Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅRHUNDRADETS. KONST.
KLENZE: GLYPTOTEKET I MUNCHEN
Sixtus V omdanat Rom — med den stora skilnad likväl, att renässanspåfven
utan ett ögonblicks tvekan ref ner det antika, som stod lians bygnadslust
i vägen och som han ansåg vara gammalt skräp, medan den romantiske kung
Ludvig i stället bygde nytt i gammal stil.
Hade hans tid varit käckt skaparkraftig och ej så afgjordt tillbakaskådande
och pietetsfullt efterbildande, så skulle resultatet af hans mecenatskap ha
blifvit ett helt annat än hvad fallet nu blef. Det låg ej i tidens lynne att se,
hvilken artificiell prägel detta nya Munchen fick. Vid de gamla krokiga gatorna
med deras gamla hus och deras borgerliga ölstugor, bredvid det måleriska
rådhuset med sitt torn och sitt porthvalf, invid de väldiga, bastanta
kyrkorna med deras svartnade barockfasader stodo hans grekiska kolonader,
hans propyléer, hans loggier och hans italienska basilikor i all sin prakt som
främlingar, besvärade och föga hemmastadda. Ludvigs Munchen blef en
profkarta på olika tiders och folks smak och sätt att bygga. Han gaf sitt folk
med frikostighet och utan ensidighet en storartad kurs i tillämpad
konsthistoria. Hans arkitekter voro lärde män, som så djupt vördade den
klassiska och italienska konsten, att de ej sträfvade efter annat än att på
möjligast korrekta sätt göra om hvad de gamle gjort, och som intresserade sig
tillräckligt för hvarje uppgift, som lämnades dem, för att sätta sig grundligt in
i den stil och smak, som fordrades.
Följden blef, att man i München ser en kyrka, om hvilken Baedeker
med stolthet yttrar, att den utgör »en fulländad efterbildning af
gammalitalienska basilikor från 5:te och 6:te århundradet», och en annan, hvars motiv
man äfven utan Bædekers hjälp känner igen från Palermo, att den breda och
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
