Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NITTONDE ÅRHUNDRADETS KONST.
som en jättereklam öfver livad som i den vägen kan åstadkommas, var 1889 års maskinliall,’
ännu kvarstående med nytt yttre, af Dutert, det mest imponerande och öfverlägsna.
Belgien följde Parisersmaken, det gamla karaktärsfulla Bruxelles blef
moderniseradt i Pariserstil med samma uppoffrande af traditionen, som vi haft
sorgliga tillfällen att konstatera äfven på andra håll. Man skonade dock de
bästa delarna af den historiska staden.
Typisk för den moderna elegansen i »lilla Paris» är börsen, färdig 1874, af Suys d. y., elegant
och rikt utsirad. Men det mest storslagna i bygnadsväg åstadkom Belgien i det nya
justitie-palatset — af Poelacrt — med sitt härliga läge, behärskande staden från den höjd, där det
växer upp med sina väldiga former, fantastiskt ocli nästan barbariskt i detaljer, men onekligen
imponerande med sina kolonnader och sin hvita kupol.
Modernismen har
sinrepre-sentativa arkitekt i V. Horta,
och såväl i ytterarkitektur
som i ruminredning och
allt dithörande står Belgien
bland de mest nyhetslystna
och de längst avancerade
länderna. I många
privathus har man löst uppgiften
att åstadkomma en praktiskt
ändamålsenlig och smakfull
arkitektur utan anslutning
till någon af de gamla
stilarna.
Horta — som förutom åtskilliga
privathus bygt Folkets hus i
Bruxelles — har större anseende som
konstruktör ån som dekoratör, hos
van de Veide är tvärtom liniernas
rytm hufvudsaken. Både i
massornas fördelning och i materialets
behandling erbjuda deras verk
ganska mycket öfverraskande. Båda
ha fått sina efterföljare såväl i
Paris som i Tyskland.
Den moderna holländska
arkitekturens fader är Peter
Ciujpers (f. 1827) — äfven framstående som gotikkyrkbyggare och restauratör.
I riksmuseibygnaden i Amsterdam och bangården i samma stad höll han sig
till nationella former, och i sina aflarsbygnader gaf han, med fritt användande
af de gamla holländska köpmanshusens idé och karaktär, typen, sedermera
upptagen och varierad i olika länder, för den moderna aflärsbygnaden.
I England ha de senaste årtiondena medfört en återgång från
Viktoriagotiken.
Heuässanscns grundsatser bröto äfven här igenom (South Kensington museum, Albert
Memorial-Hall). Naturhistoriska museet i South Kensington af Wnterlioiise (1870-talet) fick en
A. VAN WAESBERGHE: PRIVATHUS I BRUXELLES.
410
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
