Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hans biljetter, fingo öfverstinnan och Vanda långa
epistlar om allt, hvad han förehade, och i sitt första
bref nämnde han, att allt hvad han skref till dem,
torde meddelas Anne-Marie, så att Vanda ju snart
förstod, hur det förhöll sig mellan dem. Så godt
som ett par gånger hvarje månad skref André
utförliga bref, som slukades af Vanda och studerades
af öfverstinnan med brinnande intresse. André var
i Dresden.
Han hade där med stor entusiasm kastat sig
in i sitt musikaliska arbete, men det går inte så
fort att nå upp till berömmelsens höjder, som Vanda
föreställde sig. André hade först gått till en
mycket berömd och mycket dyr lärare, en lärare, som
numera hufvudsakligen tog betaldt för sitt namn,
ty han tog undervisningen med sina många elever
tämligen lätt. André tyckte icke han lärde
någonting af honom och uppsökte en annan lärare. Det
var en man, som genast såg de stora möjligheterna
hos sin unge elev, och sporrade honom till en så
öfverdrifven ifver, att André höll på att gå under
därvid. Han arbetade mycket öfver sina krafter
och fick slutligen under ett halft år helt och hållet
upphöra att spela. Läkarne rådde honom att resa
till Tyrolen för att stärka sig i bergsluften, och
han återvände frisk för att med förnyad kraft
återtaga sitt arbete.
Han fann då ändtligen den lärare, som passade
honom. Det var en rätt obemärkt man, en
musiker, som aldrig själf utmärkt sig som virtuos, men
som hade den sanna och djupa blicken för andras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
