- Project Runeberg -  Qvinnoöden. Noveller /
368

(1888) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Det är en begåfVad ung man», svarade Hedvig,
»bara han ville låta bli att vara så patetisk. — Han
talar hela tiden, som om han spelade i en tragedi.»
Dock såg hon efter honom och hoppades nästan, att
han skulle bjuda upp henne en gång till. Det var
ändå så mycket roligare att tala med honom än med
de andra, men Erikson hade endast ögon för Dina.

Han dansade två danser med henne och satt under
en dans och talade med henne, och för öfrigt stod han
i dörren lutad mot dörrposten och följde hvarenda af
hennes rörelser, när hon dansade med de andra; —
men han stod i dörren på herrsidan. Han ville icke
komma nära Maria Heller.

Hvad denna unga dam angick, satt hon hela
qvällen på sin post, rättade då och då på sin lornjett
, och stack näsan i vädret för att se bättre. Hon talade
blott emellanåt till de förbigående och svarade mycket
knappt en och annan fru, som hade slagit sig ned
bredvid henne, men för öfrigt såg också hon blott
efter Dina, som sväfvade från arm till arm, alltjemt
lika vacker. För Maria hade hon alldeles ingen tid.
Hon gaf henne blott en nick i förbifarten, när
her-rarne följde henne in till buffeten. Det hade ju
Maria väntat s;g, men det var i alla fall mycket
svårare, än hon hade tänkt.

Berta var öfverallt. Hon uppfattade sin roll
som värdinna och hjelpte sin mor. Hon dansade lika
geraa med alla, talade aldrig med herrarne, utan stod
i första position med händerna kring sin näsduk och
sade: »ja!», och »verkligen», och »åh, så roligt!» när
de talade till henne, och blinkade med sina långa
ögonhår. Hon dansade med några af sin fars gamla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:39:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nhqvinno/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free