- Project Runeberg -  Norske Gaardnavne. Oplysninger samlade til brug ved Matrikelens Revision / 3. Hedemarkens amt /
180

(1897-1936) [MARC] [MARC] Author: Oluf Rygh With: Sophus Bugge, Albert Kjær, Karl Rygh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180

HEDE,MARKEN

25, 2. Sjøviken. Udt. sjø vika.

Yetl Dølisjøen.

25,3. Balsjøholtet. Udt. bcVtsjøhølJe.

Ved Balsjøen oppe i Aasen ovenfor Bygden.

26. Øfstgaarden. Udt. ø’fsgalen. — i Øfstagarde RB. 471.
Østegard DN. XIII 139, 1499. Østhergordh NRJ. l’l6. Østgaardt
1578. Østegaard 1594.72. Østegaarden 1723.

Øfstigarör, den øverste Gaard. Her, som paa flere andre Steder, er
øfst- i senere Tid i Skrift, tildels ogsaa i Udtalen, blevet til Øst- (jfr. Thj.
VSS. 1891 S. 215 f.). Denne og den følgende Gaard ere formodentlig opr.
Parter af Slaastad.

26, 1. Sjønnengen. Udt. sjø"nnænga.

Af Mandsnavnet Sjønne, som endnu bruges i Odalen (opr. Sjaundi,
den syvende).

26, 10. Mellem. Udt. mi’Uómm.

Hyppigt Navn i Glommedalen fra Odalen til Søndre Østerdalen. Betyder
formodentlig et Sted, liggende mellem to allerede tidligere beboede Steder.

27. Melgaarden. Udt. mæ’Ugalen. — i Mædalgarde RB. 464.
Medelgard DN. XIII 139, 1499. Medelgordh NRJ. I 16. Melgaardt
1578. 1594.72. Melgaard 1723.

Meðalgarðr, Mellemgaarden.

27, 10. Haugen. Udt. liauen.

27.24. Bygningen. Udt. bý’ggningen.

Se GN. 3, 17.

28. Slaastad. Udt. sla sta. — i Slastadhum (øfste) RB. 469.
SlosstacI DN. XIII 138. 139, 1499. Slottstad, Slaastadh NRJ. I 16.
Slarestad 1520. Slaßstadt 1578. Slostadt 1594.7i. Slaarstad 1723.

Efter Kraft 2den Udg. I S. 309 heder den Elv, der i Nærheden af
Gaarden løber ud af Dølisjøen ned til Glommen, Sloen, og en Bro over den har
jeg paa et Kart seet kaldet Slobroen. Jeg kjender ikke Elvenavnets Udtale
og Betoning, men vi maa vel have det i det i RB. 469 anførte i Slo, og det
maa da være Enstavelsesord og have lukt o. Navnet Slaastad kunde derefter
forudsættes at have lydt Slóarstaðir, hvori öa, som jevnlig ellers, var
blevet til å. At der allerede i RB. skrives Slå-, kan ikke være paafaldende;
dette Slags Lydændringer vise sig nemlig at være indtraadte temmelig tidlig.
Man finder saaledes Br aar for Brúar i RB. 191, Brarndh for Brúarruö
i RB. 198 (jfr. 208), Braarbøtter for Brúarbœtr i DN. VIII 357, 1446
(Bd. I S. 255). Elvenavnet Slo kan jeg ikke paavise ellers; det hænger mulig
sammen med det i Indl. S. 76 omtalte slóf.

28, 11. Blaadammen. Udt. bladæmmen.

28, 16. Holmen. Udt. hø’lmen.

Se Indl. S. 56.

28, 18. Yaaltorp. Udt. valtørp.

28,20. Steinbækken. Udt. steinbcekken.

28.25. Myren. Udt. mý’ra.

28,31. Jonsrud. Udt. jó’nnsrú.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:33:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ngardnavne/3/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free