgruppen. Vad som speciellt gjort
Ytterby så berömt är, att ej mindre än 4
grundämnen, nämligen yttrium, ytterbium, erbium
och terbium, uppkallats efter denna fyndort.

Andra berömda mineralfyndorter i Sverige
äro den litiumförande pegmatiten på Utö,
Skrikerums gruva i Kalmar län med sina
selen-tallium-mineral samt inte minst Långbans gru-

vor i Värmland, där ett stort antal sällsynta
mineral blivit funna, huvudsakligen bildade av
elementen järn, mangan, arsenik, antimon,
ba-rium, beryllium och bly.

I den intensiva malmletning, som under de
två senaste decennierna pågått i Västerbotten,
har ortsbefolkningen framgångsrikt deltagit,
och de flesta malmfynden ha, åtminstone
indirekt, blivit gjorda tack vare dess
medverkan. Detta intresse att söka efter nyttiga
mineral har även lett till upptäckten av vårt
lands nyaste mineralfyndort, Varuträsk. Ar
1933 försökte en man från Varuträsks by i
Skellefteå socken att bryta kvarts från en
peg-matitgång, som han funnit på sina ägor. Han
hade lagt ned både pengar och arbete på
företaget, och därför blev hans besvikelse stor, när
kvartsen ganska snart ej visade sig vara så vit
och ren, som den varit i början. Han fick i
stället en egendomlig, lilafärgad sten, och i sin
nöd vände han sig till fil. lic. O. Bseckström,
som då var chefsgeolog vid Boliden. Denne
kunde genast konstatera, att någon försämring
av pegmatiten ej förelåg utan att tvärtom
mannen hade gjort ett intressant och
värdefullt fynd. Den lilafärgade stenen utgjordes av
lepidolit eller litiumglimmer. Bseckström
alarmerade i sin tur professor P. Quensel vid
Stockholms högskola, som omedelbart satte
i gång med mineralogiska undersökningar av
den intressanta pegmatiten.

Fyndigheten är belägen ungefär 20 km
sydöst om Boliden och några hundra meter söder
om landsvägen mellan Boliden och Skellefteå.
Sin benämning har fyndplatsen fått från det
närbelägna Varuträsk. Brytningen av
fyndigheten igångsattes i större skala av
Bolidenbolaget och är fortfarande i full gång. Professor
Quensel har följt brytningen, och hans
undersökningar ha lämnat många märkliga resultat.
Till dato ha 15 avhandlingar rörande mineral
från Varuträsk blivit publicerade.

Pegmatiten i Varuträsk tillhör geologiskt den

797

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:57 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfm/1939/0841.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free