- Project Runeberg -  Dikt och verklighet / Samling 2 /
75

(1890) [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ja, jag fattar inte lifvet som du», sade hon. »Jag
kan inte sitta och vänta och tänka: ’Så skulle det vara,
det borde ske, och det kommer att ske, om tjugu, om
hundra år!’ Jag måste stiga upp strax och gå ut och
vara vänlig mot min kammarjungfru.»

»Det har du af din far», sade han. »Öan har ju
också detta behagliga väsen mot sina underordnade.»

»Behagliga väsen!» återtog hon föraktligt. »Han
respekterar sina medmänniskor och gör det i en långt
högre grad än du, trots alla dina humana principer.»

»Och jag upprepar, att detta behagliga väsen, som
du och din far ha, tillhör vissa aristokratiska familjer,
som i åratal blifvit dresserade därtill. När man själf
har fullt upp med mat och dryck, fina kläder och vackra
rum, så är det inte svårt att vara höflig mot dem, som
ingenting ha.»

»Och det är, kanhända, emedan du ingenting har
af allt detta, som du sätter så öfverdrifvet stort värde
på det», frågade hon, och ögonen blefvo alldeles svarta.
»Jag vet nog, huru du förlöjligar alla, som äro födda till
någon lycka, huru du njuter af att beskrifva uselheten
och fattigdomen och uppvigla folk mot alla, som ha
rang eller inkomster, men du lefver likväl helst själf
hos sådana familjer. Du vill äta och dricka godt och
sofva mjukt, och jag har aldrig sett dig uppoffra
en timmes nöje för att därmed tjäna en fattig kamrat.
Det är ett utomordentligt bekvämt sätt att vara
reformator.»

»Du talar som du har förstånd till», svarade han.
»Förstår du inte, att en arbetare är sin lön värd? Och
skall jag ha krafter att koncentrera mitt arbete genom
de medel, som särskildt äro mina, så kan jag icke gå
och svälta eller tillbringa tiden med att prata med
skräddare och skomakare.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:26:13 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nhdov/2/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free