Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE INTILL 1870-TALET.
att elegansen och det måleriskt effektfulla blifvit tilldeladt de franska krigarne. Neuvilles mörka,
mustiga färg ger en stämning af tungt allvar åt hans målningar.
Detaille har afgjordt mindre temperament men är noggrann, exakt, en Meissonnier i större
format än mästaren, hvilkens älsklingslärjunge han var. Också han har lyckats i liffulla
krigsscener: artilleri på flykt genom en skog, den preussiska ulanen, som ridande ensam fram på den
tomma bygatan faller från hästen, träffad af en kula från en gömd fiende, kyrassiererna, som
storma fram men mötas af en salva, hästarnas ögonblickliga hejdande. Populär blef Detaille
framför allt genom så genomfranska taflor som »Le regiment qui passé» — rödbyxorna, som
marschera fram genom boulevarden i snöslask och omgifna af folkvimlet. Den af hans
målningar från senare tid, som hamnat i Luxembourg, »Drömmen» — de sofvande soldaterna och
öfver dem i skyn Napoleon och hans stora armée dragande fram till seger — är ej fri från den
böjelse för deklamation, som man trodde att dessa moderna målare utrotat i krigsmåleriet.
Taflan är för öfrigt torrt och korrekt målad utan flykt och intresse. Mellan den och den unge
Detailles lif- och karaktärsfulla episoder från l’année terrible är afståndet lika stort som mellan
en yngling och en gubbe. Allra bäst är Detaille kanske i sina med en Menzels säkerhet i
observationen gjorda teckningar och akvareller i det stora verket »L’armée fran5ai.se».
Neuville och Detaille blefvo de typiska bärarne af det moderna
krigs-måleriet, men de voro långt ifrån de enda. Berne-Bellecour, Boutigny m. fl.
ha lämnat förträffliga skildringar af striden för hus och hem.
5.
Under studierna i Italien och Spanien kunde målarne ej helt och hållet
bli likgiltiga för det lif, de sågo utanför skolor och gallerier. Italiens natur
och folklif spelar likväl en mindre roll för fransmän än för tyskar. Ett
nytt uppslag i folkskildringen gaf Hébert (f. 1817), som fick rompriset redan
1839 och var verksam hela sex årtionden därefter, med sin 1850 utstälda
»Malaria», framställande en flock sjuka, seglande fram på en flotta genom
ett ödsligt landskap i kvalmig feberluft. Här är det ej Leopold Roberts
dansande lyckobarn under en evigt blåstruken himmel, man får glädja sig åt
— det är en helt ny sida af Italien som afslöjas och skildras med stilla
melankoli och med koloristisk känsla. Léon Bonnat går i sina romerska
modellstudier (från 1860-talet) af unga kvinnor och barn en vacker natur in
på lifvet och målar den käckt och med glädje åt starka, klara, brokiga färger.
Och Ziem återgaf i sina stämningar från Venezia sagostaden simmande på
hafvet i ett gyllene skimmer med något af Turners atmosferiska glöd, som
upplöser alla former i en drömmande och praktfull harmoni.
Spanien, Algier och norra Afrika, dit vägen ej var sä lång från Paris,
voro i minst lika hög grad som Italien begärliga för de yngre fransmännen.
De spanska gallerierna, den mohriska arkitekturen, lifvet och typerna i
Nord-Afrika bestämde Henri Regnaults område för den korta tid, han hade att
verka.
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
