Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CRANE: FR18.
XI.
MÅLERIET I ENGLAND.
Från Madox Brown till Whistler. — Prerafaellter, klasslcister och realister.
1.
Från England hade betydelsefulla impulser kommit, men de hade ej
utvecklats på öriket, så som man kunnat vänta — engelsmännen, har
någon yttrat, hade förmåga att finna diamanter men ej att slipa dem.
Det blef andra folk, som bearbetade fynden och införde dem i
världsmarknaden. England visade ej mycken ärelystnad i att öfvertrumfa kontinenten,
engelsmännen behöllo själfva de konstverk de åstadkommo och brydde sig
föga om, att utlänningen ej kände synnerligt till dem och kanske ej
uppskattade dem efter förtjänst. På världsutställningarna i Paris var Englands
konst företrädd, men ej alltid synnerligen uttömmande eller ens
representativt, hvad de mest karaktärsfulla riktningarna vidkommer. I själfva England
fann man i de offentliga samlingarna föga af det märkliga, som gjordes, och
på de årliga utställningarna öfverflödade modekonst och dilettantism.
Engelsmännens inflytande blef en tid framåt mindre än man kunnat vänta, och
ännu på 1860-talet betrakta kontinentens konstförfattare Englands konst som
något för sig, något utan gemenskap med och inverkan på den allmänt
europeiska utvecklingen.
Det folklynne och de förhållanden, ur hvilka denna konst uppväxt, ha
gifvit den sin egen karaktär. Den har sökt innehållets djup och
utförandets skärpa. Den har varit väluppfostrad och haft det praktiska mål att
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
