- Project Runeberg -  Norske Gaardnavne. Oplysninger samlade til brug ved Matrikelens Revision / 13. Romsdals amt /
75

(1897-1936) [MARC] [MARC] Author: Oluf Rygh With: Sophus Bugge, Albert Kjær, Karl Rygh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7. VOLDEN

75

Iste Led er maaske Holts-, Gen. af holt n., Lnnd, eller Holt m..
Hoi, Bakke (Indl. S. 57); saaledes formodes Bd. III S. 71 og XV S. 281
Holsbak i Furnes og Holseng i Snaaseu at kunne forklares. Her støttes
denne Forklaring ved nogle af de ældre Former.

71. Djupvik. Udt. djiVvilça. — Dybwigen 1603. Dyffuigen
1617. Diuwig 1666. Dowiigen 1714. Dyvig 1723.

72. Skinvik. Udt. sjinnvi’lça. — Skynnewigh NRJ. II 117.
Skindewick NRJ. III 617. Skinderwigen 1603. Schindeuig 1606.
Skinnduig 1616. Schinderwiigen 1617. Schindwig 1666. Schindvig
1723.

’Skinnaravík, af skinnari m., Garver. Denne Forklaring støttes
af Formerne fia 1603 og 1617. Jfr. Skinnerviken i V. Toten og Skinnerlien,
udt. sji’nnlia i N. Land (Bd. IV, 2 S. 106. 211), samt det paa Østlandet
hyppige Skinnerud, tildels udt. sji’nnclru.

73. Botnen. Udt. U’ttninn. — Botten 1603. Botenn 1606.
Bottnen 1617. Botten 1666. Botnen 1723.

*Botn m., Fjordbuúd. Navnet har her siu Grund i. at Gaarden ligger
ved en af Østefjordens inderste Viker.

74. Lofold. Kaldes fa Ha. — Lofolden 1666. 1723.

Se GN. 06. Iste Led er vel L o ð u-, Gen. af laða f., Lade.

75. Svarthaininer. Kaldes hambrhyn, Dat. hambra.—
Suarte-hammer 1603. 1606. 1616. 1617. Suarthammer 1666. Svarthammer
1723.

Gaarden ligger under en Fjeldhammer. Jfr. Gaardnavnet Kvitliammer.

76. Slaattelid. Kaldes lida. — Slottelijd 1603. Slotelijdt
1606. Slotteliien 1617. Slottelie 1666. Slottelied 1723.

Se Vannelven GN. 27.

77. Haavik. Udt. JmviJça. — Haawigenn 1603. Hauigen 1606.
Haavigenn 1617. Haawig 1666. Haavig 1723.

Håvik, den høie Vik, af Adj. hår, høi, og vik f. Navnet maa
forstaaes saaledes, at Adj. er tillagt Gaardens Navn med Hensyn til dennes
høie Beliggenhed indenfor Viken. Her maaske især i Modsætning til GN. 79,
som ligger ved en anden Vik.

78. Tikestranden. Kaldes stranda. — Wigestrand 1666.
Wiigestrand 1723.

79. Vike. Udt. vVkanne. — Wigen 1603. Wige 1606. Wiig
1616. Wige 1617. Wiige 1666. 1723.

80. Heidal indre. Kaldes mi’ggarinn. — Hedali NRJ. II 117.
Hodall NRJ. III 617. Hodall 1603. 1606." Hoedall 1617. Indre
Hoedall 1666. 1723.

Gaarden ligger ved en Elv. Iste Led kan vscre liøy n , Hø, og Navnet
Mgte til, at Dalen engang kun har været brugt som Slaatteland (se Indl.
S. 69). Det er dog ogsaa tænkeligt, at lste Led kan indeholde et Elvenavn
af den NE. S. 96 (under Hedalen), jfr. Bd. IV, 2 S. 234, omtalte Stamme.
Daglignavnet betyder: Midtgaarden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:36:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngardnavne/13/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free