- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 1 /
159

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

emellanåt öfvergick till silfverglans vid plötsliga
solstrålar. Vädret var på det hela taget i sitt mest
nyckfulla och koketta majhumör. Det växlade oupphörligt
liksom för att visa, att det kände alla belysningar och
att alla klädde det lika bra.

Målaren hade antydt de väsentligaste fargpartierna
så, som han ville ha dem för att kunna frambringa den
effekt, han önskade. Förgrunden stod grågrön, ängen
bjärt grön, himmeln mildt grå, med den hvita
blommande häggen upp emot luften. Bakgrunden var blott
en lilablå fläck, i hvilken han ännu icke hade angifvit
några detaljer. Men modellen ville alls icke sitta stilla.
Himmeln blef mer och mer violettblå, skyarna skockade
sig och vältrade upp i underliga, fantastiska former, och
så på en gång bröt solen som trumpetstötar igenom dem
och kastade en riktig strålflod öfver allting, så att målaren
måste blunda, som om någon hade sprutat vatten i
ansiktet på honom. Han vände på hufvudet och där uppe
i backen stod — Aon.

Hon hade en hvit lawn-tennis-hatt på hufvudet och

höll sin tafla och målarlåda i handen. Hon såg öfver-

raskad ut, och just icke så behagligt öfverraskad.

»Sitter du här», sade hon till sist. »Det här är
annars min plats.»

»Jaså», svarade han och såg sig omkring på marken,
»jag har inte märkt, att den var abonnerad.»

Hon gick fort nedför backen, ställde sig bakom honom
och såg på hans tafla men sade ingenting.

»Ja, jag har bara börjat, som du ser», sade han och
vred på hufvudet, medan han betraktade sin tafla, »men
jag tror nog, att det kan bli bra.»

»Ja — ja —», sade hon och nickade, »det kan nog

bli bra.» Hon stod stilla och såg på den. »Jag har nu

tagit det på ett annat sätt», sade hon plötsligt och bör-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:05:19 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nhdov/1/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free